Dialektbloggen

En blogg om dialekter och dialektord

  • Anna at Lina

    Publicerat: .

    Svärmora at Olle , mössa ôt pôjken , marra ôt Eklunn och Anna at Lina . Denna text innehåller mängder av föremål, djur, släktskapstermer och egennamn. Men det är den sammanbindande prepositionen åt som kommer att vara i fokus och som i detta fall används för att uttrycka genitiv.

    Lämna kommentar

  • Göje

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det finns fortfarande rester kvar efter en äldre nordisk kalender i vårt land, trots att den gregorianska och dessförinnan den julianska kalendern varit i bruk i nära ett årtusende. Genom tidiga nedteckningar vet vi att månaderna hade egna namn i den nordiska kalendern, exempelvis kallades februari månad för Göje .

    Lämna kommentar

  • Uppsalaspråk

    Publicerat: .

    – Var lag du den tynnre mössan? Jag kan inte ha den tjocka under hjälmen. – Så dumt att du inte böt! Den tynnre ligger kvar i bak i bilen.

    Lämna kommentar

  • Erik Larsson – en av arkivets flitiga insamlare

    Publicerat: .

    Det är många personer som har bidragit till att bygga upp de rika dialektsamlingar som i dag finns på Institutet för språk och folkminnen. En av pionjärerna var Erik Larsson (1904–1982). Han bodde i Ytterby som ligger utanför Kungälv och det föll sig naturligt att han främst ägnade sig åt bohuslänska dialekter.

    Lämna kommentar

  • Kuggade jämt nyss, körde för fort!

    Publicerat: .

    Ja ä jämt upptagen – kan ja ringe ôm fem minuter? Ä på apoteke å ska jämt precis betaLe , hörde jag den värmländske mannen framför mig i kön säga. Inte för att jag höjde på ögonbrynen åt vad han sa – och troligtvis gjorde ingen annan i kön det heller. Vi befann ju oss trots allt i Karlstad. Men jag hann ändå tänka på hur förvirrande detta måste låta om man inte är bekant med den dialektala innebörden av ordet jämt .

    Lämna kommentar

  • Madmat och annan snabbmat i Gutalagen

    Publicerat: .

    I det följande ska vi ägna oss åt den medeltida Gutalagens sjätte kapitel, som reglerar hur man i olika avseenden ska bete sig på helgdagar. Vi ska fokusera den del av kapitlet som anger vilken typ av handel som är tillåten just under helger. Vid en första anblick ser det ut att röra sig om en rätt trivial uppräkning av tillåtna och förbjudna varor. Men i själva verket kanske det handlar om snabbmat. Allt beror på hur vi tolkar bokstaven <þ>.

    Lämna kommentar

  • Påta – ett verb för flera textila tekniker

    Publicerat: .

    Verbet påta har i standardsvenskan och dialekterna använts om flera olika textila tekniker. Här ser vi närmare på vilka tekniker det rör sig om, vilken utbredning de har haft och om det kanske finns något som förenar dem.

    Lämna kommentar

  • Skjå

    Publicerat: .

    I våra dialekter finns ett substantiv skjå och ett likalydande verb. Substantivet betyder i allmänhet ’(genomskinlig eller seg) hinna’ och liknande, medan verbet förekommer i betydelser som ’skina (igenom)’. Dessutom finns ett mindre välbelagt likalydande dialektalt adjektiv med betydelsen ’genomskinlig’.

    Lämna kommentar

  • Det lyser på kalsongerna

    Publicerat: .

    He ly`yis pa kalsånggan , påpekade någon i Nederluleå socken år 1938. Ordagrant översatt till standardsvenska säger denna fras att ‘det lyser på kalsongerna’, vilket ju låter rätt besynnerligt och sätter fantasin i rörelse. På nederlulemål säger den bara att kalsongerna syns , t.ex. genom ett hål i byxorna eller ovanför en lågt sittande byxlinning (det sistnämnda var faktiskt helt moderiktigt år 2008, när bilden nedan togs).

    Lämna kommentar

  • Hör, to, dån, stry och andra benämningar på lin

    Publicerat: .

    Att odla lin var förr i tiden en viktig sysselsättning i Sverige. Linet såddes oftast i maj och bereddes efter skörden i flera led för att skilja de kortare och grövre fibrerna från de finaste. Allt lin togs dock till vara och de olika kvaliteterna hade olika benämningar.

    Lämna kommentar

  • Vngerskt Wijn söker Hufwudet

    Publicerat: .

    Jag brukar vanligtvis inte ha några problem med att färdas i båt eller bil. Jag har i princip aldrig blivit sjösjuk eller åksjuk. Hur mycket det än skumpar, gungar eller guppar längs med vägen eller fjärden så brukar jag i regel vara opåverkad av dessa rörelser. Men för några år sedan befann jag mig på en bilresa till Pyrenéerna i norra Spanien. Helt plötsligt kände jag en våg av yrsel svämma över mig. Jag bara måste ut ur bilen för att få luft. Matt och kallsvettig kravlade jag mig ur bilen och kämpade med att hålla emot kväljningarna, samtidigt som jag darrande försökte djupandas frisk luft. Den bilresan sökte mig. Milt sagt…

    Lämna kommentar

  • Jäspalt va gôtt!

    Publicerat: .

    Jäspalt va han töLer! (’tjatar’), sa en släkting med en djup suck. Jäspalt va gôtt! , utbrast en annan – fast av förtjusning. Då var det inte maträtten hon menade. Det var istället ett uttryck för att, med hjälp av en ganska harmlös svordom, betona att maten verkligen smakade bra.

    Lämna kommentar

  • Dialektanvändningens sociala betydelse – ett exempel från Småland

    Publicerat: .

    Vilken är dialektens sociala betydelse bland unga vuxna? I min masteruppsats (Pålsson 2022) undersökte jag detta ur ett folkdialektologiskt perspektiv på centralorten Sävsjö och den mindre orten Rörvik i Sävsjö kommun i Småland. 

    Lämna kommentar

  • Gamle Sanbarj de va en trevli fyr!

    Publicerat: .

    Har du tänkt på att en fyr både kan vara en byggnad och en person – inte bara i danskan och norskan utan även i svenskan?

    Lämna kommentar

  • Julkrona, himmel och flugskepp

    Publicerat: .

    Halm har varit ett viktigt material som använts både till vardag och fest. Vid jul och andra högtidliga tillfällen tillverkade man gärna kronor av halm som sattes i taket.

    Lämna kommentar

  • Vand och vattenvad - några dialektala benämningar för ’sork’

    Publicerat: .

    Vinterhalvåret är sorkarnas bästa tid. Det är nu de gräver, bökar, gnager och ställer till oreda i var mans trädgård som allra mest. För det är under vintern de kan arbeta ostört.

    Lämna kommentar

  • Mack, mark och mask – krypande och krälande djur

    Publicerat: .

    Ordet mask betecknar i modern standardsvenska smala och långsträckta ryggradslösa djur av olika sorter. Du har vant dig vid eller kanske rent av tagit för givet att det är så det heter, och att det är detta som mask faktiskt åsyftar.

    Lämna kommentar

  • Ruva

    Publicerat: .

    I våra dialekter finns ett verb ruva , med betydelser som ’förefalla’, ’verka’, ’synas stor’, ’synas större än vad som egentligen är fallet’, ’ta upp stort utrymme’, ’skrymma’.

    Lämna kommentar

  • Hana då, vicken kombarris!

    Publicerat: .

    Ett ord som uppfattas som typiskt göteborgskt är kombarris som betyder ’stenbumling’. Hana då, vicken kombarris kan översättas med ’Herrena då, vilken stor stenbumling’. En vän från Göteborg berättade för mig att hennes pappa, född på 1920-talet, också kunde säga kombarris om en riktigt stor jordgubbe. Här kan man tänka att formen spelar in, att en jordgubbe kan se ut som en stenbumling.

    Lämna kommentar

  • En unik skrivmaskin

    Publicerat: .

    När man bläddrar i svensk dialektologisk litteratur från slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet får man ofta anledning att både förundras och imponeras av dåtidens typografiska resurser.

    Lämna kommentar

  • Ta hit en bröbulla!

    Publicerat: .

    Brödbulle är ett ord som tycks kunna orsaka viss förvirring. Vi fick nyligen in en fråga från en kvinna som hört ordet sedan hon flyttat till Småland från norra Sverige. Hon undrade om ordet är dialektalt och tyckte att det klingar så märkligt: ”som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, och dels i kaffebröd”.

    Lämna kommentar

  • Arsenik

    Publicerat: .

    Häromveckan hittade jag en ordlapp i våra dialektsamlingar som jag först inte visste hur jag skulle tolka. Dialektlappen är upptecknad 1935 på ön Asperö i Göteborgs södra skärgård. Betydelsen är ’arsenik’, men frågan är om sagesmannen anger att arsenik kallas ”vitt inte” eller om han svarar ”vet inte” och menar att han inte känner till något lokalt uttryck för ’arsenik’.

