Språkrådsbloggen

Om aktuella ord och språkfrågor i dagens svenska

  • Språk som kommunikation eller symbol

    Publicerat: . Kategorier: Språkvård .

    I Rysslands krig mot Ukraina lyfts ibland språket fram som ett skäl till det ryska intresset: Det är viktigt att ryskan inte marginaliseras. Språket fungerar här symboliskt. Språk har i många andra sammanhang spelat en symbolisk roll – och gör så också i Sverige idag.

    Lämna kommentar

  • När svenska blev standard

    Publicerat: . Kategorier: Språkförändring, Språkhistoria .

    I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä.

    Lämna kommentar

  • Standard och variation

    Publicerat: . Kategorier: Språkråd .

    Nej. Språkvården har inte för avsikt att göra sig av med standardbegreppet. Standarden behövs för att underlätta för alla som vill uttrycka sig vårdat och enkelt i samtal och skrift, exempelvis i sitt jobb. Samtidigt är det viktigt att värna variation.

    Lämna kommentar

  • Det finaste priset en myndighet kan få

    Publicerat: . Kategorier: Klarspråk, Språkvård .

    Varje år i början av februari är det extra spännande att jobba som klarspråksansvarig på Språkrådet. Man rycker till varje gång det plingar i inkorgen. Oj, där kom det en! Och titta, en till! Det som kommer är nomineringar till Klarspråkskristallen.

    Lämna kommentar

  • Det är inte alltid så lätt att få rätt

    Publicerat: . Kategorier: Språkvård .

    Svensklärare och språkvårdare möts i standardskriftnormen. Lärarnas uppgift är att lära eleverna att bemästra den, språkvårdarnas uppgift är att normera och kodifiera den.

    Lämna kommentar

  • Termen tippningspunkt kan göra det abstrakta begripligt

    Publicerat: . Kategorier: Språkråd, Terminologi .

    Det behövs svenska termer för att kunna tala på svenska om specialiserade kunskapsområden. Ett kunskapsområde vi verkligen behöver tala om är hållbar utveckling.

    Lämna kommentar

  • Svensk ordföljd som symbol

    Publicerat: . Kategorier: Språkvård .

    Integrationsdebatten – vem ska ändra sig till förmån för vem för att samhället ska fungera – har ibland språkliga inslag. Enligt en nyutkommen bok är ett gott råd till invandrade personer att lära sig att svenskan har omvänd ordföljd i vissa satser. Denna så kallade V2-regel har länge fungerat som symbol för infödd svenska. Men är det den som gör svenskan så svensk?

    Lämna kommentar

  • Vad betyder brun och blåbrun i politikens värld?

    Publicerat: . Kategorier: Nyord, Språkvård .

    Miljöpartiets Per Bolund och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson hade i SVT:s partiledardebatt 10 oktober 2021 olika uppfattningar om vad uttrycket blåbrun står för. Så vad betyder det i dag, och bör det stå med i ordlistor och ordböcker?

    Lämna kommentar

  • Nyordet: Återförvildande

    Publicerat: . Kategorier: Nyord, Språkvård .

    Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande , eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

    Lämna kommentar

  • Barbro Ehrenberg-Sundin föregångare i klarspråksarbetet

    Publicerat: . Kategorier: Klarspråk, Språkvård .

    Barbro Ehrenberg-Sundin har avlidit. Barbro tillhörde den första kullen språkkonsulter, var språkexpert i Regeringskansliet i många år och en av initiativtagarna till Klarspråksgruppen och Klarspråkskristallen. Hon gjorde dessutom stora insatser för EU-språkvården.

    Lämna kommentar

  • Begrepp vi inte kan vara utan

    Publicerat: . Kategorier: Terminologi .

    Vad har termer som ekosystemtjänst , biologisk mångfald och resiliens att göra med en mysig stund på balkongen? Massor, faktiskt.

    Lämna kommentar

  • Norénorden i svenskan

    Publicerat: . Kategorier: Språkvård .

    En Norénpjäs är en pjäs av Lars Norén, men i många andra sammansättningar används förledet Norén- i överförd betydelse och står för något helt annat, ofta med psykologisk koppling.

    Lämna kommentar

  • Pandemins språkkonst: Håll i, håll ut, håll avstånd!

    Publicerat: . Kategorier: Corona .

    2020 kommer nog inte att bli ihågkommet som det bästa året i vår moderna historia. Men det finns ljusglimtar, ja kanske till och med en del saker som vi tyckte var roliga.

    Lämna kommentar

  • Lätt att bli osäker när språket utvecklas

    Publicerat: . Kategorier: Språkråd .

    Var fjärde person kan tveka inför en benämning av en person eller grupp i samhället. Samtidigt uppger tre av fyra personer att benämningsordval är viktiga. Det visar en nyligen gjord undersökning av Språkrådet i samarbete med Sifo Kantar.

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: Hur vet vi vad en mask är?

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Språkråd .

    Under höstens fortsättning på pandemin ser vi allt oftare människor bära mask, också i Sverige. Eller munskydden. Eller andningsskydden. Eller skyddsmaskerna. Eller vad de nu kallas.

