Dialektbloggen

Bubba

Bubba är ett verb som har använts om att bära någon, oftast ett barn, på ryggen. Våra samlingar visar att ordet funnits i ett sammanhängande område som omfattar delar av Närke, Västmanland, södra Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Den äldsta uppgiften finns i en västmanländsk ordlista från 1700-talet.

Språkligt sett har bubba kunnat konstrueras på åtminstone två sätt. Bara bubba har haft betydelsen ’rida på ryggen’ som i det här exemplet från Dalarna: Unjin (’ungen’) fekk bubba på far sin. Men man kan också bubba någon som i meningarna Skä ja bubb dä? (’ska jag bubba dig’) från Gästrikland och Han bubba pôjken på ryggen från Hälsingland.

Förändrad betydelse

På ett fåtal yngre belägg nämns en lite avvikande betydelse. I meningar som An bubbâ å bar helô dan från Gästrikland 1975 och Vi bubba ôpp dôm på bovinn (’vinden i uthusboden’) från Dalarna 1954-92 handlar det bara om att bära något tungt och inte nödvändigtvis på ryggen. Googlar man på bubba upptäcker man snart att ordet är högst levande och att det är just denna senare betydelseutveckling som dominerar. Ganska vanligt är det att bubba kombineras med bära. Jag hatar verkligen att bära och bubba på grejer skriver en bloggare i Gävle. För mig som kommer från Västmanland är ordet välbekant i den här betydelsen. Jag använder bubba när det handlar om att bära något otympligt, särskilt om man bär det i famnen vilket gör det hela extra åbäkigt. Exempelvis skulle jag kunna säga: Hon fick bubba hem paketet ända från affären.

Bubba som yrkesterm

Bubba är också en utbredd term bland scenarbetare. I den miljön har en specialbetydelse uppstått, nämligen ’förbereda inför föreställning genom att lägga ut saker som kommer att behövas på sin rätta plats’ som Backa teater i Göteborg beskriver det i sin teaterordlista Länk till annan webbplats.. Denna betydelse har säkert utvecklats ur bärandet; ska man ställa i ordning inför en teaterföreställning eller ett orkesteruppträdande innebär det ju en massa förflyttningar av både tyngre och lättare föremål.

/Eva Thelin