Termen tippningspunkt kan göra det abstrakta begripligt

Det behövs svenska termer för att kunna tala på svenska om specialiserade kunskapsområden. Ett kunskapsområde vi verkligen behöver tala om är hållbar utveckling.

Hur ska vi klara omställningen till ett samhälle som begränsar den globala uppvärmningen? Vilka sorters samhällen kan leva i harmoni med den biologiska mångfalden? För att terminologiskt bidra till att stödja samtal om hållbar utveckling har vi på Språkrådet initierat Hållbarhetstermgruppen. Gruppen består dels av språklig expertis, dels av fackexpertis i form av ett tiotal representanter från klimat- och miljöforskning, myndigheter, media och intresseorganisationer.

Vi inledde vårt arbete hösten 2021. Ett av de första begrepp som vi har tagit oss an i gruppen är det som på engelska kallas för en tipping point. Det är ett begrepp som beskriver idén att ett system kan påverkas så pass mycket av förändringar att det till slut ”tippar över” och övergår i ett annat läge. Det kan jämföras med att balansera på bakbenen på en stol, tills den till slut välter. Inom klimatområdet använder man det här begreppet för att tala om potentiella förändringar som att permafrosten tinar eller att regnskog blir till savann.

Hållbarhetstermgruppens uppgift har varit att identifiera en term som vi kan rekommendera för svenskan. Att använda den engelska benämningen tipping point i svenskt språkbruk är opraktiskt, bland annat eftersom den är svår att böja i plural och bestämd form. Flera olika svenska uttryck har förekommit för det här fenomenet, och denna mångfald kan också bli opraktisk, eftersom det inte alltid framgår att två olika personer som använder olika termer i själva verket talar om samma sak. Efter undersökningar och diskussioner har Hållbarhetstermgruppen valt att rekommendera tippningspunkt. Den termen ligger nära den engelska motsvarigheten, så det är lätt att förstå att det rör sig om samma begrepp.

Tippningspunkt är ett bra exempel på vilka begrepp som Hållbarhetstermgruppen arbetar med. Precis som med många andra hållbarhetsbegrepp rör tippningspunkt en ganska abstrakt idé, en sorts tolkning av stora, övergripande företeelser. Det är också typiskt att begrepp inom området kommer in i svenskan i sin engelska språkdräkt, vilket beror på att många svensktalande också deltar i engelskspråkiga sammanhang där kunskapen och diskussionen om dessa frågor växer fram.

Frågor om klimat, miljö och omställning rör många gånger komplexa företeelser som är svåra att förstå. Mycket tyder dock på att det inte räcker om bara några få experter bryr sig om denna komplicerade verklighet. Om fler kan sätta sig in i detta kunskapsområde kan fler vara med och bidra till en hållbar utveckling från sin egen position. Språket är en av de bästa resurserna vi har för att förstå det som inte går att se eller ta på, och därför hoppas vi att Hållbarhetstermgruppens arbete kan göra språket och samtalen om hållbar utveckling tillgängliga för fler. En bra term kan göra det abstrakta något mer begripligt.

/Linnea Hanell