- Startsida
- Lär dig mer
- Bloggar
- Språkpolitikbloggen
Språkpolitikbloggen
En blogg om språklagar och språkpolitik i Sverige
Filtrerat på: Svenska. Nollställ filtrering
-
Det språkpolitiska året 2022
Valår och permakris. Isofs utredare Jennie Spetz tittar tillbaka på det språkpolitiska året 2022.
-
Vad hände med svenskan i EU?
Har användningen av svenska i internationella sammanhang förändrats sedan Sverige gick med i EU? Blev farhågorna om engelskans allt mer kraftfulla dominans över svenskan inom EU bekräftade? Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur språken använts i EU-sammanhang vid inträdet 1995 och kring 25-årsjubileet 2020.
-
Valsedeln som fäller Västerås stad?
En krånglig formulering på valsedeln om Västerås flygplats vara eller icke vara har anmälts till JO. Om ärendet prövas kan det komma att sätta ribban för vad medborgarna kan förvänta sig av myndigheter när det kommer till klarspråk, menar Jennie Spetz.
-
Det språkpolitiska året 2020
Stark coronaprägling, krisinformation, jubileum för minoritetspolitiken och språkkrav i svenska. Isofs utredare Jennie Spetz sammanfattar det språkpolitiska året som gått.
-
Vem ska ta ansvar för svenskan som vetenskapsspråk?
Olle Josephson skriver den 23 november att Vetenskapsrådet genom att dra in stödet till den vetenskapliga tidskriften Språk och stil undergräver forskningen om svenskan och svenskans ställning som vetenskapsspråk. Som språkmyndighet med uppdrag att följa upp språklagen delar vi hans oro.
-
Individens frihet eller språkliga skäl
Det är numera okej att döpa sitt barn till J eller Kungen . Högsta förvaltningsdomstolen har på så sätt kastat omkull den namntradition som vuxit fram under århundraden, menar Sonja Entzenberg och Annette Torensjö.
-
Gör inte svenskan till en nationalklenod
Är svenskan det som gör oss svenska, är det språket som legitimerar nationen Sverige? Det hävdar Maria Ludvigsson i en ledare i Svenska Dagbladet apropå debatten om ett skandinaviskt flygbolags intresse för vad som är skandinavisk kultur.
-
Kan svenskan användas som vetenskapsspråk?
Den starkaste drivkraften bakom den nu tioåriga språklagen var att skydda svenskan som Sveriges huvudspråk. Linus Salö gör nedslag i den då stundtals agiterade debatten och frågar sig om argumentationen står sig. Och hur ser det ut i dag: kan svenskan verkligen användas inom alla samhällsområden? Vad kan sägas säkert om det svenska språkets ställning som vetenskapsspråk?
-
Klarspråksidealet bygger på envägskommunikation
Är den offentliga svenskan vårdad, enkel och begriplig? Linnea Hanell har funnit svaret, men samtidigt hittat en konflikt mellan olika kommunikationsideologier.
Om bloggen
En blogg om språklagar och språkpolitik i Sverige.