Vån
När all vån är ute finns inget mer att göra, men om det fortfarande finns hopp är all vån ännu inte ute.
Ordet vån som ingår i dessa uttryck är ett mycket gammalt ord med den ursprungliga innebörden ’förhoppning’. I institutets samlingar finns exempel på ordet från de flesta svenska landskapen. Som betydelse anges ’förhoppning’, ’hopp’, ’utsikt’, ’möjlighet’, ’utväg’ och i enstaka fall ’tillfälle’, ’förmåga’, ’råd’.
Mångfald av uttryck
Vanliga uttryck är ingen vån och inte någon vån som betyder ’ingen möjlighet’, ’inget hopp’, ’ingen råd’ och liknande. Den som dräper vånen förlorar hoppet. Allt är dock inte negativt: om man har god vån, har man tur i skogen, dvs. jaktlycka. Något kan stå i vånen, vilket innebär att det är möjligt, och om det är över all vån är det mer än tillräckligt.
Ordet har kunnat användas i en mängd olika uttryck. Ytterligare exempel är dra vånen eller dra någon (på) vånen med innebörden ’halvt om halvt lova’. På vånen kan betyda ’för den händelse’ och om något är på vånen är det fara värt. Ha vån i att göra något betyder ’bry sig om att eller idas göra något’ eller ’våga göra något’.
Uttrycket Var det vån det? fungerar som ett slags kommentar, ofta till vad någon annan har sagt och det översätts bl.a. med ’Var det möjligt?’, ’Var det att tänka på?’, ’Var det likt något?’. Av de olika sammanhangen att döma skulle det kunna motsvara Men vad säger du?, men denna tolkning har inte uppgivits av någon sagesman.
Med tanke på hur vanligt vån har varit i dialekterna, är det förvånande att det idag tycks vara sällsynt.
/Kristina Hagren