Det finns några företeelser i Sverige som har betytt mycket för dem som flyttar hit i vuxen ålder men som många som bott i Sverige i hela sina liv inte har någon som helst erfarenhet av. Kurserna i svenska för invandrare, mer kända under förkortningen sfi, är en sådan företeelse. En annan är Lexin, som används fyra gånger i sekunden, eller 14 000 gånger i timmen. Det är Isofs mest använda resurs, men vad är det och när kan du använda den?

Lexikon till stora språk i Sverige

Lexin är ett 20-tal lexikon som översätter mellan svenska och stora invandrade språk. Det senast uppdaterade lexikonet är det på arabiska. Nu pågår arbetet med att färdigställa de nya versionerna av persiska och somaliska och thai kommer inom något år. Lexin finns numer huvudsakligen som digitala ordböcker på lexin.se och ansvarig för denna utgivning är Isof. Lexin fungerar som ett led i Isofs arbete med att leva upp till språklagens formulering om att ”ge alla tillgång till språk” – svenska och andra språk. Det dagliga arbetet med Lexin sköts av en projektledare: Laila Höglund, som arbetar på Isofs avdelning Språkrådet i Stockholm.

Undviker viskleken!

Lexins popularitet beror på flera saker. För många inlärare finns det inte många alternativ till Lexin. Förlag ger inte längre ut ordböcker, eftersom det knappast är en lönsam verksamhet, nu när Google translate finns. Google translate i sin tur har sina begräsningar. En är att den inte översätter direkt mellan mindre språk utan går via andra, större. Det gör att det ord man vill översätta riskerar att utsättas för en cybervariant av viskleken. Vid varje överföring av budskapet, från mun till öra eller från språk till språk förvanskas budskapet något och till slut kan man ha hamnat långt vid sidan av den tänkta betydelsen. Det slipper man med Lexin, som översätter direkt från svenska till språk som somaliska, tigrinska och kurdiska.

Svenska samhällsord också inkluderade

Själva översättningsarbetet står översättare för. Laila berättar att översättarna arbetar för Isof i projekt som ofta sträcker sig över flera år. De översätter då de 30 000 ord som ingår i den svenska Lexin-ordlistan, kallad ordbasen. Lexins ordbas omfattar förutom de vanligaste svenska orden också speciella samhällsord som är utmanande för översättarna. Hur översätter man Försäkringskassan, barnbidrag och kvarskatt till språk där sådana företeelser saknas? Lexins inkludering av sådan samhällsterminologi är ytterligare ett skäl till användbarheten, säger Laila.

Mer användarvänlig än vanliga ordböcker

Lexin utmärker sig också bland ordböcker genom att särskilt ta hänsyn till användare som inte är vana vid ordboksanvändning. Ett sådant exempel är att vi ofta ser ett verb i presens (äter) än i infinitiv (äta), åtminstone i vissa typer av text. Därför har Lexin presensformen som uppslagsform. Den blir enklare att hitta på det sättet. Det gör att ordboken blir mer tillgänglig också för den som har kort skolbakgrund, vilket inte är ovanligt för talare av vissa språk. Uttalsanvisningarna är också förenklade och bygger mer på det vanliga alfabetet än på fonetisk skrift. Också det sänker tröskeln för en inlärare som vill använda ordboken.

Studier om användningen av Lexin visar att de flesta användarna i sfi-klassrummen runt om i Sverige har Lexin i mobilen. Länge var gränssnittet svårt att använda på mobil, berättar Laila, men sedan en tid tillbaka finns en bra mobilapp. Laila samarbetade med en av Språkrådets språkteknologer, Magnus Ahltorp, och en programmerare utanför Isof.

Kan också användas för att lära sig andra språk

Att enmansredaktionens ansträngningar bara når inlärare av svenska är förresten inte helt sant. Många lärare i främmande språk i grundskola och gymnasium låter eleverna använda Lexin åt fel håll, så att säga, från svenska till t.ex. spanska. Även om ordboken då används på annat sätt än för att lära sig svenska är Lexin en pålitlig resurs – och gratis.
Så välkommen till lexin.se och tipsa gärna vidare, så kanske vi ser 15 000 slagningar/timme för 2024!

/Sofia Tingsell