    Lämna kommentar

  • Undervisningsspråket som hinder

    Publicerat: . Kategorier: Språkråd .

    Undervisning på andra språk än elevernas förstaspråk är vanligt, även i Sverige i dag. Men kan lärarna bedöma elevens kunskaper i ett ämne oberoende av den språkliga förmågan? Nej, visar forskning, språket blir ett hinder för elevernas tillgång till ämnesundervisningen.

    Lämna kommentar

  • Tala hellre om släktbaserade kriminella grupper

    Publicerat: . Kategorier: Språkråd .

    I medierna talas det allt oftare om klaner och klanbaserad kriminalitet. Men vad är en klan egentligen?

    Lämna kommentar

  • Skriver unga sämre i dag än tidigare?

    Publicerat: . Kategorier: Språkvård .

    I Utbildningsradions program Skrivglappet ställs frågan: Har förmågan att skriva försämrats bland unga? Och nära till hands i frågan om ungas skrivförmåga har försämrats eller ej, ligger frågan om huruvida skolans svenskundervisning har försämrats eller ej. Att svenskundervisningen har förändrats för att följa med sin tid vet vi, men blev det bättre eller sämre?

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: Klarspråk ska både talas och skrivas

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Klarspråk .

    I klarspråksarbete ligger oftast fokus på skriftspråket, eftersom det framför allt är genom texter som myndigheter kommunicerar. Men språklagen skiljer inte på tal och skrift när den slår fast att språket ska vara begripligt. Det här inlägget tar upp några aspekter av muntligt klarspråk som kan vara viktiga att tänka på när man kommunicerar under coronapandemin.

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: I dessa coronatider

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Språkråd .

    Varför kallar vi den märkliga situation som vi nu befinner oss i för dessa coronatider ? Ska det verkligen vara plural? Ja, det ska det, och det finns historiska och (konstruktions-)grammatiska förklaringar till ordvalet, som också är ett exempel på hur språkliga mönster skapar betydelse.

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: Pandemin i statistiska ordalag

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Terminologi .

    Vi får veta mycket om hälso- och sjukvården när vi lyssnar på presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten, bland annat genom de medicinska facktermer som man uttrycker sig med. Men vi får även ta del av facktermer från andra ämnesområden, till exempel statistik. Här undersöker vi några av de statistiska termer som använts och vad de har för funktion i covid-19-pandemin.

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår : Wuhaninfluensan, fladdermussjukan eller covid-19?

    Publicerat: . Kategorier: Corona .

    Sjukdomsbenämningar har historiskt bildats bland annat utifrån namn på platser, personer och djur, som i spanska sjukan och svininfluensan . Men hur bör vi bäst namnge sjukdomar i dag?

    Lämna kommentar

  • Drygt 200 smittade – hur många är det?

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Språkråd .

    Vi tycks inte längre vara överens om vad drygt betyder i mängdberäkningar. För ganska många betyder drygt i dag lite mindre än eller ungefär. Det visar en ny undersökning.

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: Varför säger de patognomon?

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Terminologi .

    Observation, uthållighet och patognomon. Överskattar experterna allmänhetens koll på facktermer, eller vill de bara briljera? Åsa Holmér fördjupar sig i frågan om hur katastrofer ofta lär oss nya ord.

    Lämna kommentar

  • Coronan föder språklig kreativitet

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Nyord, Språkvård .

    Nya fenomen i samhället föder nya ord. Med coronapandemin har vi på kort tid sett mängder av nya fenomen runt omkring oss – och därmed ett stor antal nya ord och uttryck i svenskan. Så vilka ordskapartendenser kan vi se i detta ordflöde?

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår : hälsolitteracitet

    Publicerat: . Kategorier: Corona .

    En central insats för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset har varit att informera. För att den strategin ska fungera måste informationen vara konkret och begriplig, den behöver vara skriven på klarspråk. Alla vi individer i Sverige måste dessutom ha en förmåga att finna informationen och tillgodogöra oss den – och viktigast av allt: att agera i enlighet med den. Begreppet som ringar in denna förmåga är hälsolitteracitet .

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: rekommendation

    Publicerat: . Kategorier: Corona .

    När vår egen statsepidemiolog Anders Tegnell ger rekommendationer så förväntar han sig att de ska följas. Det är inte samma sak som när min kompis rekommenderar mig att läsa en viss bok; det måste jag inte alls göra. Så hur kan rekommendation innebära så olika saker?

    Lämna kommentar

  • Ord i coronans spår: karantän

    Publicerat: . Kategorier: Corona, Språkråd .

    Ordet karantän används i dag i en mängd olika sammanhang när vi diskuterar strategier för hur vi kan begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19. I det offentliga samtalet hör vi experter inom hälso- och sjukvård använda det, liksom politiker och journalister. Och vi använder det förstås även i vardagligt samtal.

    Lämna kommentar

Om bloggen

I Språkrådsbloggen skriver Språkrådets språkvårdare och terminologer i svenska om aktuella ord och språkfrågor.