Språkpolitikbloggen

Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av romska?

Isofs språkfrämjare på språkcentrum romska berättar om sitt arbete och sina visioner för språket.

Porträtt

Domino Kai, Jenni Kay och Abedin Denaj arbetar som språkfrämjare på Språkcentrum romska.

Vilka är ni?

Jenni: Jenni Kay, verksamhetsledare och språkfrämjare, Språkcentrum romska i Stockholm. Jag har arbetat med romsk media, både som frilans och på SVT som programledare och producent för de romska tv-programmen.

Domino: Domino Kai, språkfrämjare, Språkcentrum romska i Stockholm. Jag har arbetat som kulturproducent, mediepedagog, producent och redaktör inom public service, tjänsteperson inom statliga myndigheter och projektledare inom civila samhället.

Abedin: Abedin Denaj, språkfrämjare vid Språkcentrum romska i Stockholm. Sedan 2016 har jag ägnat mig åt att arbeta med strategi för romsk inkludering för att främja inkludering av romer, både på lokal och nationell nivå.

Vad lockade er med jobbet som språkfrämjare?

Jenni: Att få arbeta med språket igen fast på ett mer långsiktigt sätt. Det lockade också att jag fortfarande kan använda min kreativitet och skapande som vi gör här på Språkcentrum genom att utveckla metoder och språkliga insatser.

Domino: För mig är språket en av de viktigaste pelarna vi har kring identiteten. Att få ta vid efter många tidigare aktivisters kamp om språkfrågorna via ett regeringsuppdrag, som ska säkra kommande generationers rätt till sitt modersmål, är en förmån och känns rätt.

Abedin: Mitt beslut beror på min djupa kärlek till romska. Jag hade möjligheten att tacka ja till ett annat jobb, men jag valde att arbeta som språkfrämjare på heltid på grund av min passion för romska och mitt önskemål att ägna mig åt det.

Vad ser ni mest fram emot att jobba med inom språkcentrum?

Jenni: Det är spännande när man är med och startar en ny enhet som Språkcentrum. Genom att träffa språkbärare och aktörer så gör vi detta tillsammans och det fantastiska är att revitalisera just genom möten och dialog. Det blir respektfullt mot språket och dess bärare då. Enhetens kollegiala gemenskap är fantastiskt fin och värdefull, trots våra olika språk så förenas vi i vår passion för de nationella minoritetsspråken.

Domino: Att få belysa och lyfta fram de olika romska språken via en statlig myndighet är ett privilegium. Det ger status och en helt annan förutsättning idag. Arbetet är i sin linda, men jag ser fram emot att tillsammans med det civila samhället och intresserade skapa möjligheter till bevarandet och utvecklandet av våra romska kulturarvsspråk.

Abedin: Jag ser fram emot att få möta och lyssna på språkbärare för att förstå vilka insatser som behövs och hur vi på Språkcentrum kan bidra till att stödja alla dialekter inom romska.

Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av romska?

Jenni: Det är mycket! Romska språket består av olika dialekter som skiljer sig åt både hur vi förstår varandra och språknivåer så vi behöver arbeta på olika sätt. Vi vet att många romer döljer sin identitet och att antiziganismen är stor i Sverige. Det gör det svårare att be om stöd för att vilja ta tillbaka sitt språk. Vi behöver också fler unga romer som organiserar sig!

Domino: Den största utmaningen kring revitalisering av romani chib är inte att skapa effektiva och enkla metoder där barn och ungdomar kan börja använda och tala sina egna varieteter. Att inte bara ha fokus på barn och unga, även om det är viktigt, utan också att få till en närmare dialog mellan oss myndigheter för att skjuta fram positionerna.

Abedin: En av de största utmaningarna för det romska språket är den betydande variationen av romska dialekter. Tyvärr måste vi göra vissa avgränsningar rent praktiskt för att kunna hantera denna fantastiska variation på ett strukturerat sätt.

Hur ser er vision ut för romska och tillhörande kultur i Sverige?

Jenni: Att de som har förlorat språket ska få tillbaka det. Språket och språkbruket är en stor del av den romska identiteten. Romskan och dess dialekter är viktiga komponenter för att markera sin hemvist eller ursprung, att vi är unika men också lika andra, det ger en gemenskap för alla romska språkbärare. Såklart också mer romska i SVT, helst nyhetssändningar!

Domino: Att romani chib* får den status i vardagen inom skolans sfär, myndigheter och det civila samhället som den förtjänar. Att vi får program på romani chib på ett lärosäte. Att vi får mer forskning inom romanes olika varieteter. Finns våra språk med inom samhällsstrukturerna i jämlikhet och jämställdhet så finns vårt språk med i praktiken och inte enbart på papper.

Abedin: Min vision är tydlig och stark. Jag brinner för att se ett Sverige där det romska språket och kulturen får en betydligt bredare och mer framträdande plats.

*Isof använder benämningen romska i våra myndighetstexter eftersom den är anpassad till det svenska språksystemet. Men också romani chib, romani och romanes används.

Om språkcentrum

Isof har ett uppdrag att etablera nationella språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Nationella språkcentrum ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige. Språkcentrum har inrättats för finska i Uppsala, för jiddisch i Stockholm, för meänkieli i Kiruna och Övertorneå samt för romska i Stockholm.

Huvudillustration språkcentrum

Om romska

Romska är sedan år 2000 ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Det romska språket (även romska, romani chib, romani eller romanes) har flera olika dialekter och talas över hela Europa.