Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av meänkieli?

Arbetet på språkcentrum meänkieli är i full gång. Isofs språkfrämjare berättar om sitt arbete och sina visioner för språket.

Vilka är ni?

Mervi: Mervi Erkheikki, språkfrämjare, Språkcentrum meänkieli i Kiruna. Under de senaste tio åren har jag jobbat med meänkieli i olika former. Huvudsakligen som modersmålslärare i meänkieli, men under de senaste åren också med vuxenutbildning och som projektsamordnare med inriktning mot meänkieli på Umeå universitetet.

Göran: Göran Lahti, verksamhetsledare, Språkcentrum meänkieli i Övertorneå. Jag har arbetat i tio år som journalist och redaktör inom dagspress och TV. Har även arbetat som kommunikatör i Övertorneå kommun samt som utbildare i kommunikation inom näringslivet.

Britta: Jag heter Britta Tervaniemi och bor i Korpilombolo. Jag är utbildad gymnasielärare och har arbetat i skolan de senaste 20 åren. Jag har även en bakgrund som politiker, och från föreningslivet.

Vad lockade er med jobbet som språkfrämjare?

Mervi: Meänkieli har varit och fortfarande ämnet som jag brinner för. Jag vill vara med att utveckla metoder att göra språket mer tillgängligt för alla, sprida kunskaper om språket och kulturen och göra mitt för att meänkieli ska ha en framtid även med kommande generationer.

Göran: Jag har varit aktiv inom musik och kultur hela mitt liv så att få arbeta med mitt modersmål och tornedalsk kultur är oerhört intressant för mig.

Britta: Jag sökte arbetet som språkfrämjare då jag alltid kämpat för att höja statusen för meänkieli i många sammanhang. Jag förstår att språket hänger samman med identitet och den bör stärkas bland oss tornedalingar.

Vad ser ni mest fram emot att jobba med inom språkcentrum?

Mervi: Att träffa språkbärare, lyfta deras identitet och språkliga medvetande. Vara nytta och samarbeta med olika instanser att föra vidare vårt fantastiska språk och vår kultur.

Göran: Att få möjligheten att lyfta vårt språk och kultur tillsammans med eldsjälar och föreningar som redan gjort ett fantastiskt arbete – att få möta människor och väcka deras intresse för meänkieli och deras identitet som tornedaling.

Britta: Jag ser fram emot att träffa språkbärare och aktiva meänkielitalare som också kämpat med att bevara språket. Få del av deras erfarenheter, och förväntningar på hur få fler talare av språket. För att gemensamt börja starta vårt arbete. Jag är också glad över att Sverige har gjort verklighet av minoritetspolitiken och gör satsningar, och för fortsatt stöd oavsett vilken politisk ledning vi har i stat, regioner och kommuner.

Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av meänkieli?

Mervi: Isofs undersökning från året 2020 visar att en stor majoritet av befolkningen inte känner till att meänkieli är ett nationellt minoritetsspråk. En utmaning är att väcka intresse för människor som har tornedalska/kvänska/ lantalaiset rötter, och få dem återta sitt arvspråk. Samtidigt som man ska vara tillgänglig och stödja individer som redan har språket med sig.

Göran: Att tvätta bort eventuell skam som lett till ointresse hos många för sitt språk och sin kultur. Men också att nå dem som tror att det är försent att lära sig meänkieli – det är aldrig försent att lära sig och ta tillbaka sitt språk!

Britta: De största utmaningarna är att vinna tillbaka en förlorad generation som inte använt meänkieli, och få nya unga talare, läsare och användare av språket. De unga bär inte med någon skam för språket som den äldre generationen gör.

Hur ser er vision ut för meänkieli och tillhörande kultur i Sverige?

Mervi: Att meänkieli på större utsträckning kan ses och höras överallt i Sverige och inte bara de traditionella områdena i norr. Att blivande generationer kan känna meänkieli som sitt eget och använda det i sin vardag. Att meänkieli kan användas i flera domäner och kan följa med sin tid med vokabulären. Att även majoritetsbefolkning har vetenskap att meänkieli och dess kultur också är en del av det svenska kulturarvet.

Göran: Det finns ett växande intresse för meänkieli och den vågen måste vi bygga på. Jag hoppas att vi ska kunna påverka så att meänkieli integreras bättre i undervisningen vid förskolor och skolor.
Att vi ska nå många fler föräldrar och barn att delta i aktiviteter för att se och lära sig, både via internet och fysiskt – att värdera meänkieli högre och se språket och kulturen som en viktig del av deras identitet. Att känna stolthet över meänkieli.

Britta: Min vision är att språket får en statushöjning och fler blir intresserade av sin historia och kultur.