Tinglig, tingelig
De e så tinglitt! utropar en öländsk sagesman som upptecknats i Isofs samlingar. I flera av våra svenska dialekter används adjektivet tinglig för att beskriva något som är praktiskt, nätt, behändigt, lätthanterligt med mera.
Da ska va möakgrönt tinlet ris te aijna julagran ’det ska vara mörkgrönt tunt och fint ris till en julgran’ (Blekinge)
Spridning och uttal
I Institutet för språk och folkminnens (Isofs) samlingar finns adjektivet upptecknat i formerna tinglig, tinglug, tinglot med uttal som tingLi, tingLug, tinlet (L = tjockt l-ljud) och liknande från Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Södermanland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna, Uppland, Hälsingland och Jämtland. I formen tingelig med uttal som tingjeLi, teingeLi, täinjeli och liknande finns det upptecknat från Småland och Västerbotten. Som synes är spridningen alltså ganska stor över hela vårt land, vilket tyder på att ordet varit ganska allmänt förekommande.
I Svenska Akademiens ordbok
Tinglig finns faktiskt upptaget i Svenska Akademiens ordbok (från 2005) vilket också visar på att det varit ett ganska vanligt ord i Sverige, även om det alltid verkar ha varit dialektalt färgat. Det står om adjektivet: ”numera i synnerhet i vissa trakter, bygdemålsfärgat” (det vill säga dialektalt). Betydelsen anges som ’tjänlig, lämpad eller praktisk’; även närmande sig eller övergående i betydelsen ’behändig, lättskött eller bekväm’; särskilt om person: ’liten och behändig’.
Adjektivet finns även i nynorska som tingeleg med betydelsen ’liten, lätt och nätt’ samt ’händig’. Ordet är av ovisst ursprung, så något mer om dess bakgrund kan vi tyvärr inte säga.
Praktisk, behändig och lätthanterlig
Utifrån uppteckningarna i Isofs dialektordsamlingar kan vi dela in tinglig/tingelig i olika betydelser. Om redskap, husgeråd och dylikt används det i betydelsen ’som är praktiskt utformad eller väl lämpad för sitt ändamål’; ’behändig, lätthanterlig’.
Några språkprov ur vårt dialektarkiv är:
- Dain lätta tengelia hånnöisan, ’den lätta behändiga handyxan’ (Småland)
- Dä hära bakeboret dä ä så jämt å bra, åsså ä dä så tingLit ’det här bakbordet det är så jämnt och bra, och så är det så praktiskt’ (Småland)
- Dän här ykksa ho ä tingLi ’den här yxan den är lätthanterlig’ (Östergötland)
- En tingLugr plog ’en behändig plog’ (Närke)
Nätt, smäcker, smidig
En annan betydelse i våra samlingar är ’nätt, smäcker, smidig (motsatt: grov, klumpig)’.
Några exempel ur samlingarna är:
- En hadde e lång stång, ju tingLiare di va, ju bätter va dä ’man hade en lång stång, ju smidigare de var, desto bättre var det’ (Östergötland)
- Sko:rn ä så tinnlin ’skon är så nätt’ (Dalarna)
- En tingLigan båt ’en smäcker båt’ (Hälsingland)
Spenslig, fin eller späd
Ytterligare en betydelse i Isofs samlingar är ’spenslig, smal, tunn, fin, späd’.
Några språkprov från arkivet:
- Da ska va möakgrönt tinlet ris te aijna julagran ’det ska vara mörkgrönt tunt och fint ris till en julgran’ (Blekinge)
- Mia kåLpLanter ä så tingLia ’mina kålplantor är så späda’ (Småland)
- Dä va e lita tingLi flekk ’det var en liten spenslig flicka’ (Värmland)
Klent byggd, bräcklig
Tinglig kan också användas för att beskriva något som är ’klent byggt, bräckligt, rankigt’.
Exempel ur dialektordsamlingarna är:
- Väingen ä fô tinglia å tsjôra lass me ’vagnen är för rankig för att köra lass med’ (Småland)
- Haulla dä örvet? Dä si lit tinglit ut, ’håller det orvet? Det ser lite klent ut’ (Småland)
Händig person
I Västerbotten kan tinglig också användas i betydelsen ’händig’ om personer.
Lätt att ha att göra med
Slutligen kan tinglig i Värmland, Hälsingland och Västerbotten också beskriva en person eller ett djur ’som är lätt att ha att göra med’; och speciellt om djur ’som är mjuk och följsam’.
Ett exempel ur våra samlingar på denna betydelse är:
- En tingLigan häst ’en följsam häst’ (Hälsingland)
Exemplen i den här bloggtexten är baserade på artikeln om adjektivet tinglig, tinglug, tinglot i Svenskt dialektlexikon (SDL) som är under utarbetning vid Isofs Uppsalaarkiv. Lexikonets främsta målgrupp är den dialektintresserade allmänheten, däribland gymnasieelever, studenter och personer med intresse för hembygd, släktforskning etc. Arbetet med SDL pågår för fullt och färdigställt manus kommer så småningom att publiceras digitalt.
%20Lovisa%20Alvt%C3%B6rn_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)