- Startsida
- Lär dig mer
- Bloggar
- Språkpolitikbloggen
Språkpolitikbloggen
En blogg om språklagar och språkpolitik i Sverige
-
Det språkpolitiska året 2022
Valår och permakris. Isofs utredare Jennie Spetz tittar tillbaka på det språkpolitiska året 2022.
-
Några reflektioner kring språk och segregation
”Ingen bryr sig, för där jag bor så pratar man många olika språk.” Så besvarar en skolelev i Göteborg frågan: Hur tror du folk i din stad uppfattar ditt modersmål? Svaret är ganska representativt för de svar som inkommit från Göteborgsstadsdelar där en stor del av befolkningen är flerspråkig.
-
Språktester i fokus
Valrörelsen är igång, och med den politikernas diskussioner om svenska språket. I centrum av debatten står svenska språket som verktyg för integration: Hur ska samhället få invandrade personer och deras barn att lära sig mer svenska snabbare? Det handlar inte om svenskundervisningen i skolan eller sfi (svenska för invandrare). Inte heller diskuteras det hur vi ska få fler att utbilda sig till lärare i svenska och svenska som andraspråk. Nej, de politiska förslagen handlar hittills mest om test.
-
Kriget och språken
Kriget i Ukraina kommer sannolikt få långsiktiga konsekvenser för de språk som talas i landet.
-
Språkvård i romska i Sverige
Målet med den romska språkvården är att språket ska leva vidare och att romska barn ska kunna fortsätta att tala och skriva sitt språk också i framtiden. Baki Hasan på Språkrådet har arbetat som språkvårdare i romska i 15 år och berättar här om den romska språkplaneringen och arbetet med att etablera ett standardiserat skriftspråk.
-
Nya språkcentrum på gång
Isof har fått regeringens uppdrag att inrätta och driva språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. För samiska finns redan ett språkcentrum som har Sametinget som huvudman.
-
Det språkpolitiska året 2021
Demokrati och pandemi, förslag om språkkrav, SAOB:s framtid och stor satsning på de nationella minoritetsspråken. Isofs utredare Jennie Spetz tittar tillbaka på det språkpolitiska året 2021
-
Argumenten i debatten om språkkrav behöver redas ut
Ett förslag om språkkrav som villkor för medborgarskap ligger på regeringens bord sedan i januari i år. Samma språkkrav har föreslagits även för permanent uppehållstillstånd. Frågan om språkkrav för medborgarskap har debatterats länge, men den offentliga debatten har ofta varit rörig, menar Fanny Lundell Forsberg, professor i franska vid Stockholms universitet, som i Språkpolitikbloggen reder ut en del av oredan kring de skilda ståndpunkterna.
-
Det nordiske språkfellesskapet i trøbbel
Är den nordiska språkförståelsen på väg att försvinna? Den frågan ställs i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. Truls Stende, som är en av författarna till rapporten, skriver om läget för språkförståelsen mellan de nordiska språken. Och det gör han på norska, så att Språkpolitikbloggens läsare får möjlighet att testa sin egen språkförståelse i nordiska språk.
-
Språktest riskerar att exkludera många
En statlig utredning har i år lagt fram ett förslag om språktest för medborgarskap. Pieter Bevelander, som har studerat språktester i olika länder, ser en risk att höga språkkunskapskrav leder till exkludering.
-
Vad hände med svenskan i EU?
Har användningen av svenska i internationella sammanhang förändrats sedan Sverige gick med i EU? Blev farhågorna om engelskans allt mer kraftfulla dominans över svenskan inom EU bekräftade? Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur språken använts i EU-sammanhang vid inträdet 1995 och kring 25-årsjubileet 2020.
-
Valsedeln som fäller Västerås stad?
En krånglig formulering på valsedeln om Västerås flygplats vara eller icke vara har anmälts till JO. Om ärendet prövas kan det komma att sätta ribban för vad medborgarna kan förvänta sig av myndigheter när det kommer till klarspråk, menar Jennie Spetz.
-
Det språkpolitiska året 2020
Stark coronaprägling, krisinformation, jubileum för minoritetspolitiken och språkkrav i svenska. Isofs utredare Jennie Spetz sammanfattar det språkpolitiska året som gått.
-
Vem ska ta ansvar för svenskan som vetenskapsspråk?
Olle Josephson skriver den 23 november att Vetenskapsrådet genom att dra in stödet till den vetenskapliga tidskriften Språk och stil undergräver forskningen om svenskan och svenskans ställning som vetenskapsspråk. Som språkmyndighet med uppdrag att följa upp språklagen delar vi hans oro.
