En redier drössling
Nu är det oktober, hösten har anlänt och förhoppningsvis blir det många vackra och soliga dagar, men det kan också bli aktuellt att dra på sig regnkläderna. ”Nu kom dä en redier drössling!” kan man höra en västgöte utropa när det kommer en rejäl regnskur.
Ordet drössling hänger ihop med verbet drösla som betyder ’småregna, dugga’, men också ’strö ut någonting tunt’. I myndighetens äldre samlingar finns många exempel på att man dröslar gödsel. I dag är vi nog fler som dröslar socker och kanel på risgrynsgröten än strör ut gödsel.
Slösa bort sin tid
En vidare utveckling i dialekterna är att man dröslar (alltså ’slösar bort’) sina pengar eller sin tid. Knutet till denna betydelse finns ett substantiv drösla som har använts för att beskriva en slarvig, slö och ovårdad person som inte blir färdig med någonting. Här kan man för övrigt se ett samband med engelskans drowse som betyder ’slö’. Detta nedsättande ord drösla har som väl är inte använts särskilt frekvent.
Drösa ner och drösa omkull
Dialekternas drösla kommer av ett verb drösa som finns i standardspråket med samma betydelse som i dialekterna. Vokalen kan variera och förutom drösa kan man höra dråsa och dryssa. Man kan också höra ordet användas i förbindelsen drösa omkull ’falla tungt’. Verbet drösa finns också i våra grannspråk och används även där om någonting som faller tätt och rikligt. Oftast gäller det regn och snö, men från smutsiga gardiner kan även damm drösa ner. Trevligare är det då att vi så här på höstkanten snart ser färgglada löv drösa ner.
/Lena Wenner
%20Lena%20Wenner_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)