Fnyka
Nu fnyker det ute är en fras jag ibland hörde min småländske far säga under min uppväxt. Fnyka är inte ett ord jag använder själv, men jag visste vad han menade: att det var snö i luften.
När jag inför skrivandet av den här artikeln frågar min far om ordet fnyka berättar han att han lärde sig det som barn på 1940-talet. För honom betyder det ’vara lite snö i luften, snöa lite lätt, precis hålla på att börja snöa’. Detta visar sig vara endast en av flera olika betydelser som ordet kan ha i våra svenska dialekter.
I Svenska Akademiens ordbok
Fnyka finns faktiskt med i Svenska Akademiens ordbok men beskrivs som ”starkt bygdemålsfärgat” (det vill säga dialektalt). Betydelsen anges som ’om damm, stoft och dylikt: flyga omkring’. När det gäller ordets etymologi, det vill säga dess uppkomst och utveckling, sägs endast att det finns i svenska dialekter som fnyka med betydelserna ’flyga omkring, damma, ryka, snöa smått’. Något mer om dess bakgrund sägs inte och det är heller inte enkelt att fastslå; mer om detta senare i artikeln.
Utbredning, uttal och böjning i dialekterna
I institutets dialektordsamlingar har vi belägg på verbet fnyka i ett sammanhängande område i följande landskap: Blekinge, Bohuslän, Halland, Skåne, Småland, Västergötland, Öland och Östergötland. Utanför detta område finns dessutom enstaka belägg på ordet från Södermanland, Gästrikland och Ångermanland.
Fnyka kan i dialekterna böjas både svagt, alltså fnyka, fnykte, fnykt, och starkt. Om vi får tro dialektordsamlingarna har det varit vanligast med den starka böjningen: fnyka, fnök, fnukit. Några uttals- och böjningsvarianter är fnöyka/fnyga/fnydja/fnyyk för fnyka, fnög/fnåk/fnåg/fnok för fnök och fnöket/fnöged/fnoged för fnukit.
Yra omkring
En lite mer allmän betydelse för fnyka är som redan nämnts ’fara omkring i luften; yra’. Det kan användas om snö, sand, damm, fjun, små regndroppar och dylikt. Ett exempel från våra dialektordsamlingar är följande betydelseangivelse från Småland: ’sväva i luften om exempelvis frömjöl, mjöldamm, damm’. Från Halland hittar vi ett språkprov som väl illustrerar denna betydelse: Där e damm å dust, de fnyger. Ett annat språkprov från Västergötland visar också tydligt på samma sak: Det hvarken regnar eller håller upp, det fnyker där betydelsen på fnyka anges som ’det far fina regndroppar i luften’.
Småsnöa
En mer specifik betydelse för fnyka är ’småsnöa’. Ofta menas att det just håller på att börja snöa, det snöar så lite så att det knappast märks. Följande språkprov med översättning från Blekinge illustrerar detta väl: dä fnyker iblann ’det snöar några ”korn” då och då’. Ett belägg från Småland från 1800-talet visar på samma sak: ”Det fnyker lite smått, säger man när det snögar fint och tunt, så at marken knappast blir deraf hvit.”
Småregna
Förutom tunna, lätta, torra snöflingor som far i luften kan det även vara små fina regndroppar som åsyftas när fnyka används. Några exempel från våra samlingar är betydelseangivelsen ’småregna ur tät dimma’ från Östergötland och språkprovet dä fnök heLe dan med betydelsen ’småregna’ från Småland.
Andra betydelser
Det finns några fler betydelser i våra dialekter som först kan tyckas skilja sig lite från de övriga, men som tydligt är sammankopplade med dem. Fnyka kan på vissa håll också användas för att beskriva att någon rör sig hastigt, plötsligt flyger upp eller flyger på någon. Följande språkprov från Skåne från våra samlingar illustrerar detta: Ja jekk i mörke frau Lilla Sko å sau, aitt, tu, traj, fnög dårr nöen åpp bag järed ’jag gick i mörkret från Lilla Sko och så, ett, två, tre, rusade någon upp bakom gärdet’. I ett annat språkprov från Småland står det: hong fnåk åpp ’hon steg hastigt upp’.
Ordets ursprung?
Hur hänger nu alla dessa skilda betydelser egentligen ihop med varandra? Vilket kan ursprunget tänkas vara i ordet fnykas betydelse? Det finns inget tydligt svar på detta. Det vi dock kan se är att det rör sig om små, lätta partiklar som virvlar eller yr i luften. Det kan vara damm eller fjun som ju lätt rörs upp av en vindpust och om det gäller snö eller regn är det alltid små, lätta flingor eller droppar som också lätt rör sig runt i vinden. De betydelser som handlar om personer eller djur som rör sig hastigt eller flyger upp får vi tänka oss som sekundära. Ord som börjar med fn har faktiskt ofta med något smått att göra som orden fnas, fnöske eller fnuttig. Du kan säkert komma på något mer!
%20Lovisa%20Alvt%C3%B6rn_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)