    Lämna kommentar

  • Passiv på flera sätt - gutnisk passivering i ett nordgermanskt perspektiv

    Publicerat: .

    I de nordiska språken finns det två sätt att passivera aktiva satser. På standardsvenska kan således en aktiv sats som Kim åt upp maten passiveras antingen genom att ändelsen - s läggs till verbet - Maten åts upp av Kim - eller genom att man använder ett passivt hjälpverb som bli : Maten blev uppäten av Kim . I traditionell gotländsk dialekt, gutniska, finns ytterligare ett sätt att passivera, som liksom kombinerar de två andra strategierna. Denna särgutniska konstruktion, så kallad si-passiv, ska vi bekanta oss med lite senare i denna framställning.

    Lämna kommentar

  • Raffel, lumptråd och räckgarn - att återanvända ylle

    Publicerat: .

    För inte så länge sedan fanns det många sätt att förlänga livet på textilier. Av gammalt ylle tillverkade man nytt garn och av upprepat garn stickade man nya plagg eller använde det till att stoppa med. För de garner, tyger och plagg som framställdes har det funnits en lång rad dialektord.

    Lämna kommentar

  • Tinglig, tingelig

    Publicerat: .

    De e så tinglitt! utropar en öländsk sagesman som upptecknats i Isofs samlingar. I flera av våra svenska dialekter används adjektivet tinglig för att beskriva något som är praktiskt, nätt, behändigt, lätthanterligt med mera.

    Lämna kommentar

  • Du är galen, du!

    Publicerat: .

    ”Du är galen, du!”, säger han med ett leende och med beundran i sin röst till det lilla barnet, som stolt visar upp sitt alster. Själv sitter du vid bordet intill och undrar varför han säger så. Flickan verkar inte det minsta vansinnig, besatt, kollrad, stollig, rubbad, vrickad eller knäpp. Inte heller verkar något fel ha begåtts. Men du hör att de är från Dalarna. Du nickar igenkännande och ler du med.

    Lämna kommentar

  • Skillnader och likheter i finlandssvenska och sverigesvenska

    Publicerat: .

    Svenska talas på många ställen i världen, och i två länder har det status som nationellt språk: Sverige och Finland, där det talas sverigesvenska och finlandssvenska. Men samtalar svenskspråkiga på samma sätt i Sverige och Finland? Även om det är samma språk som talas kanske det ändå finns en del skillnader?

    Lämna kommentar

  • Rid

    Publicerat: .

    I våra dialekter finns ett substantiv rid , som kan beteckna ett anfall av exempelvis sjukdom eller dåligt humör eller en nyck av något slag. Ordet kan också avse en viss tidslängd eller en omgång av något.

    Lämna kommentar

  • Manevar – brittisk båt på bohuslänska

    Publicerat: .

    Att engelskan numera är det språk som svenskan lånar mest ifrån är ett faktum som gått få förbi. Det är efter andra världskrigets slut som detta engelska inflytande tar verklig fart. Dessförinnan var det tyskan som oftast stod som förebild när språkligt gods hämtades in utifrån. Emellertid har det förstås sipprat in ett och annat engelskt ord även undre äldre tid.

    Lämna kommentar

  • Vattuman, gatubrunn och honungsmelon – ord med fog för sig

    Publicerat: .

    Har du också så här i sommartider legat i hängmattan och filosoferat över sakernas tillstånd och funderat över varför saker och ting är som de är? Jag menar varför blir det exempelvis ett u mellan vatten och man i ett ord som vattuman , varför blir det ett u mellan gata och brunn i ordet gatubrunn och varför blir det istället ett s mellan honung och melon i honungsmelon ? Finner man förklaringen i genus? Så verkar ju inte vara fallet eftersom till exempel ordet bröd inte får -u- , som vatten tycks få i olika ordbildningar. Så vad handlar detta om?

    Lämna kommentar

  • Lasamatta, föstäcke och klutakavring

    Publicerat: .

    Ett sätt att ta till vara gamla textilier har varit att klippa dem till trasor och väva av dem. Det har man gjort sedan 1700-talet och det görs fortfarande. Under tidens lopp har det skapats många dialektala benämningar för de vävar man framställde. Oftast ingår ord för trasor, som filla, lase, palt ( a ) , slarva och slöra .

    Lämna kommentar

  • Jag likar dig

    Publicerat: .

    Om du skulle höra någon säga ”Jag likar dig” med kärleksfull röst, kanske du skulle tolka det som en ny direktöversättning från engelskans like ’tycka om’. Det skulle det naturligtvis kunna vara, vi lånar ju friskt från engelskan! Men det skulle också kunna vara äldre svensk dialekt ...

    Lämna kommentar

  • Ljut

    Publicerat: .

    Hä var den juteste kar ja ha sitt ’det var den fulaste karl jag har sett’, sade någon i Sorsele i Lappland på 1970-talet. Och det vill inte säga lite, för den som är ljut har verkligen utseendet emot sig.

    Lämna kommentar

  • Piksnodig

    Publicerat: .

    För ett tag sedan fick vi en fråga om ordet piksnodig som användes av en kvinna född på Tjörn på 1890-talet. En person eller en lösning som var finurlig eller klurig beskrev hon som piksnodig. Frågeställaren har inte hört någon annan använda ordet och undrar om det fortfarande förekommer.

    Lämna kommentar

  • Fössta tossdan i mass – en högtidsdag för småländska dialekter

    Publicerat: .

    Mars månads inträde glädjer många eftersom det i kalendern räknas som den första vårmånaden, alldeles oavsett väderförhållandena. På senare år har den första torsdagen i mars rönt särskild uppmärksamhet. Denna dag har dock varken med årstider eller väder att göra. Första torsdagen i mars är i stället något så ovanligt som en uttalsmässig högtidsdag och den förknippas särskilt med landskapet Småland.

    Lämna kommentar

  • Karutscha och gauscha

    Publicerat: .

    En fråga kom nyligen in till Isof om orden karuscha och karuschaband använda om gummiband eller resår. Frågeställaren hade stött på ordet i författaren Karin Smirnoffs roman Sen for jag hem och undrade nu om det var samma ord som det garuscha han själv kände till från Norduppland. Och vad är det i så fall som ligger bakom de här orden?

    Lämna kommentar

  • Friggarocken eller stjärnorna i Orions bälte

    Publicerat: .

    En klar vinterkväll kan man tydligt se tre stjärnor avteckna sig på rad på himlen. I skolan har vi fått lära oss att dessa stjärnor utgör Orions bälte och är en del av stjärnbilden Orion. Är det verkligen så?

    Lämna kommentar

  • Kåta

    Publicerat: .

    Några dialektala synonymer till tälja är kreta , kråta och kåta . Denna artikel ska handla om det sistnämnda verbet, vilket i institutets samlingar är belagt från de flesta svenska landskap.

    Lämna kommentar

  • Hälsningar i det svenska språkområdet

    Publicerat: .

    I en stor studie av hur sverigesvenskar och finlandssvenskar samtalar spelades mer än tusen servicesamtal i biljettluckor och informationsdiskar in på video. Utifrån det materialet går det att hitta mönster i likheter och skillnader i hur svenska används i de två länderna. Ett språkligt fenomen som är olika i olika delar av Sverige och Finland är hälsningar.

    Lämna kommentar

  • Ljordag

    Publicerat: .

    I äldre skånsk dialekt hette veckans sista dag inte lördag . I stället sade man [ˈjúːʁda].

    Lämna kommentar

  • Rascha

    Publicerat: .

    I Göteborg med omnejd finns det ett ord, rascha , som betecknar ett tillstånd som man ibland fruktar att någon ska inträda i när man själv eller någon annan gjort något lite överilat.

    Lämna kommentar

  • Kräfta, kräveka, krabba och krävs

    Publicerat: .

    Seden att äta kräftor kommer sannolikt från Tyskland och lågtyskan ligger bakom såväl de äldre benämningarna krävet ( a ), krävete som våra dagars kräfta . I dialekterna är andra ord vanligare: kräveka, krabba och krävs .

    Lämna kommentar

  • Hur hänger svenska happa och engelska happen ihop?

    Publicerat: .

    Hända heter ju som bekant happen på engelska. Vad inte många vet idag är dock att ordet kommit in i engelska språket via de nordiska språkens happa !

    Lämna kommentar

  • Vart tog brandgul och gredelin vägen?

    Publicerat: . Kategorier: .

    När jag var barn på 1970-talet var brandgul en av mina favoritfärger. I dag säger vi orange och den yngre generationen har nog aldrig hört talas om färgen brandgul. Likaså är troligen gredelin en okänd färg bland yngre personer om de inte har läst Elsa Beskows sagor.

