Uppdraget: vaccininformation till alla

Vintern 2020/21 ställdes vi på Folkhälsomyndigheten inför ett svårt uppdrag: Se till att hela den svenska allmänheten fick tillgång till samlad och lättillgänglig information om vaccination mot covid-19. För att lyckas med det krävdes klarspråkssatsningar.

Ett av de starkaste argumenten för klarspråk är att det stärker demokratin. ”Alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna”, som det står på Isofs klarspråkssidor. Det är självklart att enskilda personer måste kunna förstå texter om ärenden som berör dem själva, exempelvis beslut om sjukpenning eller bygglov. Men argumentet gäller också på ett mer övergripande plan – att alla ska ha möjlighet att ta till sig viktig samhällsinformation.

Utmaningen: nå ut till alla oavsett språklig bakgrund

Ett aktuellt exempel på värdet av klarspråk gäller vaccinationerna mot covid-19, som startade vintern 2020/21. Folkhälsomyndigheten fick regeringens uppdrag att tillsammans med tre andra statliga myndigheter ge en samlad och lättillgänglig information om vaccinationerna till allmänheten, och vi skulle samordna det arbetet.

Uppdraget innebar att genomföra informationsinsatser om vaccination mot covid-19 till hela befolkningen, oavsett födelseland, språk, utbildning eller bostadsort. Detta för att alla skulle få möjlighet att fatta välgrundade beslut om vaccination – och helst också vilja vaccinera sig. Vi skulle även ta fram anpassad information till specifika målgrupper, exempelvis de som inte kunde nås genom breda informationskanaler och de som i mindre utsträckning var vaccinerade mot andra sjukdomar.

Informationen skulle också hållas kontinuerligt uppdaterad. Det här var inte alldeles enkelt när läget hela tiden förändrades, både vad gäller tillgången på vaccin och vilka grupper som skulle erbjudas vaccination.

Att kommunicera flerspråkigt är nödvändigt

Hur ska man kommunicera med hela befolkningen på ett begripligt sätt? Först lite grann om de språkliga förutsättningarna. På tjugo år har antalet utrikesfödda i Sverige ökat från ungefär en miljon till två miljoner människor. Andelen är numera 20 procent av befolkningen, enligt SCB:s statistik. I Sverige talas mer än 200 språk. Men hur många som talar varje språk finns det ingen officiell statistik över. Självklart behövde vi översätta vaccininformationen till andra språk, för att nå även dem som inte talar svenska. Men till vilka språk?

Principer för översättningar underlättade språkvalen

Som stöd hade vi myndighetens principer för översättning. Våra val av språk grundade sig bland annat på befolkningsstatistik från SCB och Migrationsverket. Vi tittade på de vanligaste födelseländerna bland invandrade under de senaste fyra åren och de vanligaste medborgarskapen bland asylsökande och medborgarskapsland hos dem som beviljats uppehållstillstånd. På så sätt kunde vi få en uppfattning om vilka språk de nyanlända talar. Men vi behövde också ta hänsyn till andra grupper i befolkningen, exempelvis äldre invandrare och nationella minoriteter. Den grundläggande informationen om vaccinationen översattes till ett tjugotal språk.

Information i olika format och kanaler

Men det räcker inte att översätta information till olika språk. Den måste nå fram till sina mottagare också. I de flerspråkiga informationskampanjerna har vi därför jobbat med olika kanaler, format och metoder: Vi har producerat annonser, informationsfilmer och grafik som förklarar hur vaccinerna fungerar. Vi har annonserat i många olika medier, bland annat i svenska tidningar och på webbplatser på andra språk, till exempel arabiska, polska och somaliska. Vi har gjort radioreklam på farsi, tigrinja och arabiska. Dessutom har vi annonserat i sociala medier utifrån användarens språk och faktorer som intressen, ålder och kön. Vissa budskap har varit särskilt riktade, exempelvis till gravida.

Vi har annonserat i köpcentrum, mataffärer och på apotek. Vi har satt upp affischer i mångspråkiga stadsdelar, till exempel i servicebutiker och hos postombud. Vi har anlitat flerspråkiga informatörer som samtalat med människor på stan och delat ut vaccininformation.

Vi har också tagit fram texter på lättläst svenska och spelat in filmer på svenskt teckenspråk.

För att kunna nå ut ännu bredare med informationen har vi samarbetat med så kallade vidareförmedlare, ofta personer med högt förtroende i lokalsamhället, exempelvis från föreningslivet och religiösa ledare. Vi spelade bland annat in filmer med företrädare från olika trossamfund och faktafilmer om vaccinationer med somalisktalande och arabisktalande läkare.

Utmaningar med översatt information

Översättnings- och produktionsprocessen är tidsödande. Tillgänglighetskrav gör att det behövs textning på flera språk i filmer och speakerröster som läser upp de texter som visas i bild. Ibland har verkligheten hunnit förändras innan materialet varit klart på alla språk.

En praktisk fråga är hur man gör för att uppdatera alla översättningar. Ibland var det kanske bara små detaljer som behövde ändras, som ålder eller antal vaccindoser. Men även sådana detaljer behöver administreras och kräver inblandning av översättare. För att spara tid och pengar återanvände vi ibland fasta delar och återkommande budskap.

Det kan vara svårt att upptäcka brister och kvalitetssäkra översättningar. Om det kommit in synpunkter på en översättning har vi stämt av med översättningsbyrån och även låtit en annan översättare granska den. I processen har vi ibland haft hjälp av flerspråkiga medarbetare, exempelvis för att se till att en ändrad text blivit korrekt inlagd i grafiken eller i en film.

Vi fick tips från flerspråkiga medier att inte bara översätta svenska budskap utan skriva direkt på de språk vi skulle kommunicera på, för att få till rätt ton. Så gjorde vi exempelvis med dramatiserad radioreklam.

Viktigt att vara väl förberedd

Under en krissituation är det ovärderligt att ha rutiner på plats för att snabbt komma igång och informera på flera språk. På Folkhälsomyndigheten fanns redan etablerade rutiner för översättningar och språkgranskning. Detta gjorde att vi snabbt kunde börja översätta grundläggande information om covid-19 till ett stort antal språk alldeles i början av pandemin.

Till sist kommer här våra råd om översättning och flerspråkig information inför nästa kris.

Var väl förberedd:

• Ha upparbetade rutiner för beställning av översättningstjänster.
• Ha beredskap för att hantera översättningar och olika skriftsystem.
• Ha ett tydligt system för att namnge och spara olika språkversioner.

Skriv enkelt och tydligt från början (klarspråk!):

• Förklara svåra ord.
• Ge konkreta exempel.
• Jobba med textens struktur.
• Skriv tydliga rubriker.
  

Samarbeta med andra, exempelvis

• andra myndigheter
• organisationer och föreningar.

/Gabriella Sandström