Coronan föder språklig kreativitet

Nya fenomen i samhället föder nya ord. Med coronapandemin har vi på kort tid sett mängder av nya fenomen runt omkring oss – och därmed ett stor antal nya ord och uttryck i svenskan. Så vilka ordskapartendenser kan vi se i detta ordflöde?

Det mest uppenbara i coronakrisens ordproduktion är den enorma uppsjön av sammansättningar med corona, covid och karantän. Redan corona genererar många hundratals sammansättningar i medietexter, som coronaavstånd, coronahälsning, coronakö, coronaskamning och coronaångest. En hel del av sammansättningarna med dessa tre ord, som coronapyssla, covidkatt (sällskapskatt man skaffar i sin covidkarantän) och karantän-tv, har nog ärligt talat inte så stor överlevnadspotential.

Covidiot och andra kreativa ordbildningar

Men allt är inte bara substantiviska sammansättningar. Det ser vi i ordbildningar som karantist (person i karantän), adjektivet karantänig (om karantänstypiska saker) och participen incoronad (coronaisolerad). Över huvud taget flödar den språkliga kreativiteten under coronan – ett slags kortnamn för pandemin och den tillvaro den skapat i våra liv. Det visar ord som quarantini (karantändrink i din ensamhet), lungtvätt (Trumps förslag om att injicera lösningsmedel för att lindra lungbesvär) och hobbyepidemiolog (självutnämnd coronaexpert). Särskilt förtjusta är vi i teleskopord, det vill säga när man drar ihop två eller flera ord till ett: corontän (corona + karantän), covidiot (covid + idiot) och karanträna (karantän + träna) är tre bra exempel. Utöver alla dessa ord rapporteras det också om många nyordsbildningar ute på slang- och dialektfältet, som skånskans flabbadraperi för munskydd. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga.

Hemester och andra aktualiserade ord

Andra ord och uttryck är inte nödvändigtvis nyord utan snarare befintliga ord som plötsligt blivit mycket vanligare när coronapandemin aktualiserat fenomenen bakom dem. Ord som kan illustrera det är balkongkonsert, hemester, lockdown (engelska för instängning, inlåsning eller inrymning), självisolering, smittbärarpenning och tvåmetersregel. Till dessa hör också alla beskrivande uttryck för att vi nu gör en massa saker digitalt och på distans. Vi har virtuella fester och videomiddagar (på videolänk), tittar på digital coronateater och nöjer oss med låtsaseurovision som substitut för den riktiga.

Smittkurva och andra fackuttryck

Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och i vissa fall nu en del av allmänspråket. Vilket gör dem till ett slags nyord för vanliga människor. Jag tänker på ord som asymptomatisk, droppsmitta, flockimmunitet, iva (intensivvårdsavdelninig) och smittkurva. Andra uttryck befinner sig redan från början i gränslandet mellan fackspråk och allmänspråk, som social distansering, superspridare och äldre äldre (de som är äldre än ungefär 80 år).

Vilka hamnar på nyordslistan?

Slutligen har vi de verkligt intressanta och äkta nyorden, de som är både nybildade och tidstypiska och som kanske kommer att överleva även till postcorona, alltså tiden när pandemin lagt sig. Men de orden sparar vi till Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista i slutet av detta år.

/Ola Karlsson