- Startsida
- Lär dig mer
- Bloggar
- Språkrådsbloggen
Språkrådsbloggen
Om aktuella ord och språkfrågor i dagens svenska
Filtrerat på: Corona. Nollställ filtrering
-
Uppdraget: vaccininformation till alla
Vintern 2020/21 ställdes vi på Folkhälsomyndigheten inför ett svårt uppdrag: Se till att hela den svenska allmänheten fick tillgång till samlad och lättillgänglig information om vaccination mot covid-19. För att lyckas med det krävdes klarspråkssatsningar.
-
Pandemins språkkonst: Håll i, håll ut, håll avstånd!
2020 kommer nog inte att bli ihågkommet som det bästa året i vår moderna historia. Men det finns ljusglimtar, ja kanske till och med en del saker som vi tyckte var roliga.
-
Ord i coronans spår: Hur vet vi vad en mask är?
Under höstens fortsättning på pandemin ser vi allt oftare människor bära mask, också i Sverige. Eller munskydden. Eller andningsskydden. Eller skyddsmaskerna. Eller vad de nu kallas.
-
Ord i coronans spår: Klarspråk ska både talas och skrivas
I klarspråksarbete ligger oftast fokus på skriftspråket, eftersom det framför allt är genom texter som myndigheter kommunicerar. Men språklagen skiljer inte på tal och skrift när den slår fast att språket ska vara begripligt. Det här inlägget tar upp några aspekter av muntligt klarspråk som kan vara viktiga att tänka på när man kommunicerar under coronapandemin.
-
Ord i coronans spår: I dessa coronatider
Varför kallar vi den märkliga situation som vi nu befinner oss i för dessa coronatider ? Ska det verkligen vara plural? Ja, det ska det, och det finns historiska och (konstruktions-)grammatiska förklaringar till ordvalet, som också är ett exempel på hur språkliga mönster skapar betydelse.
-
Ord i coronans spår: Pandemin i statistiska ordalag
Vi får veta mycket om hälso- och sjukvården när vi lyssnar på presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten, bland annat genom de medicinska facktermer som man uttrycker sig med. Men vi får även ta del av facktermer från andra ämnesområden, till exempel statistik. Här undersöker vi några av de statistiska termer som använts och vad de har för funktion i covid-19-pandemin.
-
Ord i coronans spår : Wuhaninfluensan, fladdermussjukan eller covid-19?
Sjukdomsbenämningar har historiskt bildats bland annat utifrån namn på platser, personer och djur, som i spanska sjukan och svininfluensan . Men hur bör vi bäst namnge sjukdomar i dag?
-
Drygt 200 smittade – hur många är det?
Vi tycks inte längre vara överens om vad drygt betyder i mängdberäkningar. För ganska många betyder drygt i dag lite mindre än eller ungefär. Det visar en ny undersökning.
-
Ord i coronans spår: Varför säger de patognomon?
Observation, uthållighet och patognomon. Överskattar experterna allmänhetens koll på facktermer, eller vill de bara briljera? Åsa Holmér fördjupar sig i frågan om hur katastrofer ofta lär oss nya ord.
-
Coronan föder språklig kreativitet
Nya fenomen i samhället föder nya ord. Med coronapandemin har vi på kort tid sett mängder av nya fenomen runt omkring oss – och därmed ett stor antal nya ord och uttryck i svenskan. Så vilka ordskapartendenser kan vi se i detta ordflöde?
-
Ord i coronans spår : hälsolitteracitet
En central insats för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset har varit att informera. För att den strategin ska fungera måste informationen vara konkret och begriplig, den behöver vara skriven på klarspråk. Alla vi individer i Sverige måste dessutom ha en förmåga att finna informationen och tillgodogöra oss den – och viktigast av allt: att agera i enlighet med den. Begreppet som ringar in denna förmåga är hälsolitteracitet .
-
Ord i coronans spår: rekommendation
När vår egen statsepidemiolog Anders Tegnell ger rekommendationer så förväntar han sig att de ska följas. Det är inte samma sak som när min kompis rekommenderar mig att läsa en viss bok; det måste jag inte alls göra. Så hur kan rekommendation innebära så olika saker?
-
Ord i coronans spår: karantän
Ordet karantän används i dag i en mängd olika sammanhang när vi diskuterar strategier för hur vi kan begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19. I det offentliga samtalet hör vi experter inom hälso- och sjukvård använda det, liksom politiker och journalister. Och vi använder det förstås även i vardagligt samtal.
Om bloggen
I Språkrådsbloggen skriver Språkrådets språkvårdare och terminologer i svenska om aktuella ord och språkfrågor.