Vngerskt Wijn söker Hufwudet
Jag brukar vanligtvis inte ha några problem med att färdas i båt eller bil. Jag har i princip aldrig blivit sjösjuk eller åksjuk. Hur mycket det än skumpar, gungar eller guppar längs med vägen eller fjärden så brukar jag i regel vara opåverkad av dessa rörelser.
Men för några år sedan befann jag mig på en bilresa till Pyrenéerna i norra Spanien. Helt plötsligt kände jag en våg av yrsel svämma över mig. Jag bara måste ut ur bilen för att få luft. Matt och kallsvettig kravlade jag mig ur bilen och kämpade med att hålla emot kväljningarna, samtidigt som jag darrande försökte djupandas frisk luft.
Den bilresan sökte mig. Milt sagt…
Att angripa någon
”Vaddå sökte?”, tänker du. Hur kan man bli sökt av en resa?
Söka är ett gammalt verb, vars grundbetydelse är ’uppsöka; leta rätt på; rannsaka’. Med tiden har verbet kommit att utveckla många betydelser och betydelsenyanser i svenska språket.
Söka har bland annat kommit att utveckla betydelsenyansen ’bege sig mot (någon) i fientlig avsikt, angripa´ (i Svenska Akademiens ordbok, SAOB). Följdverkningen av detta angrepp har sin tur utvecklats till innebörden ’påverka någon eller något negativt; få att må dåligt; plåga; besvära; ge en obehaglig förnimmelse i kroppen; förorsaka matthet, illamående, yrsel’ och så vidare. Denna användning av söka kunde man faktiskt påträffa i äldre svenskt skriftspråk:
”Vngerskt Wijn, är mächta starkt och sträfft, heetar och förtårckar mächta, söker Hufwudet.” skrev Andreas Palmchron 1642 i ”Sundhetzens speghel”.
Idag lever denna betydelsenyans av söka kvar ”i vissa trakter” som det står att läsa i SAOB. Men det är en klar underdrift. I traditionell dialekt har den levt kvar i Skåne, Småland, Halland, Västergötland, Östergötland, Värmland, Uppland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland och Norrbotten. Däremot påträffas den inte längre i lika hög grad i standardsvenska.
Sjön söker, men också maten
Det är inte enbart vin som söker! I princip kan vad som helst söka och påverka dig och ditt huvud, eller ditt innanmäte, negativt. Vilket saksubjekt som helst fungerar faktiskt i en mening, under förutsättning att det får dig att bli medtagen och må dåligt.
- PLåjera söker-n, dä sökte-n så han feck gå in å lägga säk, ’plågorna söker honom, det sökte honom så han fick gå in och lägga sig’ Korsberga, Västergötland.
- Sjön söker ’sjön mattar ut, tröttar, tär’ Stora Åby, Östergötland.
- Maten söker mä ’maten söker mig (maten får mig att må illa)’ Regna, Östergötland.
- Vârmen söker ’värmen tröttar’ Östervåla, Uppland.
- Kaffe sökä mä fögan på mô:rnan då ja ha oetä, ’kaffe söker mig nästan på morgnarna då jag har oätit (kaffe får mig nästan att må dåligt innan jag ännu inte har ätit)’ Selånger, Medelpad.
- Vattne sökkte mä falikkt förstdâgarn ’vattnet sökte mig farligt de första dagarna (vattnet påverkade mig så pass att det tog på krafterna de första dagarna till sjöss)’ Multrå, Ångermanland.
- Lufta sökâ mä ’luften söker mig (jag blir trött av luftombytet)’ Helgum, Ångermanland.
- Medesin sö`ök ’medicinen söker (efter intagning av medicin blir man matt och medtagen)’ Nederluleå, Norrbotten.
Opersonligt uttryck som gör dig matt
Vidare har det utvecklats ett opersonligt uttryck det söker någon, med det underförstått att personen som avses, och är objekt i satsen, plötsligt drabbas av matthet, illamående, yrsel och liknande. Detta uttryck finns belagt från Skåne och Blekinge i söder, via Öland, Småland, Halland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Värmland, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland, upp till Lappland och Norrbotten.
- Dä sökte maj såu himst ’det sökte mig så hemskt (det gjorde mig så hemskt illamående)’ Ronneby, Blekinge.
- De söke mäj, ja troe ja måst lägg mäj på såffa e stunn ’det söker mig, jag tror jag måste lägga mig på soffan en stund’ Högsrum, Öland
- Dä söker håmen, sau han fau vesst spy ’det söker honom, så han får visst spy (han känner sig illamående, så han behöver spy)’ Väckelsång, Småland.
- Nair ja inte hade ä:et pau länge, sau bejynnte de å söga meg ’när jag inte hade ätit på länge, så började det att söka mig’ Slättåkra, Halland.
- Frûssn ô dûvvän, ja rektût kurân, dâ sötja mä ’frusen och duven, ja riktigt kuren (dvs. tung i huvudet), det sökte mig’ Vemdalen, Härjedalen.
- Hä sök mä å sjuss te biln, ’det söker mig att skjutsas i bil (jag mår illa av att åka bil)’ Lycksele, Lappland.
Den sistnämnda utsagan från Lycksele kan jag numera helt sympatisera med.