    Lämna kommentar

  • Nåk – vår sämsta tid är nu

    Publicerat: .

    Jäg vell int vära å lek lavä ’n Artur, för han ä sä nåk ’jag vill inte vara och leka tillsammans med Artur, för han är så otrevlig och stygg mot mig’, klagade ett barn i Vilhelmina i södra Lappland omkring 1980. Adjektivet nåk är väl belagt i de norrländska målen och kan ha flera olika, men nära besläktade, betydelser. Den gemensamma nämnaren är att något beskrivs som dåligt eller obehagligt på något sätt.

    Lämna kommentar

  • Waila och väla – när nytt möter gammalt

    Publicerat: . Kategorier: .

    Att waila i en sång är nog ett ord som många av oss känner igen som ett lånord från engelskan. Men visste du att ordet från början är ett svenskt ord som vikingarna lånade ut till engelskan?

    Lämna kommentar

  • Fnyka

    Publicerat: .

    Nu fnyker det ute är en fras jag ibland hörde min småländske far säga under min uppväxt. Fnyka är inte ett ord jag använder själv, men jag visste vad han menade: att det var snö i luften.

    Lämna kommentar

  • Bubba

    Publicerat: .

    Bubba är ett verb som har använts om att bära någon, oftast ett barn, på ryggen. Våra samlingar visar att ordet funnits i ett sammanhängande område som omfattar delar av Närke, Västmanland, södra Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Den äldsta uppgiften finns i en västmanländsk ordlista från 1700-talet.

    Lämna kommentar

  • Flabb

    Publicerat: .

    Substantivet flabb är utbrett i hela Sverige och har också upptagits i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

    Lämna kommentar

  • Knô

    Publicerat: .

    Knô är ett mycket vanligt ord i göteborgskan. Det används i dag, och det användes för hundra år sedan.

    Lämna kommentar

  • Kreta

    Publicerat: .

    Jag träffade nyligen en person som ville testa om jag kunde några blekingska dialektord. Ett av orden var kreta som enligt honom skulle betyda ’kratsa med en pinne i sanden’.

    Lämna kommentar

  • Bälla

    Publicerat: .

    Hôrre ve bälle sä jikk-e ’hur vi nu krånglade så gick det’, från Holmön i Västerbotten; hä bäl du djârô ’det kan du gärna göra’, från Malung i Dalarna. I dessa två meningar ur institutets dialektsamlingar uppträder ett och samma verb bälla i två ganska olika betydelser.

    Lämna kommentar

  • Åpen

    Publicerat: . Kategorier: .

    För en del är så åpna, så de hade lust till att svälja kärlet och det som är i och den som bjuder ock (Nordal, Dalsland, 1886). Även den som aldrig har hört ordet tidigare förstår nog vad som menas med åpen här – när det inte är nog med att svälja själva drycken så rör det sig uppenbarligen om en osedvanligt glupsk person.

    Lämna kommentar

  • Bottenkorv

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu på sommaren grillas det i parti och minut – hemma i trädgården, på balkongen, i sommarhuset, på stranden, på grillplatsen i skogen … Men har du någonsin grillat en bottenkorv ? En vadförnågot? undrar du. Jo, en ’korv stoppad i blindtarmen av ett (nöt)kreatur’.

    Lämna kommentar

  • Täv

    Publicerat: . Kategorier: .

    ”Jag känner på täven vem som har varit här.” Täv (eller täve ) är ett gammalt nordiskt ord som i de nutida dialekterna har en nordlig och västlig utbredning.

    Lämna kommentar

  • Allra överst låg botten

    Publicerat: . Kategorier: .

    Gå oppå bottn å ta ne na hannduka bårta klästreckä , ’gå uppå vind och ta ner några handdukar från klädstrecket’ Fredrika, Lappland.

    Lämna kommentar

  • Bôdi

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det göteborgska adjektivet bôdi , där ô återger ett synnerligen öppet ö-ljud, betyder ’schysst, hygglig’ och är både nytt och gammalt på samma gång: gammalt, därför att det inte tycks användas i någon högre grad av den nu uppväxande generationen göteborgare; nytt, därför att flera av dem som först började använda ordet förmodligen ännu är i livet.

    Lämna kommentar

  • Sisare

    Publicerat: . Kategorier: .

    Jag fick nyligen veta av en bohuslänning att de förr hade olika benämningar för olika typer av saxar. Man sade sax (med mörkt a -ljud) om en sax som man klipper får med, medan man sade sesser om en sax med två skänklar kring en axel. En skillnad var också att en sesser var mindre i storlek.

    Lämna kommentar

  • Krabba, krabbig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Åh vilken krabbig läxa! Första gången jag stötte jag på dialektordet krabbig var under min gymnasietid i Torsås i Småland. Som ölänning hade jag då aldrig tidigare hört ordet och jag satt där som ett frågetecken och försökte förstå hur djuret krabba hängde ihop med läxorna … Det lyckades jag aldrig lista ut men jag förstod snart att krabbig betyder ’krånglig, besvärlig’.

    Lämna kommentar

  • Maxis!

    Publicerat: . Kategorier: .

    Utan framgång har jag försökt få någon av våra tre katter att göra maxis . Men det verkar finnas de som har lyckats.

    Lämna kommentar

  • Bro

    Publicerat: . Kategorier: .

    Lägg grandârjä neåm bron ’lägg granriset nedanför förstubron’, sade någon i Stensele socken i södra Lappland vid mitten av förra seklet. Seden att lägga granris framför förstubron inför helgen (inte bara till jul) är vida spridd, men bruket av det enkla ordet bro i den här betydelsen är främst en nordlig företeelse.

    Lämna kommentar

  • Rad

    Publicerat: . Kategorier: .

    I våra dialekter finns ett adjektiv rad (i regel uttalat utan d ) med betydelser som ’lätt’, ’enkel’, ’bekväm’, ’behändig’, ’snabb’, ’direkt’, ’rak’.

    Lämna kommentar

  • Regionalt svärande

    Publicerat: .

    Att lexikonen ser olika ut i olika delar av det svenska språkområdet vet vi. Men är vårt språkliga beteende också olika? Svär vi till exempel lika mycket och på samma sätt på olika platser?

    Lämna kommentar

  • Popper – från puppa till sko

    Publicerat: . Kategorier: .

    I den äldre göteborgskan finns det ett intressant ord för fotbollsskor: popper .

    Lämna kommentar

  • Tvesovla och sovelhund

    Publicerat: . Kategorier: .

    Att ha både smör och pålägg på en smörgås kan tyckas självklart. Men så har det inte alltid varit. I äldre tid ansågs det som en lyx, som man inte kunde unna sig till vardags.

    Lämna kommentar

  • Stickelbär

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ack, lilla Anna, hvad du är mig kär, ditt ljusa hår i rika lockar faller, din fina hy så hvit som grädda är, din mun, en amorsbåge af koraller, ditt öga som ett gullstänkt stickelbär.

    Lämna kommentar

  • Karta, slätkarta

    Publicerat: . Kategorier: .

    När jag var barn var jag så avundsjuk på att min äldre bror kunde slätkarta upp för träd. Det var något jag själv aldrig behärskade. Sedan min barndom i Södermanland har jag inte använt ordet, förrän det vid något tillfälle kom upp i ett samtal med några göteborgska vänner, där ingen kände till ordet. Efter lite efterforskning visade det sig vara ett dialektalt ord från mina hemtrakter.

    Lämna kommentar

  • Gräddiga dialektord: fil, römme, flöte, samke och grädde

    Publicerat: . Kategorier: .

    Som dialektolog och ordvetare händer det inte sällan att jag undrar varför vissa ord anses ”allmänspråkliga” och kommit att representera riksspråket, standardsvenska, när ett annat ord ur ett dialektalt perspektiv egentligen är (eller var) vanligare och har större geografisk spridning.

    Lämna kommentar

  • Gale/galle

    Publicerat: . Kategorier: .

    Under min barndoms somrar på 1980-talet i Öckerö kommun utanför Göteborg stötte jag på en hel del spännande dialektord. Ett av dem var gale . Jag uppfattade det som en allmän beteckning för alla skräniga sjöfåglar, dvs. såväl måsar som trutar, ungefär som när folk använder kråka för både kajor och gråkråkor, eller anka för både änder och ankor.

    Lämna kommentar

  • Klökas

    Publicerat: . Kategorier: .

    De smakte så illa så en klöktes, klagar en smålänning i våra dialektordsamlingar. Ordet klökas är tyvärr aktuellt vid den här tiden på året. Det förekommer i Götaland och betyder ’få kväljningar’, ’vara nära att kräkas’, ’känna äckel och illamående’ eller ’kräkas’, ’göra en mindre uppstötning’.

