Under ytan på de svåra termerna

Väderattribution – vad är det? Svaret är inte helt enkelt. Faktum är att det ryms komplex kunskap under ytan på en sådan term, och det krävs samarbete mellan personer med olika kompetenser för att kunna beskriva kunskapen korrekt och begripligt.

Hållbarhetstermgruppen har sedan våren 2021 arbetat med att reda ut och beskriva termer och begrepp inom området hållbar utveckling. Ofta börjar arbetet med ett uttryck som har börjat användas flitigt i samhällsdiskussionen, och ofta är det journalister, politiker och forskare som har gjort oss uppmärksamma på uttrycket. Det ser vi som ett tecken på att ett allmänintresse finns.

Vi som är redo att dyka ner i kunskapen för att försöka beskriva den är terminologer, språkvetare och ämnesexperter, och vi ingår i Hållbarhetstermgruppen. Tillsammans navigerar vi mot så begripliga och korrekta definitioner som möjligt, med termer som är etablerade bland ämnesexperter och enkla att använda i ett svenskt språkbruk. Arbetet tar tid och innebär en viss grad av förhandling och kompromissande mellan ämnesexperterna om hur deras kunskap ska beskrivas. Resultatet av arbetet publiceras i form av termposter i Hållbarhetstermlistan på Isofs webbplats, som utöver termer och definitioner innehåller exempel och råd om språkbruk.

Väderattribution – en viktig term

I fallet väderattribution har vi att göra med en term. Termer är ord som används inom ett ämnesområde, ofta av ämnesexperter sinsemellan och i en avgränsad betydelse. Just väderattribution har en viktig funktion i kommunikationen om varför vi den senaste tiden upplevt fler och intensivare extrema väderhändelser, exempelvis kraftig nederbörd, ihållande värmeböljor och förödande stormar. I Hållbarhetstermlistan definieras väderattribution som ’det att ange hur sannolikheten för en viss väderhändelse har förändrats på grund av människoskapad klimatförändring’. Termen sätter alltså fingret på frågan om i vilken utsträckning det är den moderna människans sätt att leva som har lett till att extrema väderhändelser har blivit vanligare.

Miljövänlig och fossilfri sällan termer

När det gäller vissa uttryck spelar det ingen roll hur mycket vi i Hållbarhetstermgruppen än utforskar och försöker navigera rätt. De är nyckfulla och glider oss ur händerna, dyker upp var som helst och tycks kunna ändra karaktär beroende på vem som använder dem. Hur ska vi förstå vad miljövänlig står för när det kan användas som adjektiv för nästan vad som helst, exempelvis miljövänlig diesel och miljövänlig kommunikation? Uttryck som innehåller adjektivet miljövänlig är sällan termer. Samma sak gäller för grön, klimatsmart – och fossilfri.

Just fossilfri har börjat användas alltmer i och med en intensivare samhällsdiskussion om att användning av fossila energikällor måste upphöra. I en databas över tidningstext kan man se att antalet träffar på fossilfri fördubblas mellan 2020 och 2021. I många av dessa exempel är innebörden av fossilfri ganska vag, exempelvis fossilfri konkurrenskraft. Adjektivet tycks ofta användas för att signalera en strävan efter en frihet från fossila bränslen, vilket i dagens samhällsdiskussion ju övervägande associeras med något positivt.

Den fossilfria energin står dock för något ganska tydligt. Den energin har kort och gott producerats från energikällor som inte har något fossilt ursprung. Men den ska inte förväxlas med förnybar energi. Kärnkraft är ett fossilfritt energislag, men producerat av den icke-förnybara energikällan uran, och har länge varit föremål för intressekonflikter. Man kan ana att den som använder uttrycket fossilfri energi, utöver den sakliga innebörden, kanske också vill åt den positiva associationen som fossilfri ger.

Begriplig terminologi för hållbarhet

Det är ett hav av uttryck och termer som nått utanför experternas sfär och blivit relevanta för var och en av oss. Termerna finns sällan beskrivna i allmänspråkliga ordböcker eller på svenska.se Länk till annan webbplats.. Många av dem kommer in i svenskan från engelskan, vilket ytterligare kan göra dem svåra att dechiffrera. Syftet med Hållbarhetstermgruppens arbete är att korrekt och begriplig terminologi ska finnas tillgänglig för alla som kommunicerar om hur planeten mår, om klimatförändringar, om vilken politik som bör bedrivas och om vilken roll människan har. Den kunskapen är för komplex för att vi ska nöja oss med att stanna vid ytan.

Väderattribution, fossilfri energikälla, förnybar energikälla och icke-förnybar energikälla finns beskrivna i Hållbarhetstermlistan (isof.se/hållbarhetstermer Länk till annan webbplats.) och i Rikstermbanken (rikstermbanken.se Länk till annan webbplats.).

/Karin Webjörn