Några reflektioner kring språk och segregation

”Ingen bryr sig, för där jag bor så pratar man många olika språk.” Så besvarar en skolelev i Göteborg frågan: Hur tror du folk i din stad uppfattar ditt modersmål? Svaret är ganska representativt för de svar som inkommit från Göteborgsstadsdelar där en stor del av befolkningen är flerspråkig.

Frågelistan Språk och plats är en del i forskningsprojektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg som är ett samverkansprojekt mellan Isof och Göteborgs universitet. I projektet undersöks hur språk används i och om fyra stadsdelar i Göteborg. Projektet syftar till att klargöra hur processerna segregation och gentrifiering samverkar och hur de (re)produceras i det språkliga landskapet. För att försöka förstå detta ställer projektet ett antal forskningsfrågor såsom: Vilken synlighet har olika språk i olika stadsdelar? Hur framställs olika stadsdelar och språk av planerare, exploatörer, media, boende och verksamma? Hur påverkar föreställningar om olika språks värde och användningsområde människors agerande och rörelsemönster i staden och samhället?

Vem svarade?

Frågelistan besvarades av personer från hela Sverige, i olika åldrar och med olika bakgrunder, men eftersom den ingår i en studie som utgår från fyra specifika stadsdelar i Göteborg har frågelistan också skickats separat till skolor i dessa områden. Svaren har analyserats, och det är dessa svar från högstadieelever som diskuteras i denna text.

De göteborgsområden som undersöks är Gårdsten, Gamlestaden, Tynnered och Nya Hovås. Det är utvalda för att, på grund av olika demografisk sammansättning, kunna ge en bild av Göteborg som helhet.

Begreppet segregation

I studien är frågan om segregation centralt. Idag debatteras begreppet livligt, och ofta framställs segregation som något kopplat till etnicitet och invandring och begränsat till vissa stadsdelar. Därför är det viktigt att se det relationella i segregation, och minnas att det inte är vissa individer eller grupper som är segregerade utan att segregation är ett problem för städer som helhet. Såsom påtalas av forskaren Jonas Lindström i forskningsrapporten Segregation från 2019 handlar segregation i vid mening om ojämlikhet och hur denna upprätthålls genom åtskillnad. Lindström diskuterar även begreppet självsegregation som kan illustrera hur människor och befolkningsgrupper utifrån olika motiv väljer att avskilja sig från det omgivande samhället. Den ojämlikhet som finns i vårt samhälle gör att självsegregation sker på olika villkor hos olika grupper i samhället.

Syftet med webbenkäten Språk och plats är att ge underlag för att beskriva och bättre förstå språkets och språkens roll i segregationsprocesser i Göteborg. Hur upplever skolelever sina språkliga landskap? Hur upplever de sitt bostadsområde och dess relation till övriga staden och till andra platser? Vilken synlighet och status tillskrivs olika språk? Hur ser de på språklig (och kulturell) mångfald? Var och när känner de sig bekväma och trygga? Vilka kopplingar finns egentligen mellan olika platser i staden?

Webbenkäten distribuerades i fyra högstadieskolor, en i varje undersökningsområde. Eftersom studien genomfördes under pandemin fick vi som arbetar inom projektet inte besöka skolorna, utan eleverna instruerades istället av läraren. I en av skolorna gjorde eleverna undersökningen under en distanslektion. Hur många elever som svarat varierar mellan skolorna och hänger delvis samman med klassernas storlek. De elever som svarat på webbenkäten gick på högstadiet, årskurs 7–9. Från den skola där de flesta eleverna har svenska som modersmål är svaren mer utförliga.

Vad svarade eleverna på skolan i Gårdsten?

En majoritet av eleverna som går i skola i Gårdsten bor också där. Många har gjort det hela sina liv. I den mån de tidigare bott i någon annan stadsdel är det framförallt i angränsande områden. En majoritet av eleverna uppger att de trivs i sitt område (det är vackert, alla är snälla, folk känner varandra). De flesta eleverna (dock inte alla) upplever Gårdsten som ”tryggt”. Tryggt och otryggt förekommer i många svar från alla de fyra skolorna.

