Dialektbloggen

Tetas

Tänk att dä bara sa tetas! (tänk att det bara ska krångla) utropar en småländsk sagesman i institutets dialektsamlingar. Dialektordet tetas betyder 'retas, kivas, förarga, besvära' om personer eller djur, eller 'krångla, vålla förtret, vara besvärligt' om något opersonligt som i inledningsmeningen.

Beläggen på tetas i våra dialektsamlingar är alla från södra delen av Sverige. Vanligast verkar ordet vara i Skåne, Blekinge och Småland, men vi har också sporadiska belägg från Öland, Halland, Västergötland och Östergötland. Uttalet varierar, förutom tetas kan det också heta tajdas, tädes, tedas, töjtas, tåjtas, tajtas m.m.

Enligt Svenska Akademiens ordbok är ordet troligen en avledning av dialektordet tete/tajte med betydelsen 'skälmstycke, förtret, skada'. Det jämförs också med exempelvis äldre danskans teede 'glädje, skälmstycke, later' och fornvästnordiskans teiti 'glädje, munterhet'.

Besläktade ord

Att verbet tetas varit vanligt förekommande antyds av flera besläktade ord i dialektsamlingarna. Vi hittar exempelvis substantiven teta 'okynnigt barn' och tet 'retlighet, förtret' samt adjektivet tetig 'retsam, kinkig, motig'. Dessutom finns från Blekinge och Småland en mängd fantasifulla sammansättningar som tetbagge, tetblåsa, tetkorv, tetläpp och tetespeta, alla med den ungefärliga betydelsen 'retsticka'. Hö du, din tetspeta dä! utropar en smålänning.

Om olydiga barn

Det vanligaste ordet av dem är ändå tetas. Va tetas ni ätter, ongar? (vad bråkar ni om, ungar) undrar en västgötsk sagesman. Tetas används ofta just om olydiga barn, vilket märks i flera språkprov i våra samlingar. Påjk, teta håmen inte (pojk, retas inte med honom) förmanar en bleking en bångstyrig gosse, medan en skåning suckar: Daj rälie ongana fårr daj sko dau tedas ölle, ölle (de otäcka ungarna förr de skulle då kivas, alltid, alltid). Vad säger dagens föräldrar, månntro? Tetas barnen mindre idag? Jag tillåter mig att tvivla.

/Lovisa Alvtörn