Dialektbloggen

Sabbesock och sabbik

De e en redi sàbbesock – det yttrandet har fällts i 1930-talets Skåne om en senfärdig person enligt institutets samlingar. Ordet är förmodligen bildat till verbet sabba, vilket enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) kan betyda ’smutsa, orena, vara långsam’.

Ordboken nämner dessutom betydelserna ’vara drumlig’, ’vara tafatt’ och ’gå långsamt’, ’gå tungt, släpande’ och ’klafsa, släpa med fötterna (i något)’. I den sistnämnda betydelsen förekommer sabba redan 1896 i en bok av Elsa Beskow: ”Hvad det vore roligt ... att få gå därute barfota och plaska i regnet och gå och sabba med fötterna i sand.”

Sabbesock finns belagt i samlingarna från stora delar av Skåne, men även från trakterna av småländska Ljungby och Värnamo. Ordet har upptecknats från Skåne så sent som 1967.

Ett annat ord som är bildat till verbet sabba är sabbik. Ordet tas upp i SAOB samt förekommer i institutets ordsamlingar, dels från Upplandskusten, dels från Lappland och då i formen sabak. Ordet är en benämning på vissa sorters stimlevande småfisk. Eftersom en del av dessa fiskar, enligt SAOB, ”gärna gräver ned sig i sandig botten” och dessutom inte duger som matfisk eller annat antas sabbik vara bildat till sabba och innehålla den nedsättande ändelsen -ik.

/Anders Thunvall