Sulta och sutta
Vårtid är glasstid. Bor du i Östergötland kanske du väljer att sulta på en glass i solen?
Nu när våren är här kanske det är många som vill unna sig en glass i vårsolen. Min östgötska svägerska har uppmärksammat mig på ett för mig tidigare okänt verb som lätt kan föra tankarna till glassätande. Verbet hon använde för just att mumsa på en glass eller smaska på en karamell var sulta. Sulta är ett känt dialektord i institutets samlingar i betydelsen suga eller tugga på något. Dessutom finns ett liknande ord längre söderut, nämligen sutta.
Sulta främst östgötskt
I institutets samlingar är sulta välbelagt från Östergötland, men förekommer även i trakterna av Jönköping, Gränna och Vimmerby i Småland. Betydelsen är då ’suga intensivt’ på exempelvis en träbit, tummen eller en karamell. Från Södra Vi i Vimmerby kommun kan man i uppteckningarna läsa ”kalven sullta”. Då syftar man på att kalven suger på någonting till exempel en träbit. Från östgötska Tjärstad i Kinda kommun har följande upptecknats år 1955: ”Di hade et sillhuve te sullte på”.
Sutta vanligare söderut samt i Norge och Danmark
Ett annat verb sutta med betydelsen ’suga’ är belagt i huvudsak från Blekinge, Småland och Öland. Från Näshult i Vetlanda kommun finns följande upptecknat år 1980: ”Nu ä dä så mö blommer fö bia å sutta i” (nu finns det så mycket blommor för bina att suga i).
Enligt Svenska Akademiens ordbok är sutta i betydelsen ’suga’ bildat som en avledning till eller som en ljudhärmande form till suga. Det finns dessutom upptaget i Norsk ordbok i betydelsen ”suga …. patta (smått og i rykk) til trøyst”. Sutta förekommer även i danskan, enligt Ordbog over det danske Sprog. Där betecknar det att man suger på något till exempel en nappflaska, tummen eller en pipa. Ursprunget kan även här vara ljudhärmande.
Ljudhärmande ursprung
Såväl sutta som sulta kan ha ett onomatopoetiskt (ljudhärmande) ursprung och de båda orden har liknande betydelser, men de tycks skilja sig något åt i fråga om nyanser och geografisk utbredning. Sulta är koncentrerat till Östergötland och oftast förknippat med något, gärna ätbart föremål, som exempelvis en glass eller en karamell. Sutta däremot förekommer i delar av södra Sverige och verkar heller inte vara lika förknippat med ätbara ting som sulta är.
/Anders Thunvall