    Lämna kommentar

  • Hialös, hia sig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Den som är hialös kan inte hia sig . Förstår du precis vad det betyder? Då är chansen ganska stor att du bor i eller har anknytning till de södra delarna av Sverige.

    Lämna kommentar

  • Bôna 'liten kälke'

    Publicerat: . Kategorier: .

    Under första halvan av 1900-talet åkte barnen kälke i backarna när det fanns snö på vintern. Det var enkla, ofta hemmasnickrade, kälkar utan ratt. Den gängse benämningen för dessa var bôna i Göteborg.

    Lämna kommentar

  • Rotabagge, rabba och stönja

    Publicerat: . Kategorier: .

    På många håll i världen har kålroten ansetts som en speciellt svensk växt, vilket avspeglar sig i dess benämningar på olika språk. Det allra mest spridda ordet är rutabaga – ett ursprungligen svenskt dialektord.

    Lämna kommentar

  • En redier drössling

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu är det oktober, hösten har anlänt och förhoppningsvis blir det många vackra och soliga dagar, men det kan också bli aktuellt att dra på sig regnkläderna. ” Nu kom dä en redier drössling !” kan man höra en västgöte utropa när det kommer en rejäl regnskur.

    Lämna kommentar

  • När kaffetanden värker

    Publicerat: . Kategorier: .

    Att vi svenskar är ett kaffedrickande folk är inte någon ny företeelse. Det märks tydligt vid en titt i institutets dialektordsamlingar där det finns en stor mängd ord som börjar på kaffe. Här presenteras ett litet urval bland dessa. Kanske kan orden få nytt liv i munnen på någon kaffeälskare av idag.

    Lämna kommentar

  • Råm

    Publicerat: . Kategorier: .

    Förkylningar och festivaler är två företeelser som båda är vanligt förekommande på sommaren. Gemensamt för dem är att såväl förkylda som festivalbesökare kan bli hesa och skrovliga i halsen.

    Lämna kommentar

  • Frack

    Publicerat: .

    Juni månads dialektord var adjektivet fräck , som kan betyda bland annat ’kraftfull’ och ’frän (om smak)’. Fräck ska inte förväxlas med det närbesläktade adjektivet frack ’bra, duglig, stark o.d.’, som i sin tur inte har ett dugg med den svartvita högtidsdräkten att göra.

    Lämna kommentar

  • Fräck

    Publicerat: .

    Vad har skamlösa typer, bitter frukt och lättantändlig ved gemensamt med jäst av god kvalitet? Svaret finns i adjektivet fräck .

    Lämna kommentar

  • Koxik

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Lappland, Västerbotten och Ångermanland är lavskrikan mer känd som koxik . Ordet kommer från sydsamiska goeksege ’lavskrika’.

    Lämna kommentar

  • Vill och välk

    Publicerat: .

    Vill och välk är två dialektala synonymer till adjektiv som bra , god och duktig .

    Lämna kommentar

  • Pronomenet ä

    Publicerat: . Kategorier: .

    De dialektord vi tar upp här på webben brukar vara innehållsord, det vill säga adjektiv, verb eller substantiv. Dialekterna är emellertid också rika på spännande formord.

    Lämna kommentar

  • Räka

    Publicerat: . Kategorier: .

    I motsats till vad många tror har svenskan ett rikt ordförråd. Då inbegrips naturligtvis alla dialektord, men det är också ett faktum att en hel del sådana faller i glömska. Inte sällan beror detta på att orden betecknar något som inte längre är i bruk. Inte minst kan det gälla föremål som tillhör en äldre icke-urban miljö. Ett sådant föremål är räkan .

    Lämna kommentar

  • Hasarderlig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Hä hall a vara a`sade'let kLi`iv över gammhagan , sade någon i Nysätra i Västerbotten på 1930-talet. På standardsvenska skulle man säga att det börjar vara riskabelt att klättra över den gamla gärdsgården.

    Lämna kommentar

  • Skumme

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu när höstmörkret sänker sig över oss blir jag påmind om ett ord jag hörde mycket som barn: ”Sitter du här i skummet och läser? Tänd lyset!”

    Lämna kommentar

  • Brinde och brunde

    Publicerat: . Kategorier: .

    September och oktober månad brukar för många vara den viktigaste tiden på året. Luften är full av förväntningar… För nu drar nämligen jaktsäsongen på älg i gång: första jaktperioden i september och andra jaktperioden i oktober för norra Sverige; i södra Sverige startar säsongen i oktober månad.

    Lämna kommentar

  • Bamba

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu när höstterminen startar fylls landets alla skolmatsalar igen. I Göteborg går barnen till bamba.

    Lämna kommentar

  • Måla, mäla

    Publicerat: .

    I en artikel om ortnamnselementet måla på vår webbplats nämns det danska och norska verbet måle , som betyder ’mäta’. Samma verb, måla , finns även i svenska dialekter, tillsammans med ett äldre mäla med samma betydelse.

    Lämna kommentar

  • När söra går på kölla blir det gott vär

    Publicerat: . Kategorier: .

    När det var värmebölja i början av juni kunde man i Bohuslän höra uttrycket När söra går på kölla blir det gott vär . På standardsvenska skulle uttrycket vara ’När fåren går på kullarna blir det vackert väder’.

    Lämna kommentar

  • Snöra

    Publicerat: . Kategorier: .

    Första gången min man sa att ”Hé bá snöör iväg en” förstod jag verkligen inte vad han menade.

    Lämna kommentar

  • Sulta och sutta

    Publicerat: . Kategorier: .

    Vårtid är glasstid. Bor du i Östergötland kanske du väljer att sulta på en glass i solen?

    Lämna kommentar

  • Tranärla

    Publicerat: . Kategorier: .

    Sädesärlan (Motacilla alba) är en av våra punktligaste flyttfåglar. I april varje år återvänder den till Sverige från sitt vinterkvarter i nordöstra Afrika eller Mellersta Östern.

    Lämna kommentar

  • Krabbelurer och andra ätbara krumelurer

    Publicerat: . Kategorier: .

    Krabbelurer, skrabbelucker, kaffeplättar, soppkakor eller hönsafeser – kärt bakverk har många namn.

    Lämna kommentar

  • Lengräddad

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det verkar inte finnas någon gräns för den mänskliga fantasin när det gäller att säga att någon har lite svårt att fatta: det är inte plogat ända fram, hjulet snurrar men hamstern är död, hissen går inte ända upp ... ja, ni kommer säkert på fler själva. En variant som förekommer ganska ofta på nätet är lengräddad .

    Lämna kommentar

  • Tor och torsmånad – månaden som följer efter jul

    Publicerat: . Kategorier: .

    Och julen varar än till påska, men det var inte sant, och det var inte sant, för däremellan kommer – tor!

    Lämna kommentar

  • Lillejul, lilla jul och lilla julafton

    Publicerat: . Kategorier: .

    Lillejul, lilla jul och lilla julafton har traditionellt firats på många olika platser i Sverige och Svenskfinland, vid olika tillfällen, men ofta med anknytning till julen och julfirandet.

    Lämna kommentar

  • Skova

    Publicerat: . Kategorier: .

    Den skånske författaren och diktaren Nils Ludvig Olsson (1893–1974) skaldar i dikten ”Två naboa” (’två grannar’) på Skånemål:

    Lämna kommentar

  • Kångero

    Publicerat: . Kategorier: .

    Våra dialekter har flera olika ord med betydelsen ’spindel’. Ett av de vanligaste torde vara kång(e)ro eller kang(e)ro .

    Lämna kommentar

  • Tykännas och törkännas

    Publicerat: . Kategorier: .

    Har han börjat tykännas? undrar min småländska mor. Frågan gäller mitt lilla barn och själv förstår jag vad hon är ute efter, men min västmanländske man ser förståeligt nog mycket frågande ut. Verbet tykännas används nämligen endast i en begränsad del av Sverige.

    Lämna kommentar

  • Kornmathöken

    Publicerat: . Kategorier: .

    På sensommaren, när kornet mognar på västerbottniska åkrar, brukar kornmathöken vara mer synlig än vanligt. Därav har den också fått sin benämning, som verkar vara begränsad till dialekterna i östra delen av Västerbottens län. Där, liksom på många andra håll i Sverige, säger man nämligen att kornet matar när det mognar.

    Lämna kommentar

  • Kejsarkronor, polynéer och lärkor från Leipzig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det är lätt att inbilla sig att en svensk kaka med ett kors ovanpå har en religiös bakgrund, kanske som den tyska heissewegge , en bulle som är släkt med vår egen fastlagsbulle och alltså företrädesvis ätes inför fastan. Så är emellertid inte fallet med den svenska mazarinliknande kakan med ett kors på, som i Göteborg oftast går under benämningen kejsarkrona , den har i stället att göra med lärkorna i Leipzig.

