Det lyser på kalsongerna

He ly`yis pa kalsånggan, påpekade någon i Nederluleå socken år 1938. Ordagrant översatt till standardsvenska säger denna fras att ‘det lyser på kalsongerna’, vilket ju låter rätt besynnerligt och sätter fantasin i rörelse. På nederlulemål säger den bara att kalsongerna syns, t.ex. genom ett hål i byxorna eller ovanför en lågt sittande byxlinning (det sistnämnda var faktiskt helt moderiktigt år 2008, när bilden nedan togs).

I många norrländska dialekter kan verbet lysa användas på sätt som är helt främmande för standardsvenskan. Det kan ingå i en rad olika fraskonstruktioner där det antar skiftande men närliggande betydelser, framför allt ’synas’ och ’se ut (på ett visst sätt)’. Några av konstruktionerna är opersonliga, dvs. de utgår ifrån det formella subjektet det. Andra är personliga, dvs. subjektet är en person eller en sak. I det följande presenteras några olika typer och exemplifieras med autentiska uppteckningar ur Isofs dialektsamlingar (uttalet återges dock på ett förenklat sätt).

det lyser på någon/något ’någon/något syns’

Först ut är en opersonlig konstruktion av verbet lysa med prepositionen på. Verbet är alltid betonat, medan prepositionen är obetonad. Denna konstruktion är särskilt väl belagd från Västerbotten, södra Lappland och Jämtland, men ett fåtal belägg finns också från Norrbotten (se ingressen ovan), Ångermanland och Hälsingland.

• hä lys oppa böjn ’byn blir synlig, dvs. kommer i sikte’ (Burträsk)
• he lys opa withatt’n ’man ser ända till berget Vithatten’ (Jörn)
• hä ly`ys oppa soLöge ’solögat syns, dvs. nu stiger solen upp’ (Nysätra)
• hä lys på sjön mella trea ’sjön skymtar mellan träden’ (Sävar)
• hä vâ sä pâss ä lysst på on ’det var inte mer än att man såg henne, så långt bort var hon’ (Lycksele)
• Men då börje traktorn morr å stå stilla å greva ne sä. Först då han hadd grevd ne sä sä myttju att hä knappast lyst på hjula överom backen gatt traktorförarn stann å traktorn. ’Men då började traktorn morra och stå stilla och gräva ned sig. Först då den hade grävt ned sig så mycket att hjulen knappt syntes ovanför marken måste traktorföraren stanna traktorn’ (Sorsele)
• ha lysä på slutä ’man kan se slutet, dvs. arbetet är strax slutfört, en förnödenhet är i det närmaste förbrukad osv.’ (Ragunda)
• de lys no aust-på myra ‘nu kan man se myren i öster’ (Frostviken)
• hä lys på gåN ’gården syns’ (Nordmaling, Ångermanland)
• hä lise på vasjpen ’man kan se varpen’; sagt om nötta kläder, men även om t.ex. kalhuggen skog (Delsbo, Hälsingland)

Även om konstruktionen formellt sett är opersonlig kan dess inriktning i vissa fall ändå påverkas av någons personliga vilja. Exempelvis kan man avsiktligt lätt he lys på witöga ’låta vitögat synas, dvs. rulla med ögonen’ (Degerfors).

någon/något lyser på ’någon/något syns’

Denna konstruktion liknar den föregående men har ett personligt subjekt. Även här ingår den obetonade prepositionen på, som dock inte pekar mot något särskilt utan tycks hänga i luften. Exemplen nedan kommer dels från Västerbotten, dels från Malå i södra Lappland.

• hoN hall a li`is oppa ‘hon börjar synas’ (Burträsk)
• hall’n a ly`ys pa? ’ser du någon skymt av honom?’ (Nysätra)
• dakksrana hall på ly`ys på ’dagsranden börjar synas, dvs. det börjar ljusna vid horisonten’ (Sävar)
• skogän ha våkksä opp sä husa li`is eint oppa länger ’skogen har vuxit upp så husen inte längre kan ses’ (Malå)
• hoN ha eint lisst oppa änn ’hon har inte synts till ännu’ (Malå)
  

det lyser ’det syns, man kan se (på avstånd)’ + rumsuttryck

Här är en opersonlig konstruktion med andra tillbehör än prepositionen på, vanligen olika slags rumsuttryck. Den förekommer framför allt i Västerbotten, södra Lappland och Jämtland, men liknande fraser har också upptecknats i övre Dalarna.

• he lys int mela gaLåm ’man ser inte mellan gårdarna, dvs. från gård till gård’ (Lövånger)
• hä lys vitt ekring ’det är vid utsikt’ (Lycksele)
• dä ly`ys änna fram ’man kan se ända fram’ (Hammerdal)
• ha lysä långt tå höjda ’man ser långt från bergshöjden’ (Ragunda)
• ä lyst långt nôd i haLs’n å no ’man såg långt ned i halsen på henne’ (Leksand)

Ordet långlyse, som uttalas langlis på det lokala målet, är belagt från grannsocknarna Skellefteå och Malå. Det betecknar en vägsträcka eller någon annan plats där e li`is langt ’där det lyser långt’, dvs. där man har lång fri sikt.

