Grattis språklagen 10 år!

Vad vet gymnasieelever om språklagen och vem tror de kan ha nytta av den? I samband med att språklagen firar 10 år fick Språkrådets praktikant Hanna Reillo i uppdrag att ta tempen på gymnasieelevers kunskaper om nämnda lag.

I år fyller språklagen (SFS 2009:600) 10 år! Då kan man ju undra om folk känner till språklagen. Och vad är det i sådana fall de känner till? Som en del av min praktik på Språkrådet ingick att göra en undersökning inom något spännande ämne. Ämnet blev språklagen och i det här blogginlägget tänkte jag berätta lite om vad jag gjorde.

Känner du till språklagen?

I kursplanen för svenska på gymnasienivå ingår språklagen som en del av den kunskap som eleverna ska ha med sig från sin utbildning. Språkrådet ville ta reda på mer om hur mycket eleverna känner till om lagen, så jag skickades ut på en turné till olika gymnasieskolor – med en enkät om just språklagen.

Det var omvälvande att stå inför en hel klass av dömande tonårsblickar. Men det var superkul och lärorikt, och jag fick prata om det jag brinner allra mest för: språk. Eleverna var frågvisa och vi pratade om flera andra språkrelaterade ämnen än enbart språklagen.

Enkäten som eleverna fick svara på var indelad i två delar. Den första delen riktade in sig på om de känner till språklagen sedan tidigare, var de i så fall har fått den kunskapen ifrån och vad de känner till om lagen. Den andra delen innehöll frågor om deras tankar kring lagen, om de tycker att någon del är extra viktigt, om något är oviktigt, vem de tror har nytta av lagen och om de tycker att något borde läggas till eller tas bort.

Det var endast 27 procent av de tillfrågade eleverna som kände till språklagen sedan tidigare och de hade fått höra om den från skolan och sina svensklärare.

Vad är viktigt i språklagen?

På frågan Finns det något du tycker verkar viktigt i språklagen? kunde svaren se ut så här:

Ja, att bevara både det officiella språket och ge möjlighet för utlärning av det samtidigt som minoritetsspråk och andra modersmål värnas om.”

”Paragraf 11. För att den motverkar ytterligare splittringar i samhället.”

”Att skydda och bevara minoritetsspråken (och andra språk). Alla, oavsett språktillhörighet, ska ha rätt att uttrycka sig och kommunicera på ett språk man känner sig bekväm med.”

Vem har nytta av språklagen?

På frågan Vem tror du har nytta av språklagen och på vilket sätt? svarade eleverna följande:

Egentligen alla men kanske främst de som pratar ett annat modersmål då lagen ger dem rättigheter att få kunskap i och använda detta språk. Även hörselskadade, att de faktiskt har rättigheter att få lära sig teckenspråk.”

”Sveriges befolkning då den ser till att vi kan kommunicera med varandra.”

”Alla. Språklagen bevarar och värnar om språk, och är därmed ett sätt att bevara och främja flera olika kulturer i landet.”

De tycker även att skolan har ansvar för denna undervisning, men också för undervisning i svenska så att alla har möjlighet till ett gemensamt språk:

Skolan är skyldig att erbjuda hemspråksundervisning på något av de nationella minoritetsspråken om det är någon som vill ha det.”

Länge leve mångfalden!

Det framgår klart och tydligt att de allra flesta eleverna tycker att skydd, främjande, utveckling och tillgång till teckenspråk och minoritet- och invandrarspråk är de allra viktigaste delarna av lagen, och att alla som har ett annat språk än svenska ska ha rätt till undervisning i sitt modersmål.

Jag tolkar deras svar som att eleverna bryr sig mycket om att alla ska ha lika rättigheter, att alla ska vara lika värda och få samma möjligheter till kommunikation – svensktalande såväl som icke-svensktalande. Eleverna sätter stort värde på mångfald och mångkultur, samtidigt som de tycker att det är bra att svenskan ska vara det gemensamma språket för kommunikation.

Resultaten ger mig hopp om framtiden; att vi har sådana empatiska och tänkande tonåringar bådar gott för Sverige. Länge leve mångfalden!

/Hanna Reillo