    Lämna kommentar

  • Tjôta

    Publicerat: .

    I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) förekommer en del provinsialismer. En sådan som har varit med sedan den föregående, trettonde, upplagan (2006) är tjöta , som uppges vara västsvenskt med betydelsen ’snacka, diskutera’.

    Lämna kommentar

  • Sidmökad

    Publicerat: . Kategorier: .

    De som skapade hiphopmodet var ingalunda först med att bära sina byxor nedhasade så att byxgrenen hänger långt ner, men förr i tiden gav det inte så värst höga stilpoäng. Dialekterna i norra Västerbotten har ett adjektiv som beskriver tillståndet: han jer si`mauke ’han har nedhasade byxor’.

    Lämna kommentar

  • Norsylingar och slomälar

    Publicerat: . Kategorier: .

    Vädret i april kan vara lurigt och ombytligt. Just när solen värmer som behagligast och man tror att våren fått fäste börjar det blåsa kallt och regna eller snöa. De byar som då griper tag i en kan på sina håll kallas norsylingar eller slomälar .

    Lämna kommentar

  • Bresa, gresa, vresa

    Publicerat: .

    Stör du dig på personer som sitter bredbent och tar upp onödigt mycket plats på tåget, i tunnelbanan eller på bussen? Då är du inte ensam. Men vad kallar du företeelsen, säger du sitta bredbent eller använder du något av dialektorden med samma betydelse: bresa , gresa eller vresa ?

    Lämna kommentar

  • Gräddbulle, kokosboll, munk – kärt bakverk har många namn!

    Publicerat: . Kategorier: .

    Vad kallar du en chokladboll fylld med ett gräddliknande skum av äggvita och eventuellt med kokosflingor utanpå? I det Skåne där min mor vuxit upp och även jag tillbringat somrarna under min uppväxt råder det inga tvivel om att det är en gräddbulle det är frågan om.

    Lämna kommentar

  • Göta Petter!

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ända sedan den första julkalendern Titteliture sändes i tv 1960 har kalendern väckt stort engagemang hos tittarna. 1967 visades den kalender som skulle bli en av de mest omtyckta genom tiderna, Teskedsgumman eller Gumman som blev liten som en tesked , som den egentligen hette. Ett nytt uttryck spred sig då via tv-rutorna – Göta Petter !

    Lämna kommentar

  • Göde

    Publicerat: . Kategorier: .

    In ge`eod gär ini wo stugo hån vill på lulemål betyder ordagrant ’en dåre går in i vad stuga han vill’. Det är ett gammalt norrbottniskt talesätt med innebörden att en vettlös människa inte gör någon skillnad mellan t.ex. bra och dåligt, vän och fiende.

    Lämna kommentar

  • Bälghandske

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu när hösten gör sitt intåg kan man få höra att det är dags att dra på sig bälghandskarna . Bälghandske är en tjock tumvante som traditionellt tillverkades av grovt, ludet skinn. Ordet bälg finns i våra dialekter och betyder just ’skinn’.

    Lämna kommentar

  • Vån

    Publicerat: .

    När all vån är ute finns inget mer att göra, men om det fortfarande finns hopp är all vån ännu inte ute .

    Lämna kommentar

  • Lue, luv

    Publicerat: . Kategorier: .

    Lu eller lue betyder ’pojke’ i Blekinge och Småland. I dialektsamlingarna i vårt arkiv står exempelvis ’ung pojke’ och ’gosse under 15 år’ som förklaring.

    Lämna kommentar

  • Dadd, dadde (m.)

    Publicerat: . Kategorier: .

    Skaddu gå hem te dadden? ’Ska du gå hem till pappa?’ (Järnboås, Västmanland)

    Lämna kommentar

  • Krime, krimme, krim

    Publicerat: . Kategorier: .

    Je ha no vôrte fast fôr krimen , ’jag har nog fått snuva’, konstaterade någon på Haverömål.

    Lämna kommentar

  • Hånka

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett säkert vårtecken är morrandet av mopedmotorer. Den som inte har en egen moped (och väljer att trotsa trafikreglerna) kan ändå få upp farten på sin cykel genom att hånka .

    Lämna kommentar

  • Vem blir Påsklåskan i år?

    Publicerat: . Kategorier: .

    Den som kom upp sist ur sängen under veckan före påsk riskerade att få ett öknamn som kunde hänga kvar under hela året. Sist ur sängen på måndagen var Askfisen. För de övriga dagarna gällde följande öknamn: Fetgrisen, Dymmeloxen, Skärtosen, Långlaten, Stumpen och, sist men inte minst, Påsklåskan.

    Lämna kommentar

  • Flia

    Publicerat: . Kategorier: .

    I mars tinar snön på vårt åkerland bort börjar en vistext. Även annat än snö kan tina, t.ex. djupfrysta matvaror, och man kan tina något som är djupfryst. Ett dialektord med samma betydelse är flia .

    Lämna kommentar

  • Lev och läfsa

    Publicerat: . Kategorier: .

    Bröd är ett av människans baslivsmedel, även om dagens förespråkare för LCHF-kost försöker få oss på andra tankar. Ett riktigt gammalt ord som syftar på vissa typer av bröd är lev .

    Lämna kommentar

  • Sabbesock och sabbik

    Publicerat: . Kategorier: .

    De e en redi sàbbesock – det yttrandet har fällts i 1930-talets Skåne om en senfärdig person enligt institutets samlingar. Ordet är förmodligen bildat till verbet sabba , vilket enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) kan betyda ’smutsa, orena, vara långsam’.

    Lämna kommentar

  • Parra

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ordet parra tycks vara ett ord som bara finns i göteborgskan. Det betyder ’fart, hastighet’. Parra har tillhört göteborgskan länge och många unga använder fortfarande ordet. Ändå är det ingen som säkert vet varifrån parra kommer. Det finns tre förslag.

    Lämna kommentar

  • Vasserra

    Publicerat: .

    Vasserra är en interjektion, som i dialektuppteckningar brukar översättas med ’minsann’ eller ’bevars’ ( ja, vasserra ). Den verkar alltså ha använts för att bedyra eller för att uttrycka att man går med på ett förslag. Betydelsen kan i det senare fallet återges med ’låt gå’ eller ’ok’. Följer du med? – Ja, vasserra.

    Lämna kommentar

  • Treakel och treakelse

    Publicerat: . Kategorier: .

    En smak som rätt nyligen blivit extra populär är lakrits. På snabbköpens hyllor är det lätt att hitta produkter som på senare tid lanserats med denna nya smak – maränger, mineralvatten, tandkräm, te och snus är några exempel. Annorlunda var det tidigare. Enligt tidningen Buffé 4/2013 har smaken ”länge förknippats med godis, shots och finlands-färjor”.

    Lämna kommentar

  • Skadlig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Klänningen jena jär ålldeiles för skådali åt klepp åpp del mattsjlarvåm. Denna fras, som är uppteck-nad i Norrfjärden i Norrbotten, betyder ordagrant: ’den här klänningen är alldeles för skadlig att klippas upp till mattrasor’. Hur kan en klänning vara skadlig?

    Lämna kommentar

  • Tala till och tala vid

    Publicerat: . Kategorier: .

    Vankar du föbi så tala ve! Nu under sommaren är det vanligt att man åker och besöker familj och vänner. Vad säger ni om ni vill titta in någonstans eller hos någon när ni råkar ha vägarna förbi?

    Lämna kommentar

  • Häv

    Publicerat: . Kategorier: .

    När du känner dig riktigt nöjd över något du har uträttat eller om andra uppskattar din duglighet, då är du häv . Ordet kommer från det fornsvenska häver ’duktig’ och finns belagt i de flesta av våra landskap, även om det torde ha varit vanligast i de norrländska dialekterna.

    Lämna kommentar

  • Smutt, smatt, smätt

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett litet, trångt utrymme kan ha många benäm-ningar, exempelvis vrå, skrymsle, prång, smyg. Även hörn och krok kan avse ett sådant utrymme. Ett något sällsyntare ord med begränsad regional utbredning är smutt .

    Lämna kommentar

  • Sunsa

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ordet sunsa är ett för mig oumbärligt och vardagligt litet verb som ingen i min omgivning verkar känna igen. Eftersom jag är en ölänning i förskingringen kanske det handlar om ett dialektalt ord?

    Lämna kommentar

  • Halla sig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Efter all den goda påskmaten kan man behöva halla sig en stund. Att halla sig innebär att man tar sig en lur eller lägger sig en stund mitt på dagen.

    Lämna kommentar

  • Avved

    Publicerat: . Kategorier: .

    Många dialektord finns också i standardsvenskan men känns inte igen därför att uttal och kanske användning är annorlunda i dialekten. Jag minns hur jag som barn på den skånska landsbygden funderade över ett uttryck som jag inte blev klok på. Jag förstod inte varför man inledde en invändning med avved.

