Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av finska?

Isofs språkfrämjare på Språkcentrum finska berättar om sitt arbete och sina visioner för språket.

Vilka är ni?

Tuuli Wachowiak: Jag har tidigare jobbat som modersmålspedagog i finska, som koordinator för finskt förvaltningsområde, och som generalsekreterare för Sverigefinska ungdomsförbundet. Under de senaste tio åren har jag varit aktiv i en sverigefinsk språk- och kulturförening med öppen förskola och lördagsverksamhet för sverigefinska skolelever.

Kirsi Kohtala-Ghane: Jag är utbildad ämneslärare i finska och modersmålslärare, men har också jobbat inom IT och med projektledarskap. Att jobba med språket är nära mitt hjärta, liksom att utveckla och skapa ny verksamhet.

Nadja Nieminen Mänty: Jag började på Språkcentrum finska i april 2023. Jag kommer närmast från Stockholms universitet, där jag forskat på nationell minoritetspolitik och språkrevitaliseringspraktiker utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv.

Vad lockade er med jobbet som språkfrämjare?

Tuuli: Jag ser jobbet som språkfrämjare som en otroligt fin möjlighet att stödja barn och unga samt barnfamiljer med språkfrågor. Barn är på ett naturligt sätt nyfikna på nya språk och jag vill stötta och peppa sverigefinska föräldrar samt mor- och farföräldrar att prata och använda det finska språket hemma. Det är jätteviktigt att barn får höra finska från så många olika personer som möjligt.

Kirsi: För flera år sedan funderade jag över vad som känns viktigt och bestämde mig för att det är just finskan i Sverige jag vill jobba med. Det känns värdefullt att göra något för allmänheten. Det är också roligt att vi är ett team som jobbar tillsammans, mot ett gemensamt mål.

Nadja: Efter att ha undersökt språkrevitalisering på ett teoretiskt plan, är det spännande att arbeta med frågorna praktiskt. Det är även stimulerande att få vara med i uppstartsfasen av språkcentrumens arbete.

Vad ser ni mest fram emot att jobba med inom språkcentrum?

Tuuli: Jag ser fram emot att få träffa individer, föreningar och andra som jobbar med revitalisering. Jag tycker att det är ytterst viktigt att höra deras tankar och funderingar – särskilt barn och unga – och ta med oss informationen till språkcentrumets arbete.

Kirsi: Inom språkcentrum har vi möjlighet att jobba för att påverka och förbättra förutsättningar på olika nivåer. Till exempel att möjliggöra för barn och unga att utveckla sitt språk på olika sätt, utifrån vad som passar var och en är mycket viktigt. Det behöver finnas flera sätt och ställen att ta sig vidare, inte bara i skolan.

Nadja: Att få träffa finska språkbärare, lyssna på deras behov och försöka hitta lösningar som kan underlätta för dem att välja finskan är både ett spännande och hedersamt uppdrag. Även samarbetet med Språkcentrumen för jiddisch, meänkieli och romska känns utvecklande. Det tydliggör hur situationen för de olika minoriteterna både liknar och skiljer sig mellan grupperna. Det skapar en helhetsbild och leder till kreativa synergier!

Vilka är de största utmaningarna för revitaliseringen av finska?

Tuuli: Förstås är det en av de största utmaningar för vårt arbete att så många sverigefinnar inte har kunnat lära sig finska, särskilt de yngre generationer. Ofta saknas möjligheter till att få modersmålsstöd och undervisningstiden är så pass kort – en timme i veckan – att man helt enkelt inte hinner lära sig, särskilt om språket inte längre används i hemmet.

Kirsi: Mycket behöver göras – vi måste prioritera hårt. Tack och lov är det många människor och aktörer runtomkring i hela Sverige som jobbar med finska. Vi hoppas kunna stödja dem, vara en trygg plats att vända sig till för att få stöd, tips och kontakter med andra som har relevanta erfarenheter.

Nadja: En stor utmaning är att människor antingen inte känner till sina olika rättigheter eller att vardagen blir för komplicerad när man ska kräva dem.

Hur ser er vision ut för finska och tillhörande kultur i Sverige?

Tuuli: Att alla vet om vilka som är nationella minoriteter och varför de har särskilda rättigheter i Sverige i framtiden. Och att varje person som tillhör en nationell minoritet kan vara stolt över sin identitet och sitt språk och kunna använda de helt normalt och i olika sammanhang i samhället.

Kirsi: Att finska språket blir mycket mer synligt i samhället, så att man inte behöver kämpa för att använda det utan det finns fler möjligheter, som en naturlig del av vardagen.

Nadja: Att det finska språket skulle vara en naturlig del av människors liv och att det skulle vara enkelt att göra finska val i sin vardag, exempelvis när man väljer (för)skola för sina barn.