Dialektbloggen

Latjomor och velagsfar

Juni. Sommar. Midsommarfirande. Betyder det fest? Släkten på besök? Kommer mamma och svärmor att fira tillsammans? Hur tilltalar de varandra? Gunilla hon är min… ja, vadå?

I standardsvenskan saknas det särskilda ord för s.k. indirekt svågerskap, dvs. ord som betecknar släktskapet mellan personer som genom barnens äktenskap (eller förlovning) blivit släkt med varandra. Men i vissa svenska dialekter kan man hitta tilltalsord som mamma (eller pappa) och svärmor (eller svärfar) kan använda när de vill prata om eller med varandra. Språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt tar i en uppsats upp några exempel på sådana tilltalsord.

Ordet latjo-

I dialekter i Lappland finns ordet latjo- (uttalat la´:tjo) från Vilhelmina, Sorsele, Stensele, Tärna, Rönnbäck, Stennäs, Stornäs, Kroksjö, Nästansjö och latje- (uttalat la´:tje) från Lycksele, Latikberg, Idvattnet. Ordet används som förled i sammansättningar som latjofolk, latjofar, latjomor, latjogubbe, latjogumma respektive latjefolk, latjefar etc.

Latjomor eller latjemor är en benämning som mamma och svärmor kan använda om eller till varandra, liksom pappa och svärfar i sin tur kan använda latjofar eller latjefar. (Eller om mamma vill prata om eller med svärfar och pappa om eller med svärmor). Dä ä ju då dôm gift ihop, båna. A Olivia hon är ju latjomor vä mäg. Det är ju då de gifter sig, barnen. Olivia, hon är ju ”latjomor” med mig (Vilhelmina).

Latjo- och latje- är lån från samiska, närmare bestämt sydsamiska laatjoe eller nordsamiska laahkoe, och betyder ’person som man genom giftermål kommit i släktskap med, dvs. en persons far, mor, syster eller bror som man är besvågrad med; sonhustrus resp. mågs förälder’.

Ordet velag

I dialekter i Medelpad (Indal, Ljustorp, Skön och Tynderö) och i Västerbotten (Byske) kan man hitta en motsvarighet till latjo-, nämligen dialektordet velag som används som förled i sammansättningar som velagsfolk, velagsfar, velagsmor, velagsgubbe, velagsgumma. Dialektordet velag (på standardsvenska vederlag) kommer av fornsvenska vidherlagh med betydelsen ’gemenskap, kamratskap’.

/Annika Karlholm