Sid
En häst kan, på skånska, vara sidobukad [siebugad(år)], alltså ha en buk som står ut på ena sidan, men den kan också vara sidbukad [sibugad(år)], sidbuket [sibuged, sibued]. Då är den hängmagad, har en nedhängande buk.
Detta sid i sidbukad är samma ord som i fotsid, som man kan säga om till exempel en klänning som går ner till foten. Ordet finns också i sidländ eller sidlänt, som används för att beskriva ett markområde; sidländ eller sidlänt mark är lågt liggande, sank mark. Sid betyder alltså ’långt nerhängande’ och ’låg’.
Det finns en annan sammansättning med sid för att beskriva hästen, nämligen sidländad [silännad], som betyder ’med sluttande (låg) länd’. En sådan länd och en sådan häst kan också sägas vara hänget [hänged] ’hängig’ eller häbbet [häbbed] ’lutande’.
/Carl-Erik Lundbladh