Ord i coronans spår: Pandemin i statistiska ordalag

Vi får veta mycket om hälso- och sjukvården när vi lyssnar på presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten, bland annat genom de medicinska facktermer som man uttrycker sig med. Men vi får även ta del av facktermer från andra ämnesområden, till exempel statistik. Här undersöker vi några av de statistiska termer som använts och vad de har för funktion i covid-19-pandemin.

Genom facktermerna på presskonferenserna får vi ta del av ny kunskap. Vi vet till exempel att smittorisken på våra äldreboenden minskar om man där tillämpar kohortvård Länk till annan webbplats.. Och vi har fått lära oss att smak- och luktbortfall ännu inte är att betrakta som ett patognomont symptom på covid-19, men kanske snart är det. En del av all information presenteras med hjälp av statistik: i siffror, staplar och diagram, och därigenom får vi också ta del av speciella matematiska och statistiska begrepp. Här är tre exempel:

Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten funderar över hur smittspridningen breder ut sig:
”Det är fler fall i till exempel Kalmar och Kronoberg. På något sätt växer det koncentriskt runt Stockholm.”

Här använder han den matematiska facktermen koncentrisk, vars betydelse kan förklaras så här: två cirklar är koncentriska om de har sammanfallande mittpunkter. I det här sammanhanget menar han (antagligen) att smittspridningen i olika områden i Sverige har Stockholm som gemensam mittpunkt och att det är i områden som är på samma avstånd från Stockholm som smittspridningen ökar.

Taha Alexandersson från Socialstyrelsen får frågan om de har ”några siffror på hur många som totalt sett har lagts in för vård”. Hon svarar: ”Ja, med någon typ av konfidensintervall borde vi kunna sammanställa en sån siffra.”

Ett konfidensintervall är ett slags mått på tillförlitligheten i till exempel en undersökning, och används när man inte kan bestämma ett svar exakt. I stället kan man ange två gränser, som med en viss sannolikhet innesluter det rätta men osäkra värdet. Sannolikheten för att värdet är rätt kallas konfidensgraden. Om konfidensgraden är 95 % och konfidensintervallet anges till mellan 150 och 180, så innebär det alltså att med 95 % säkerhet ligger antalet inlagda mellan 150 och 180. Här menar förmodligen Taha Alexandersson att det finns ett spann inom vilket antalet inlagda sannolikt befinner sig, utan att man har de faktiska siffrorna.

Karin Tegmark-Wisell på Folkhälsomyndigheten kommenterar den pågående provtagningen av personer med misstänkt covid-19:

”Det här är nämnardata, hur många som totalt är provtagna. När vi ökar grupper som vi provtar så får vi ju en annan nämnardatastatistik men det är viktigt då att beakta hur stor andel som hela tiden är positiva.”

På mattelektionerna i skolan lärde vi oss vad täljare och nämnare var ­– i och för sig facktermer som vi kanske inte så ofta använder oss av i vardagslag. Hur som helst verkar det som om man i statistiken över covid-19-fall är rätt säker på täljaren, till exempel det totala antalet positiva provsvar. Men nämnaren är hela tiden föränderlig, det vill säga det totala antalet personer som har blivit provtagna.

Begreppen inom matematik och statistik är här verktyg som hjälper experterna att hantera och förstå pandemins förlopp i stora drag, så att de kan planera vad som behöver göras härnäst. Med hjälp av dem kan siffror, staplar och diagram presenteras, och möjligen göra pandemin lite mer greppbar för oss. Tyvärr räcker just de här begreppen inte till för att hantera den sorg och oro vi alla på ett eller annat sätt känner inför människorna bakom antal döda, antal smittade eller inlagda för IVA-vård. För detta behövs annat.

/Åsa Holmér