• dära lislennja jär ä ä langlis ’på kraftledningsgatan är det en lång sträcka med fri sikt’ (Malå)
• hä sto än bil itäsjti langlisä ’det stod en bil längst bort på raksträckan’ (Malå)

det lyser ’det syns, märks o.d.’ + bisats

I denna konstruktion följs frasen det lyser i betydelsen ’det syns, märks o.d.’ av en bisats som beskriver vad det är som syns, märks osv. Den är mycket sparsamt belagd, här i två uppteckningar från Ångermanland.

• no lyse ne, va du ä ifrån ’nog kan man se, varifrån du är’ (Edsele)
• dä lyse, at vi ha komme in i e anne måNsjifte ’det märks, att vi har kommit in i ett annat månskifte’ (Edsele)

det lyser ’det ser ut (på ett visst sätt)’

Den opersonliga frasen det lyser förekommer också i betydelsen ’det ser ut (på ett visst sätt)’, framför allt i södra Lappland och Ångermanland men också i Medelpad. Vanligast är att den följs av ett adjektiv som beskriver hur det ser ut.

• hä lys grânnt ’det ser vackert ut’ (Lycksele)
• hä lys int myttje ’det ser inte mycket ut’ (Lycksele)
• hä lys finnt ’det ser fint ut’ (Sorsele)
• de lys no bra ’det ser nog bra ut’ (Arnäs)
• dä lys no stott ’det ser nog ståtligt ut (i någons hem eller livsföring, men kan dock vara anledning till tvivel på gedigenheten)’ (Arnäs)
• dä lysst sö unnerlitt ’det såg så underligt ut’ (Långsele)
• dä lyse bra ’det ser bra ut’ (Vibyggerå)
• då ja va ong sô tykktä ja hä lystä fälä fint ti vära hässjkap ’då jag var ung så tyckte jag det såg fasligt fint ut att vara herrskap’ (Indal, Medelpad)

det lyser ’det ser ut’ + som ’som (om)’ + bisats

Frasen det lyser ’det ser ut’ kan också följas av en jämförande villkorsbisats som inleds med subjunktionen som. Denna variant är sällsynt i materialet men har upptecknats i så vitt skilda områden som Ångermanland och östra Värmland.

• dä lys såmm dä skô bLi kåhllt i natt ’det ser ut som om det skulle bli kallt i natt’ (Fjällsjö)
• dä lyst sôm he`el skogen stog i jusan lô`ôg ’det såg ut som om hela skogen stod i ljusan låga’ (Färnebo, Värmland)

någon/något lyser ’någon/något ser ut (på ett visst sätt)’

I södra Lappland och Ångermanland förekommer verbet lysa i betydelsen ’se ut (på ett visst sätt)’ även med personligt subjekt, t.ex. han lyser, hon lyser, kragen lyser. Intressant nog är detta uttryckssätt också belagt från nordvästra Dalsland.

• hurrä lys hänn kragan? ’hur ser den här kragen ut?’ (Lycksele)
• han lyst fell lit’n ’han såg väl liten ut’ (Tärna)
• han lys no dåLen ’han ser dålig ut’ (Arnäs)
• hon lyse stor ’hon ser stor ut’ (Gudmundrå)
• han lysstä elak ’han såg elak ut’ (Helgum)
• han lystä fali go ’den (dvs. maten) såg rysligt god ut’ (Multrå)
• han lyse ong ete allern ’han ser ung ut för sin ålder’ (Sidensjö)
• ja lyser yngre än ja ä ’jag ser yngre ut än jag är’ (Töftedal, Dalsland)

att lysa (ut) ’att visa (upp)’

Från Ångermanland finns ett fåtal belägg på att verbet lysa kan användas i betydelsen ’visa’, ibland följt av ut som betonad verbpartikel. Uttrycket lysa ut motsvaras då närmast av standardsvenskans ’visa upp’.

• lys pappa gôtta! ’visa pappa godsakerna!’ (Multrå)
• ä du ute å lyse ut nykläja? ’är du ute och visar upp dina nya kläder?’ (Edsele)
• lys int ut va du ha fott! ’visa inte upp vad du ha fått!’ (Edsele)

Nästan bara i Norrland

När man undersöker norrländska dialektord och uttryck närmare visar det sig ganska ofta att de har direkta motsvarigheter i österbottniska eller norska mål. Så verkar dock inte vara fallet med lysa-konstruktionerna som presenterats ovan, såvitt man kan utläsa av de uppgifter som finns i Ordbok över Finlands svenska folkmål resp. Norsk ordbok. Norrländska mål har också en hel del gemensamt med dalmålen, men bara en av de undersökta lysa-konstruktionerna är belagd därifrån. Å andra sidan har två av dem observerats i Värmland resp. Dalsland. Det kan vara värt att fundera över.

/Anna Westerberg