Vasserra
Vasserra är en interjektion, som i dialektuppteckningar brukar översättas med ’minsann’ eller ’bevars’ (ja, vasserra). Den verkar alltså ha använts för att bedyra eller för att uttrycka att man går med på ett förslag. Betydelsen kan i det senare fallet återges med ’låt gå’ eller ’ok’. Följer du med? – Ja, vasserra.
Vasserratre, ursprungligenvars herra trä, är den längre och äldsta varianten. Den skulle i dagens svenska lyda ’vår herres trä’. Man åberopar Kristi kors, så en översättning verkar helt enkelt kunna vara ’kors’, men det översätts i dialektuppteckningar också med ’minsann’. Det har nog alltså uppfattats som mildare än ’kors’. Men längre tillbaks i tiden, säg då Norden var katolskt, kan det ha varit en kraftig svordom.
Vars herra död
Det finns också en annan variant, vasserrade, där man i stället åberopar Jesu död; det rör sig alltså om ett ursprungligt vars herra död. Betydelsen uppges vara densamma som för vasserra(tre), alltså ’minsann’, men också ’vars’ som i jo vars (ja vasserrade) eller ’för all del’.
Med tiden, när sambandet med Kristi kors och död gått förlorat, kom formerna ofta att reduceras ytterligare till serra eller serradö.
/Carl-Erik Lundbladh