-
Om sverigefinskans framtid
Bristande hänsyn till skrivregler, svenskans övertag och talspråkigheter i skrift – sverigefinskan är hotad från flera håll. Sverigefinska språkvårdaren Paula Ehrnebo har inte gett upp hoppet om språket, men menar att insatser behövs och bör fördelas mellan regering, media och språkbrukare.
-
Vem läser matte på romska?
Isofs förslag till handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken innehåller 81 förslag på hur språken kan stärkas på kort och lång sikt. Vissa av dem kan uppfattas som visionära. Men, fokus får inte hamna på hinder längs vägen, utan hur banan kan sopas fri från dessa, menar den språkpolitiska utredaren Jennie Spetz.
-
Spår av andra språk i svensk språkvård
Språkvård i svenska språket handlar faktiskt förvånansvärt mycket om andra språk. Svenskan förändras, liksom andra språk, i kontakt med andra språk, och de andra språkens status i det svenska språksamhället inverkar på svensktalandes attityder till dem.
-
Individens frihet eller språkliga skäl
Det är numera okej att döpa sitt barn till J eller Kungen . Högsta förvaltningsdomstolen har på så sätt kastat omkull den namntradition som vuxit fram under århundraden, menar Sonja Entzenberg och Annette Torensjö.
-
Krisinformation på andra språk än svenska
Dåligt översatt samhällsinformation verkar vara snarare regel än undantag. Sofia Malmgård skriver om varför översättningsprocessen fortfarande haltar, trots att Sverige varit flerspråkigt i decennier.
-
Förbättrad kvalitet måste vägleda sfi
Att utbildningsformen kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, mer känd som sfi, är politiskt laddad är svårt att undgå. Men politiska och offentliga diskussioner kring sfi sker sällan utifrån de kvalitativa förutsättningar som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna möta de högt ställda förväntningarna. De pedagogiska utmaningarna för att lyckas är många, skriver Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk. I en nu pågående utredning finns dock en ny chans att ta kvalitetsaspekten på allvar.
-
Gör inte svenskan till en nationalklenod
Är svenskan det som gör oss svenska, är det språket som legitimerar nationen Sverige? Det hävdar Maria Ludvigsson i en ledare i Svenska Dagbladet apropå debatten om ett skandinaviskt flygbolags intresse för vad som är skandinavisk kultur.
-
Kan svenskan användas som vetenskapsspråk?
Den starkaste drivkraften bakom den nu tioåriga språklagen var att skydda svenskan som Sveriges huvudspråk. Linus Salö gör nedslag i den då stundtals agiterade debatten och frågar sig om argumentationen står sig. Och hur ser det ut i dag: kan svenskan verkligen användas inom alla samhällsområden? Vad kan sägas säkert om det svenska språkets ställning som vetenskapsspråk?
-
Klarspråksidealet bygger på envägskommunikation
Är den offentliga svenskan vårdad, enkel och begriplig? Linnea Hanell har funnit svaret, men samtidigt hittat en konflikt mellan olika kommunikationsideologier.
-
Fler inkluderas när radio blir mer än bara ljud
Under sommaren 2019 rasade en folkstorm på sociala medier och på debattsidor i dagstidningar. Stridsfrågan var: Varför är Sommar i P1 inte tillgängligt för döva och hörselskadade?
-
Grattis språklagen 10 år!
Vad vet gymnasieelever om språklagen och vem tror de kan ha nytta av den? I samband med att språklagen firar 10 år fick Språkrådets praktikant Hanna Reillo i uppdrag att ta tempen på gymnasieelevers kunskaper om nämnda lag.
-
Ett vägval för minoritetspolitiken
Språkstadgan har satt, om än lite trögstartad, fart på den svenska minoritetspolitiken. Att Sverige ratificerade stadgan och nu ska göra sitt bästa för att efterleva den är en självklarhet. Men att fylla i åtgärder under stadgans olika rubriker kan också ha nackdelar.
-
Dags för ett bredare perspektiv på minoritetspolitiken
Vid årsskiftet gjordes ändringar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Ändringarna är tänkt att skärpa myndigheternas ansvar för de nationella minoritetsspråken. Men varför behövdes ändringarna och kommer de att ha någon praktisk betydelse för minoriteterna och minoritetsspråken?
Om bloggen
En blogg om språklagar och språkpolitik i Sverige.