De flesta eleverna är flerspråkiga. Vid sidan av svenska och engelska upplever eleverna att arabiska och i viss mån somaliska har hög synlighet. Många upplever att just det språk som är deras modersmål är det språk som hörs mest i området. Det är naturligt, inte minst för att det är det språk de ofta hör i hemmet. Få elever undviker att tala sitt modersmål på någon plats ("I Gårdsten är det vanligt att prata sitt modersmål för nästan alla i Gårdsten är från olika länder") och de flesta tror att deras modersmål uppskattas av andra.

Eleverna i Gårdsten tycks inte i någon högre utsträckning uppleva att olika språk har olika status: ”Alla språk har samma status i Sverige”; ”Alla är lika värda”; ”Ingen bryr sig för där jag bor så pratar man många olika språk” skriver de.

I de fall eleverna upplever att det finns någon typ av språklig hierarki menar de att svenska och engelska har hög status (eftersom dessa språk är så vanliga i Sverige). Flera påpekar att arabiska har hög status eftersom det har så många talare. En elev tror att människor tenderar att koppla samman arabiska med terrorism (eleven svarar att hen tror att ”en rasist tänker så”).

Vad svarade eleverna på skolan i Gamlestaden?

Endast en klass från skolan i Gamlestaden svarade på enkäten. Det framgår inte av svaren var alla eleverna bor men enligt skolans rektor bor majoriteten av dem i de nordöstra stadsdelarna. De åker därmed en bra bit för att komma till skolan. De flesta eleverna skriver att de trivs där de bor. De tycks vara förankrade i sina bostadsområden.

Vid sidan av svenska och engelska upplever eleverna att arabiska har hög synlighet och förutom svenska hör de framförallt arabiska och somaliska. Av svaren framgår dock inte om det är i Gamlestaden eller i stadsdelarna där eleverna bor som de hör och ser de olika språken. De flesta eleverna är flerspråkiga, och deras svar tyder på en medvetenhet om att Sverige är ett flerspråkigt land: ”Det är ändå fullt med blattar hemma i Bergsjön så alla pratar massa blattespråk”. Få elever undviker att tala sitt modersmål på någon plats, och i den mån eleverna upplever att olika språk har olika status menar de att de språk som är vanligast i ett visst område har högst status där. Någon elev tror att arabiska och somaliska har låg status eftersom de talas av invandrade personer och att dessa har låg status i den svenska samhället.

Vad svarade eleverna på skolan i Tynnered?

Den enkät som distribuerades på skolan i Tynnered besvarades endast av elever i åk 7, vilket sannolikt påverkat hur utförliga svaren blev. De elever som går på denna skola bor antingen i Tynnered eller i det närliggande Åkered. Dessa områden skiljer sig ganska kraftigt åt demografiskt.

I den mån eleverna bott någonstans tidigare har de barn som idag bor i Tynnered framförallt flyttat från Hisingen eller de nordöstra stadsdelarna. Barnen i Åkered har däremot, i den mån de flyttat, bott i centrala delar av Göteborg.

Många av eleverna är flerspråkiga. De uppger att de framförallt ser svenska och engelska texter i sin omgivning. De upplever också att arabiska har hög synlighet och hörs mycket i området. Många upplever att just det språk som är deras modersmål är det språk som hörs mest i området (framförallt upplever arabisktalande elever att de ser och hör mycket arabiska).

Eleverna svarar att de inte undviker att tala sitt modersmål någonstans. De flesta undviker inte heller några platser i staden. En elev undviker ”svenska områden” och en annan undviker ”Nordstan på natten”.

De flesta eleverna besvarade inte frågan om olika språks status. Tänkbart är att frågan var svårbesvarad för elever i åk 7. En elev svarade dock att arabiska troligen uppfattas som negativt i det svenska samhället.

Vad svarade eleverna i Nya Hovås?

Majoriteten av de elever som går i skola i Nya Hovås bor i angränsande, ofta mycket välbärgade, områden. I den mån eleverna har bott någon annanstans tidigare har de ofta bott i angränsande områden eller i centrala delar av Göteborg. Några elever har tidigare bott i områden med helt annorlunda socioekonomisk sammansättning och just dessa elever har annat modersmål än svenska. De flesta eleverna är dock enspråkigt svenska, och ingen av dem uppger att de undviker att tala sitt modersmål.

