Kornmathöken
På sensommaren, när kornet mognar på västerbottniska åkrar, brukar kornmathöken vara mer synlig än vanligt. Därav har den också fått sin benämning, som verkar vara begränsad till dialekterna i östra delen av Västerbottens län. Där, liksom på många andra håll i Sverige, säger man nämligen att kornet matar när det mognar.
Varierande uttal
Kornmathök är vad fågeln skulle heta om ordet funnes i standardsvenskan, men det västerbottniska uttalet är naturligtvis annorlunda. Några olika varianter förekommer: kårnmatahauk, häuk, höuk eller höjk (Norsjö, Skellefteå, Burträsk, Malå, Lövånger) och kornmatahök (Örträsk).
Vilken fågelart?
Namnet till trots är kornmathöken ingen hök. Det finns en del olika bud om vilken fågelart det kan röra sig om, men enligt de flesta uppteckningar i ISOF:s dialektarkiv är det en sorts vråk. Beteendet att helt öppet spana efter föda, mestadels sork, kring åkrar och ängar talar för att det är ormvråken (Buteo buteo) som avses.
Fågeln och kornet
Att kornmathöken tycks bli mer synlig vid den tid då kornet mognar har ingenting med själva kornet att göra. Den perioden sammanfaller helt enkelt med den tid då fågelns ungar har börjat flyga och själva söka efter föda men fortfarande behöver lite hjälp av sina föräldrar. Detta är alltså förklaringen till att man kan få se ovanligt många kornmathökar i farten just då. Ormvråkspopulationen i Västerbotten har dock minskat betydligt under de senaste 50 åren.
/Anna Westerberg