    Lämna kommentar

  • Tjänligt åt dig!

    Publicerat: . Kategorier: .

    I min barndom och ungdom i Norrbotten använde vi uttrycket tjänligt åt dig! när någon råkade ut för något negativt som man tyckte var välförtjänt för henne eller honom. Betydelsen är densamma som i 'det är rätt åt dig!' eller 'det är lagom åt dig!'.

    Lämna kommentar

  • Drittla

    Publicerat: . Kategorier: .

    Drittla är fortfarande levande i svenska dialekter, jag har nämligen själv lärt mig ordet av min småländska mor. Men vad betyder då ordet i våra svenska dialekter? För mig innebär drittla främst att '(vårdslöst) spilla ut (vätska) i små skvättar; spilla lite här och där'.

    Lämna kommentar

  • Te

    Publicerat: .

    Vissa dialektord tycks vara så oansenliga att de tappas bort i beskrivningar, fastän de kan sitta i minnet av hur man pratade förr. Rådfrågar man en ordbok eller letar i dialektordssamlingar kan det emellertid vara svårt att hitta upplysningar. Ett sådant ord är te .

    Lämna kommentar

  • Tjorva

    Publicerat: . Kategorier: .

    Fortfarande använda och också mycket användbara dialektord är verbet tjorva och det därtill bildade adjektivet tjorvig och substantivet tjorv. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) anger betydelsen för tjorva som 'krångla', 'strula' eller 'trassla'.

    Lämna kommentar

  • Mörska kväller

    Publicerat: . Kategorier: .

    När höstmörkret smyger sig på är det dags att mörska kväller . I våra samlingar berättas om denna stund som innebar att hela familjen satt stilla för att njuta av lite arbetsfri tid medan skymningen övergick i mörker. Ofta satt fadern i högsätet – gärna i gungstol – medan barnen satt på golvet. Det var inte ovanligt att man hade någonting att äta på och att det samtidigt berättades historier om sådant som hänt förr i världen.

    Lämna kommentar

  • Ravasta

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ända sedan medeltiden har franska ord införlivats med det svenska språket. Under 1700-talet var inlåningen mycket omfattande, men en del ord som då användes blev ganska kortlivade.

    Lämna kommentar

  • Förhälle

    Publicerat: . Kategorier: .

    Vad sa ni som barn då ni var inne i sådan lek där man jagades och man tillfälligt behövde göra ett uppehåll, lysa frid över sig så att man utan att bli tagen kunde knyta skosnöret eller gå och kissa? Pax? Där jag växte upp i Skåne ropade man förhälle [fårrhälle].

    Lämna kommentar

  • Smola

    Publicerat: . Kategorier: .

    En varm sommardag är det gott med en lättare lunch, t.ex. nyhalstrad abborre och en djuptallrik mjölk eller fil med nedbrutet tunnbröd i. Denna anrättning var förr mycket vanlig i den nordnorrländska kosthållningen, och rätten har flera namn.

    Lämna kommentar

  • Latjomor och velagsfar

    Publicerat: . Kategorier: .

    Juni. Sommar. Midsommarfirande. Betyder det fest? Släkten på besök? Kommer mamma och svärmor att fira tillsammans? Hur tilltalar de varandra? Gunilla hon är min… ja, vadå?

    Lämna kommentar

  • Fägen

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett adjektiv som tycks ha försvunnit ur standardspråket är fägen . Det tas inte upp i Svenska Akademiens ordlista, men i Svenska Akademiens ordbok finner man att betydelsen är dels ’glad; förnöjd, nöjd’, dels ’ivrig’.

    Lämna kommentar

  • Båg, bågas, bägas

    Publicerat: . Kategorier: .

    Månadens dialektord träffade jag på första gången i ett skämt som jag här ska försöka att återge. En man blev stoppad av polisen för att han körde mot rött ljus. Mannen nekade bestämt mot anklagelsen, men polisen stod på sig och det blev en stunds argumenterande innan de avbröts av mannens fru med orden: ”Det är ingen idé att bägas med honom när han har smakat.”

    Lämna kommentar

  • Tabberas och tabbrasch

    Publicerat: . Kategorier: .

    De flesta känner till hur Emil i Lönneberga en annandag jul, när far och mor var bortbjudna, bjöd hem fattighushjonen på kalas. Hjonen fick ta för sig av ett överdåd med allt som var kvar från julbordet. Faten tömdes ett efter ett och när allt var uppätet konstaterade hjonet Tok-Niklas att Nu har vi tagit tabberas på allting .

    Lämna kommentar

  • Vars

    Publicerat: . Kategorier: .

    Frågeordet vars används i stora delar av övre Norrland och täcker ofta både betydelsen hos rikssvenskans vart, som i Vart for hon?, och var, som i Var är du?

    Lämna kommentar

  • Fåk

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nä gålsfôôlk va åt otta på julmöen, så ble de ett aglitt oväde me fôk, s'att de kuunn ta åån ifrån en. De snöa, s'att en knafft kunn si siin hänne. (När gårdsfolket var på julottan på juldagsmorgonen, så blev det ett förskräckligt oväder med fåk, så att det kunde ta andan ur en. Det snöade så att man knappt kunde se sina händer.)

    Lämna kommentar

  • Tetas

    Publicerat: . Kategorier: .

    Tänk att dä bara sa tetas! (tänk att det bara ska krångla) utropar en småländsk sagesman i institutets dialektsamlingar. Dialektordet tetas betyder 'retas, kivas, förarga, besvära' om personer eller djur, eller 'krångla, vålla förtret, vara besvärligt' om något opersonligt som i inledningsmeningen.

    Lämna kommentar

  • Pryska, plyska, pruska, pluska

    Publicerat: . Kategorier: .

    I äldre tid var det vanligt att kvinnor bar en lös ficka som hängde innanför eller utanpå kjolen, oftast fäst i ett band som knöts om midjan. Fickan var i princip en väska och den användes till förvaring av föremål som behövdes under dagen.

    Lämna kommentar

  • Pinnso, pinnsvin och pinnsugga

    Publicerat: . Kategorier: .

    Kärt barn har många namn heter det. Och ett av de mest omtyckta djuren i Sverige är väl ändå igelkotten? Ordet igelkott (fornsvenska ighulkutter ) är relativt allmänt i svenska dialekter, men på många håll används andra ord.

    Lämna kommentar

  • Häva

    Publicerat: . Kategorier: .

    Hev palt'n därnna inni skafferie! I Jörns socken i Västerbotten är detta en helt neutral uppmaning att ta palten och placera den i skafferiet. Verbet häva betyder vanligtvis 'lyfta, kasta, vräka' o.d., men här används det också för att beskriva en mycket måttlig rörelse i syfte att förflytta något i största allmänhet, ungefär som engelskans put .

    Lämna kommentar

  • Avlurad

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det är knappast självklart vad ordet avlurad (dialektform: aolurad ) från Skåne har för bakgrund ens om man betänker vad det uppges betyda, nämligen 'död'.

    Lämna kommentar

  • Hinsidan

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Danmark är det inte ovanligt att man skämtsamt talar om hinsidan , när man menar Sverige. Den egentliga betydelsen av ordet är 'på den andra sidan (av Öresund)'.

    Lämna kommentar

  • La

    Publicerat: . Kategorier: .

    Den som besöker västkusten i sommar får säkert höra ordet la både en och två gånger, till exempel i Du ska la ha en glass? La , som uttalas med kort a som i fralla, motsvarar standardsvenskans väl .

    Lämna kommentar

  • Karig, kärig

    Publicerat: . Kategorier: .

    "E'ru käri eller?" Frågan var svår att besvara eftersom jag inte förstod ordet käri , uttalat med hårt k, långt ä och "amerikanskt" r-ljud (Joey Tempest kommer nära uttalet när han sjunger om Carrie ). Det var tidigt 1990-tal och jag hade nyligen flyttat till Stockholm från min hemstad Södertälje.

    Lämna kommentar

  • Hie

    Publicerat: . Kategorier: .

    Som ölänning i Svealand stöter jag ibland på svårigheter att göra mig förstådd bland mina medmänniskor. Man tittar förvå­n­at på mig, och jag inser att ett för mig alldeles vanligt och normalt ord verkar helt obekant på min nya bostadsort. Ett sådant ord är hie .

    Lämna kommentar

  • Otendag och öton

    Publicerat: . Kategorier: .

    På Gotland är otendag ett levande och välanvänt ord. Man kan hitta ordet i bloggar och tidningsartiklar och det finns till och med ett företag som använder det i sitt namn. Vad betyder då ordet egentligen?