Eleverna upplever att de framförallt ser svenska och engelska texter i sin omgivning. Några upplever att de hör arabiska och språk från Balkan i området, och några elever uppger att de ser arabiska texter i området.

De flesta skriver att de trivs i sitt område. Många upplever det som tryggt. Flera elever ställer sitt område i relation till andra stadsdelar som de beskriver som otrygga och präglade av kriminalitet. Flera elever uttrycker oro för att bli rånade av ”invandrare”. Flera beskriver hur de undviker områden som i media brukar beskrivas som särskilt utsatta.

Många elever från skolan i Nya Hovås menar att olika språk har olika status. De sätter språks status i relation till antalet talare och påpekar att svenska borde ha högst status eftersom det är majoritetsspråket. Flera resonerar kring att europeiska språk är högre upp i den språkliga hierarkin än t.ex. språk som talas i mellanöstern, men om man bor i ett område där många talar t.ex. arabiska har språket sannolikt högre status just där. Flera elever kopplar samman vissa språk med vissa stadsdelar. Vissa språk kopplas till negativa värden. Många nämner just arabiska som exempel på ett språk med låg status. De elever som har ett annat modersmål än svenska upplever att minoritetsspråk har lägre status. Några kopplar samman språk och rasism. Andra menar att det helt enkelt handlar om vilket språk man är mest van vid.

Vilka likheter ser man i elevernas svar?

Vid en genomläsning av elevernas svar blir begreppet självsegregation, alltså hur människor och befolkningsgrupper av olika anledningar väljer att avskilja sig från det omgivande samhället, relevant. Det som bäst kan beskrivas som självsegregation syns tydligast i satilitstadsdelarna Nya Hovås och i Gårdsten men är möjligen vald i olika hög grad i de olika stadsdelarna. Samtidigt tycks barnen i satellitområdena, enligt svaren, känna sig mer ’trygga’ än de andra.

Över huvud taget är ’trygghet’ och ’kriminalitet’ centrala begrepp i många svar från flera områden, och det är intressant att ställa sig frågan om det är reproduktion av en dominant samhällsdiskurs eller reell upplevelse. Det är också intressant att fråga sig om detta spelar roll för elevernas känsla för platsen.

Jämfört med den fotodokumentation och de iakttagelser som gjorts inom projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser verkar ungdomarna se fler och ibland andra språk. Ingen undviker att tala sitt modersmål. Slutligen återger barnen (i alla områdena) ofta hur de tror att andra upplever ”deras” område vilket tyder på att eleverna är medvetena om att platser är konstruerade. Gemensamt för de flesta eleverna är att de trivs där de bor: ”Angered är bäst. I Angered så är man på hemmaplan och man är van vid allt. Lukt, människorna, massa andra grejer” och ”Göteborg för mig är den bästa staden i Sverige, till skillnad från andra städer”.

Vilka skillnader ser man i elevernas svar?

En iakttagelse är att de flerspråkiga barnen i de tre områden som präglas av mångfald i sina svar uttrycker färre fördomar och större tolerans. Utifrån elevernas svar tycks barnen i Tynnered och Gamlestaden röra sig mer i staden än de som bor i Nya Hovås och Gårdsten. Barnen i Gårdsten hade sällan flyttat och i den mån barnen i Nya Hovås har flyttat är det från angränsande områden eller från centrum. De flesta av barnen som flyttat till Tynnered kom antingen från stadens nordöstra delar eller från Hisingen och många av barnen som går i skola i Gamlestaden bor i de nordöstra stadsdelarna och reser alltså genom en del av staden varje dag. Vi ser även exempel på olikheter var gäller den sociala mobiliteten i de olika områdena. Barnen i Gårdsten, Tynnered och Gamlestaden nämner andra platser vid namn i betydligt mindre utsträckning än barnen i Nya Hovås som känner till namnet på många andra stadsdelar. Barnen i Nya Hovås nämner och verkar välbekanta med många internationella platser. Kanske kan svaren tolkas så att barnen i Gårdsten i högre grad identifierar sig med sin stadsdel än med hela staden.

/Maria Löfdahl