- Startsida
- Lär dig mer
- Bloggar
- Språkrådsbloggen
Språkrådsbloggen
Om aktuella ord och språkfrågor i dagens svenska
Filtrerat på: Språkråd. Nollställ filtrering
-
Nya skrivregler för skolan – och för alla andra
I den offentliga svenskan behöver vi mer gemensamma skrivnormer. Men skrivregler uppfattas av många som något svårt och tekniskt, och det finns få lättillgängliga källor att gå till, inte minst i skolan. Därför har vi nyligen lanserat Snabba skrivregler , som försöker göra skrivreglerna mer begripliga.
-
Poesin blir fri när normer bryts
I skönlitteraturen, särskilt poesin, har författare ofta brutit mot skriftspråkets konventioner för att uppnå stilistiska syften. Men någon total frizon från språklig normering är inte litteraturen.
-
Hur blev det fossilgas?
För någon vecka sedan publicerade vi en ny termpost i Hållbarhetstermlistan. Huvudtermen för posten är fossilgas , medan naturgas är listad som en synonym. Detta val har fått flera reaktioner, såväl positiva som negativa. Så hur kommer det sig att termen fossilgas fick bli huvudterm i Hållbarhetstermlistan?
-
Standard och variation
Nej. Språkvården har inte för avsikt att göra sig av med standardbegreppet. Standarden behövs för att underlätta för alla som vill uttrycka sig vårdat och enkelt i samtal och skrift, exempelvis i sitt jobb. Samtidigt är det viktigt att värna variation.
-
Termen tippningspunkt kan göra det abstrakta begripligt
Det behövs svenska termer för att kunna tala på svenska om specialiserade kunskapsområden. Ett kunskapsområde vi verkligen behöver tala om är hållbar utveckling.
-
Lätt att bli osäker när språket utvecklas
Var fjärde person kan tveka inför en benämning av en person eller grupp i samhället. Samtidigt uppger tre av fyra personer att benämningsordval är viktiga. Det visar en nyligen gjord undersökning av Språkrådet i samarbete med Sifo Kantar.
-
Ord i coronans spår: Hur vet vi vad en mask är?
Under höstens fortsättning på pandemin ser vi allt oftare människor bära mask, också i Sverige. Eller munskydden. Eller andningsskydden. Eller skyddsmaskerna. Eller vad de nu kallas.
-
Undervisningsspråket som hinder
Undervisning på andra språk än elevernas förstaspråk är vanligt, även i Sverige i dag. Men kan lärarna bedöma elevens kunskaper i ett ämne oberoende av den språkliga förmågan? Nej, visar forskning, språket blir ett hinder för elevernas tillgång till ämnesundervisningen.
-
Tala hellre om släktbaserade kriminella grupper
I medierna talas det allt oftare om klaner och klanbaserad kriminalitet. Men vad är en klan egentligen?
-
Ord i coronans spår: I dessa coronatider
Varför kallar vi den märkliga situation som vi nu befinner oss i för dessa coronatider ? Ska det verkligen vara plural? Ja, det ska det, och det finns historiska och (konstruktions-)grammatiska förklaringar till ordvalet, som också är ett exempel på hur språkliga mönster skapar betydelse.
-
Drygt 200 smittade – hur många är det?
Vi tycks inte längre vara överens om vad drygt betyder i mängdberäkningar. För ganska många betyder drygt i dag lite mindre än eller ungefär. Det visar en ny undersökning.
-
Ord i coronans spår: karantän
Ordet karantän används i dag i en mängd olika sammanhang när vi diskuterar strategier för hur vi kan begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19. I det offentliga samtalet hör vi experter inom hälso- och sjukvård använda det, liksom politiker och journalister. Och vi använder det förstås även i vardagligt samtal.
Om bloggen
I Språkrådsbloggen skriver Språkrådets språkvårdare och terminologer i svenska om aktuella ord och språkfrågor.