    Lämna kommentar

  • Lava

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett praktiskt verb i sydsvenska dialekter är lava . Det används ganska flitigt, i synnerhet när det är fråga om att lägga ved i ordning, man lavar ved .

    Lämna kommentar

  • Göra

    Publicerat: . Kategorier: .

    Verbet göra (med hårt g-uttal som i gurka ) betyder i Västsverige att gnida in snö i ansiktet på någon. Göra är alltså kusin med det mer allmänsvenska ordet mula . Bara i Västsverige finns en mängd uttryck för företeelsen, till exempel gira, gnosa och sylta .

    Lämna kommentar

  • Kuse

    Publicerat: . Kategorier: .

    Har du hunnit sätta tänderna i någon kuse än? Ja, så här i adventstider gäller frågan förstås inte om du bitit i en häst, utan om du smakat på en lussekatt eller julkuse.

    Lämna kommentar

  • Kant

    Publicerat: . Kategorier: .

    Allhelgonahelgen brukar infalla i början av november och är den helg då många besöker kyrkogården för att tända ljus till åminnelse av de döda. Helgen påminner om de jordeliv som fullbordats och hedrar de själar som frigjorts från kroppen. Därför talar man även om Alla själars dag.

    Lämna kommentar

  • Buksorg

    Publicerat: . Kategorier: .

    Den som har buksorg är uppfylld av en (överdriven) omsorg om att det ska finnas mat i hushållet eller av en ängslan för att själv inte få tillräckligt att äta.

    Lämna kommentar

  • Sid

    Publicerat: . Kategorier: .

    En häst kan, på skånska, vara sidobukad [ siebugad ( år )], alltså ha en buk som står ut på ena sidan, men den kan också vara sidbukad [ sibugad ( år )], sidbuket [ sibuged, sibued ]. Då är den hängmagad, har en nedhängande buk.

    Lämna kommentar

  • Vespa

    Publicerat: . Kategorier: .

    Så här mot slutet av sommaren gäller det att akta sig för vesporna som nu är som allra mest efterhängsna och argsinta.

    Lämna kommentar

  • Palm

    Publicerat: . Kategorier: .

    När vi i Sverige talar om palmer är det inte säkert att det är de tropiska palmerna vi avser. I Bohuslän kan man höra äldre personer använda palm i betydelsen 'de första skotten på vide eller sälg'. Det finns också ett verb palma med betydelserna 'knoppas, blomma', som används dels om sälg, dels om träd som har hängande blom.

    Lämna kommentar

  • Äsping

    Publicerat: . Kategorier: .

    Sommaren bjuder inte bara på sol och bad och andra tillfällen till skön avkoppling eller uppiggande aktiviteter. Det finns också mindre trevliga inslag att se upp för.

    Lämna kommentar

  • Rappel

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen ’skräp’. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort.

    Lämna kommentar

  • Låding

    Publicerat: . Kategorier: .

    Yvar maurar u mack, leiksum yvar pinnsvein u rack skeinar soli igen pa ladingen, sjunger man i en av de mest kända visorna o­m Gotland, Summan kummar . (I översättning: Över myror och småkryp, liksom­ över igelkott och löst folk, skiner solen igen på våren.) Ursprungligen skrevs den för När-revyn, men refrängen ingår också i en låt inspelad 2009 av gruppen Rhymatic .

    Lämna kommentar

  • Sytlig

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Boråstrakten kan man höra att någonting är sytligt i betydelsen 'äckligt'. Det är sytligt att trampa i hundbajs. På andra håll i Sverige kan betydelsen vara positiv. I Östergötland är man sytlig när man visar omtanke och omsorg.

    Lämna kommentar

  • Drössla

    Publicerat: . Kategorier: .

    Hurdant väder är det när det drösslar ute? Det verkar främst vara personer från södra Sverige som kan ge ett svar på den frågan. Verbet drösla/drössla finns belagt i institutets dialektordsamlingar i Götaland, från Skåne i söder till Dalsland i norr.

    Lämna kommentar

  • Kvanting

    Publicerat: . Kategorier: .

    ”En kvanting träder i salen in, för att fröjda me’ fjällan sin”. Så börjar Arthur Högstedts text till den berömda Kväsarevalsen från 1898. Ordet kvanting motsvarar här ungefär ’grabb’, men kan också ha en negativ bibetydelse och är då jämförbart med ord som pojkspoling och slyngel .

    Lämna kommentar

  • Kula

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ordet kula har i äldre landsbygdsmål från Dalsland till Skåne använts för att beskriva en häst, närmare bestämt en häst med besvärligt beteende.

    Lämna kommentar

  • Jåmpa

    Publicerat: . Kategorier: .

    Jåmpa är ett gammalt göteborgsuttal för jumpa i betydelsen ’plurra’, ’åka i vattnet’. Ordet kommer från engelskans jump ’hoppa’ och användes på 1800-talet mest i den betydelsen, men i början av 1900-talet började jåmpa användas mer specifikt om att hoppa mellan olika isflak.

    Lämna kommentar

  • Sta(d)

    Publicerat: . Kategorier: .

    Dialekterna är en skön mix av nyheter och ålderdomligheter. I norrländska mål t.ex. finns ett adjektiv sta , som är uråldrigt. Det är bildat till ett ord som vi känner i formen stå , alltså verbet stå (med fötterna på jorden).

    Lämna kommentar

  • Pank

    Publicerat: . Kategorier: .

    För många som hör ordet pank idag kanske associationerna går till det prekära finansiella läge som fortfarande råder världen över. Eller, om man ingår i ett mindre världsomspännande sammanhang, så är man kanske totalt pank efter en vidlyftig semester.

    Lämna kommentar

  • Böbok

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Bohuslän har fisket varit en viktig inkomstkälla och till sin hjälp har många fiskarfamiljer en böbok . Böboken är en handskriven bok, eller oftast ett litet häfte, som redogör för böarna inom ett visst skärgårdsområde.

    Lämna kommentar

  • Pantofflor

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Skåne kan potatis kallas päror , som på många andra ställen, men också pantofflor . Det är ett märkligt ord som synonym till päror och potatis, för det kommer från samma ord som franskans pantoufle ’toffel’, ’sko utan bakkappa’.

    Lämna kommentar

  • Remedier

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ordet remedier har funnits i både dialekter och standardspråk, men med skilda betydelser

    Lämna kommentar

  • Oxläggar och yxläggar

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu är tiden inne för gullvivan att lysa upp backar och hagar med sina gyllene blommor. Anspelningar på gullvivans utseende är vanliga i växtens folkliga benämningar.

    Lämna kommentar

  • Sull och sulla

    Publicerat: . Kategorier: .

    ”Vilken sullfia du är!” har en del av oss fått höra i unga år, då vi spillde på oss vid matbordet eller lekte med maten. Förleden i sullfia är verbet sulla som i det här fallet betyder ’kladda, söla, slaska’, men även kan ha innebörden ’röra ihop mat till svin eller höns’, ’bryta ned (bröd) i vätska’ eller ’söla, röra sig långsamt’.

    Lämna kommentar

  • Kråkmånad

    Publicerat: . Kategorier: .

    Kråkmånad är ett ord som har upptecknats i liten utsträckning. Det åsyftar den tid på våren då kråkorna återkommer från vintervistelsen.

    Lämna kommentar

  • Andörja

    Publicerat: . Kategorier: .

    Norrbottens största långlopp på skidor heter Andörjan och arrangeras varje år sedan 1964 i Älvsbyn med omnejd. Namnet är verkligen mycket passande, eftersom andörja i den lokala dialekten helt enkelt betyder ’skidspåret’. För säkerhets skull har tävlingsarrangörerna lagt till ett - n i slutet för att ytterligare markera bestämd form – Andörjan är ju inte vilket skidspår som helst.

    Lämna kommentar

  • Hått, håttlös, ohåttig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Har du håtten eller är du kanske ohåttig ? I institutets dialektordsamlingar är ordet hått ’anlag, läggning, (god) egenskap’, ’(vinnande) sätt, charm’ o.d. väl belagt från Jämtland och Ångermanland; någon enstaka uppgift om ordet finns också från Västerbotten.

    Lämna kommentar

  • Äcka

    Publicerat: . Kategorier: .

    Substantivet äcka (uttalat ä`ttje, ä`ättj o.d.) betyder i norra Sverige ’spår efter skidor, släde e.d.’, men i Götaland 'körsla, resa med häst och vagn för att forsla något'.

    Lämna kommentar

  • Herde

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ble de en here älla en däka? var åtminstone förr en självklar fråga när ett barn blivit fött i Blekinge skärgård. Blev det en pojke eller en flicka?

    Lämna kommentar

  • Hurven

    Publicerat: . Kategorier: .

    November månad är ofta förknippad med gråväder och slask. Kylan kryper in under kläderna och man känner sig kall och frusen, eller som man säger i flera dialekter: hurven .

    Lämna kommentar

  • Teka

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ishockeysäsongen är i full gång och i referaten från matcherna får vi höra en rad termer av engelskt ursprung. Det rapporteras om slashing, holding, icing m.m. En term som dock inte har följt med ishockeyn över Atlanten är tekning .

    Lämna kommentar

  • Lambagift

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett av många karakteristiska och särpräglade inslag i det gotländska landskapet är lammgiften , ett litet stenhus med agtäckt tak. Det står där lite ensligt på fårens betesmark och där kan fåren söka skydd i hårt väder och där utfodras de under de årstider då de inte kan beta.

    Lämna kommentar

  • Stönig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Adjektivet stönig är ett dialektord som fortfarande används. Betydelsen är ofta 'envis'.

    Lämna kommentar

  • Måckel

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett måckel är en lyckans ost i Göteborgsmiljö. Ordet är känt sedan 1960-talet. Det är bildat till det betydligt äldre adjektivet måcklig , vilket betyder ’bekväm, avundsvärd’, på samma sätt som äckel är bildat till äcklig .

    Lämna kommentar

  • Karibacka

    Publicerat: . Kategorier: .

    En växt som så här års börjar dyka upp vid vägkanten är röllekan. Den tillhör de växter som haft stor användning i folkmedicinen, där den tillskrivits bl.a. sårläkande egenskaper.

    Lämna kommentar

  • Börg, börj

    Publicerat: . Kategorier: .

    I dialekterna finns flera adjektiv som har varit vanliga på vissa håll i landet men ändå inte hör till allmänspråket. Ett sådant är börg.

    Lämna kommentar

  • Ä, lamb och lambunge

    Publicerat: . Kategorier: .

    I mars u april gynt ear åinä (i mars och april började tackorna lamma) sägs det på ett belägg från Gotland i våra dialektsamlingar. Som synes används här inte ordet tacka , utan ett gotländskt ord, ä.

    Lämna kommentar

  • Däka

    Publicerat: . Kategorier: .

    Om man bläddrar en stund i ett svenskt slanglexikon lägger man snart märke till att det finns gott om mer eller mindre nedsättande ord för flickor och unga kvinnor. Även i dialekterna har kreativiteten flödat då det gällt att hitta på dylika skymford.

    Lämna kommentar

  • Tula

    Publicerat: . Kategorier: .

    ”Kom, så får jag tula med dig, tulunge lilla!” Uppmaningen kom från en mormor, nordupplänning i flera led, till hennes tvååriga barnbarn. Vad är tula för ett ord? I sitt sammanhang var det inte svårt att begripa - det yttrades i mycket smeksam ton - men för den som hörde ordet för första gången väckte det nyfikenhet.

    Lämna kommentar

  • Härke

    Publicerat: . Kategorier: .

    Inom det militära förekommer det en jargong med ord som inte är lika vanliga i det civila. Ett exempel på detta verkar ordet härke vara, enligt de diskussioner som förts under 2006 och 2007 på webbplatsen forum.soldf.com och bloggen www.danielaberg.se.

    Lämna kommentar

  • Snowboots

    Publicerat: . Kategorier: .

    Med raska steg närmar vi oss den kylslagna del av året då sommarens lätta, bekväma slip-ins måste bytas ut mot grövre skodon som värmer våra frusna fötter. Blir det mycket snö kanske snowbootsen kommer fram ur garderoben.

    Lämna kommentar

  • Förgjordade dator!

    Publicerat: . Kategorier: .

    Det är som förgjort! kan man utbrista när något verkar stört omöjligt att lyckas med, t.ex. att få datorn att fungera som den borde. Förgjordade dator! är ett lika passande utrop i nödens stund. Vem har inte någon gång misstänkt att datoreländet varit påverkat av onda makter? Man blir ju så förgjordat ilsken!

    Lämna kommentar

  • Även

    Publicerat: . Kategorier: .

    Även , ävot , ävug (uttal med e- finns också) är dialektala adjektiv som framför allt har en nordlig utbredning.

    Lämna kommentar

  • Imjölke, brudpiska och bomullsgräs

    Publicerat: . Kategorier: .

    Nu i augusti står mjölken (eller mjölkörten) i full blom. Det är en anslående växt, högrest och med cerisefärgade blommor. Man kan träffa på den på många olika ställen, men den växer gärna på platser som är röjda, t.ex. där det brunnit eller där järnväg dragits fram, vilket avspeglas i folkliga benämningar som eldmärke och det vanligt förekommande rallarros .

    Lämna kommentar

  • Privet

    Publicerat: . Kategorier: .

    Efter vinterns vedermödor ter sig det enkla livet i sommarstugan på landet ljuvt och lockande. Denna dröm om sommaren får mången svensk att villigt sänka sina vanliga anspråk på moderna bekvämligheter och sanitär komfort.

    Lämna kommentar

  • Sjökalv i grytan

    Publicerat: . Kategorier: .

    Från maj månad och fram till hösten uppträder öronmaneten (Aurelia aurita) längs Östersjöns kuster. En dialektal benämning på detta geléartade nässeldjur är sjökalv.

    Lämna kommentar

  • Kasarg

    Publicerat: . Kategorier: .

    Adjektivet kasarg är belagt från Värmland och kringliggande landskap. Ordet uttalas kasárj ( kassárj ), dvs. betoningen ligger på den sista stavelsen.

    Lämna kommentar

  • Äggbaldos

    Publicerat: . Kategorier: .

    I dialektsamlingarna finns flera olika ord för äggröra. Ett är äggbaldos, med de närliggande formerna äggbadosa och äggblados , belagt i Småland, Halland och Västergötland.

    Lämna kommentar

  • Öfsadrôp

    Publicerat: . Kategorier: .

    Öfsadrôp o.d. ’takdropp’ finns i institutets samlingar av dialektord från Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Halland och Småland.

    Lämna kommentar

  • Lämmen

    Publicerat: . Kategorier: .

    Så här i början av året är det många som försöker hålla diverse nyårslöften om att börja motionera. Som ett brev på posten kommer då träningsvärken, d.v.s. musklerna känns ömma och stela till följd av den ovana ansträngningen.

    Lämna kommentar

  • Dorgnålar - nu i var mans fot

    Publicerat: . Kategorier: .

    Så här års är många svenska hem fulla av små gröna, stickiga saker som lätt fastnar i strumporna, nämligen barr från utlevade julgranar. I dialekterna i övre Norrland, alltså Lappland, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland, kallas granbarr (ibland även tallbarr) för dorgnålar .​

    Lämna kommentar

  • Pumla

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ordet pumla (eller pomla, pommel, polla ) ’julgranskula’ är ett av de mest diskuterade dialektorden på nätet på senare år. Det märks tydligt om man söker på ordet via Google.

    Lämna kommentar

  • Konkarong och konkaronka

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett franskt lånord, som är känt både i dialekter och riksspråk och som i Nationalencyklopedins ordbok klassas som vardagligt, är konkarong i frasen hela konkarongen ’alltsammans, allesammans’.

    Lämna kommentar

  • Euskefeurat

    Publicerat: . Kategorier: .

    Enligt våra dialektsamlingar används euskefeurat , som är ett adjektiv, bara om personer och betydelsen är 'trött, sliten, slutkörd'.

    Lämna kommentar

  • Slafat

    Publicerat: . Kategorier: .

    Ett slafat (med betoningen vanligen på det sista a :et) är ett mindre, avlångt trätråg med lock.

    Lämna kommentar

  • Tönt, töntig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Orden tönt och töntig är belagda från Skåne, Blekinge, Halland och Småland.

    Lämna kommentar

  • Rälig

    Publicerat: . Kategorier: .

    Adjektivet rälig betyder 'ful, ryslig, otäck, stygg' o.d. Det förekommer i hela Skåne och Halland, men också i västra Blekinge, sydvästra Småland och södra Västergötland.

    Lämna kommentar

  • Elof

    Publicerat: . Kategorier: .

    I Bohuslän används elof för att beteckna fågeln spetsstjärtad labb (Stercorarius parasiticus) och möjligen också andra labbar.

    Lämna kommentar

  • Vigilant, vigilans, vigilera

    Publicerat: . Kategorier: .

    Adjektivet vigilant hittar man inte i Nationalencyklopedins ordbok. Däremot har det tagits upp i Svenska Akademiens ordlista (SAOL), där det också anges att ordet förekommer regionalt och i finlandssvenskan samt att det betyder 'rask, rörlig' o.d.

    Lämna kommentar

  • Flänna

    Publicerat: . Kategorier: .

    Verbet flänna med betydelsen 'gråta' (ibland även 'kinka, gnälla, klaga') har åtminstone i äldre dialekt förekommit i hela Västerbottens län och – intressant nog – i västligaste Värmland.

    Lämna kommentar