Dialektbloggen

Rad

I våra dialekter finns ett adjektiv rad (i regel uttalat utan d) med betydelser som ’lätt’, ’enkel’, ’bekväm’, ’behändig’, ’snabb’, ’direkt’, ’rak’.

Grundformen förekommer i sammansättningar som radhänd och radväg och i vissa fasta uttryck men är i övrigt inte så frekvent i institutets uppteckningar. Klart vanligast är ordet annars i formen ratt (neutrum singularis samt adverb). Även radare (komparativ) och radast(e) (superlativ) påträffas rätt ofta.

Ursprung

Rad återgår på fornsvenskans radher, som är samma ord som det fornvästnordiska hraðr. Ordet betydde i fornspråket i första hand ’snabb’. Härur har troligen de övriga betydelser som är belagda i dialekterna utvecklats. Ordet har släktingar i andra germanska språk, häribland i engelskan ett numera föråldrat eller poetiskt rathe ’tidig(t)’, ’snabb(t)’, vars komparativ föreligger i det ännu fullt levande adverbet rather ’snarare’, ’hellre’, ’tämligen’. Eventuellt hör också tyskans gerade ’rak’ och nederländskans rad ’snabb’ hit. Avlägsnare släktingar finns lettiskan, litauiskan och den medeltida iriskan.

Utbredning i Sverige och övriga Norden

Det osammansatta rad finns i institutets dialektsamlingar belagt främst från Norrland och från södra Götaland, närmare bestämt Skåne, sydligaste Halland och i mindre mån Småland. Spridda belägg finns från andra håll i Götaland och från Svealand. Även i finlandssvenska och norska dialekter är ordet känt i betydelser som de i inledningen nämnda. Den isländska motsvarigheten hraður verkar däremot vara begränsad till att beteckna (hög) hastighet. I jylländska dialekter är rad belagt som adverb med betydelsen ’snart’, och färöiskan har adverbet raðið, som betyder ’utan uppehåll’, ’flytande’.

Användning i de svenska dialekterna

Några exempel på ordets användning i södra Götaland: d’e så ratt i stan får där ha dai vanned i tjöked u släppa bära’d ’det är så bekvämt i stan, för där har de vattnet i köket och slipper bära det’ – Hallaröd och Munkarp i Skåne, här e ratt å vanna kräg men ti pärsa e endöi med raare får där gaor vanned säl ing i krobbårna ’här är det lätt att ge kreatur vatten, men hos Pers är det ändå mycket lättare, för där går vattnet självt in i krubborna’ – Grevie i Skåne, de e ratt å barra vria på enn knapp fårr å fau jus ’det är bekvämt att bara vrida på en knapp för att få ljus’ – Norra Rörum i Skåne, lägg bögårna i aurneng sau ha du raare får å kåmma åd den du ska ha tag i sin ’lägg böckerna i ordning så har du lättare att komma åt den du ska ha tag i sedan’ – Perstorp i Skåne, du ha de nåkk fårr ratt sin du slapp å slida hos bönnår ’du har det nog för bekvämt sedan du slapp att slita hos bönder’ – Perstorp i Skåne, arbäjed va ratt jort barra änn hadde varktöj som va passelia ’arbetet var lätt gjort bara man hade verktyg som var lämpliga’ – Billinge i Skåne, de går möed raare på detta vised ’det går mycket snabbare på det här viset’ – Veinge i Halland, de e raast å fora mä negerna så slepper en å tarrska ’det är lättast att utfodra (kreaturen) med kärvarna, så slipper man att tröska’ – Veinge i Halland.

Från Fränninge i Skåne meddelas att ordet blott står predikativt och från Höks härad i Halland att det mest är adverbiellt. Även om sådana användningar dominerar i språkproven från denna landsända saknas härifrån inte belägg på ordet i attributiv ställning: man tore ente gå å sjasa dåm ongan får di jikk sitt raa håll ’man tordes inte gå och sjasa undan dem, för de gick bara rakt fram’ (sagt om ollonsvin) – Tottarp i Skåne, de e ratt arbe å inte sau dålled betalt hällår ’det är enkelt arbete och inte så dåligt betalt heller’ – Perstorp i Skåne, arbitted jikk sin rae gang ’arbetet gick sin gilla gång’ – Norra Mellby i Skåne, da va ain liden raår riva denhära ’det här var en liten behändig räfsa’ – Västra Göinge härad i Skåne.

Ordets tids- och hastighetsbetydelse är något mer framträdande i det norrländska materialet. Några exempel härur: hân jäkk radâ vein ’han gick raka vägen’ – Mörsil i Jämtland, då ska-n int kômma ratt ’då ska han inte komma snart’ – Stensele i Lappland, hä jär radänä sagt än gjort ’det är fortare sagt än gjort’ – norra Västerbotten, he gâ so râtt hela vegen ’det går fort och bra hela vägen’ – Nederluleå i Norrbotten, so râtt hån tâ se in seop so kân-n ânt stjiet se ’så snart han tar sig en sup kan han inte sköta sig’ – Nederluleå i Norrbotten, än jär ra uti arbeten ’han är snabb och förtänksam i arbetet’ – Töre i Norrbotten, he djik ratt i da ’det gick fort i dag’ – Nederkalix i Norrbotten.

Från övre Norrland är ordet belagt i förbindelserna ratt till och ratt åt, med betydelsen ’nära till hands’ och liknande: hä jer ra(i)tt deilj misstâintj âtt han ha stôLe ’det ligger nära till hands att misstänka att han har stulit’ – Jörn i Västerbotten, he var ratt ât att hon vart rassan ’det var nära på att hon blev arg’ – Skellefteå i Västerbotten.

Sammansättningar

Ordet är även belagt som förled i en mängd sammansättningar, som delvis uppvisar större geografisk utbredning än det enkla rad. Hit hör adjektiven radfaren, radfängd, radfärdig, radgen, radhänd och radvänd, som oftast är mer eller mindre synonyma med rad. Några exempel: ja tå opp di rafa´rnaste ståinana ’jag tog upp de stenar som det gick lättast att ta’ – Djurröd i Skåne, dä äi sa ra`fäingt å baka tåkka bålla ’det går så kvickt att baka sådana bullar’ – Asarum i Blekinge, dai rafäindaste sättet å väva ä mä twaoskaft ’det bekvämaste sättet att väva är med två skaft’ – Jämshög i Blekinge, tenk hu rafâ´et alt ä nu fö tian mot för ’tänk hur lätt och smidigt allt är nu för tiden mot förr’ – Färgaryd i Småland, ja haa gautt rajent jömen skojen ’jag har gått rakt genom skogen’ – Väckelsång i Småland, de syns du e en rehe´ndår påg ’det syns att du är en praktiskt lagd pojke’ – Lövestad i Skåne, de va så rehe´nd mad vi fikk i kvell ’det var så lättlagad mat vi fick i kväll’ – Sövde i Skåne, de bler ra`hennt å kåmma te lung me jarnvajjen ’det blir bekvämt att komma till Lund med järnvägen’ – Södra Sandby i Skåne, de va inte allumm jivet å hae ett så rahännt ’det var inte alla förunnat att ha det så bekvämt’ – Markaryd i Småland, de va inte sau ravännt å pega sin fengårn va aubeden ’det var inte så lätt att peka sedan fingret blivit avbitet’ – Perstorp i Skåne.

Betydelsen hos de uppräknade sammansättningarna kan också glida över till ’lättvindig’, ’slarvig’, ’vårdslös’: vi tan att lite ra`fäet me meddan i da ’vi tar det lite hur som helst med middagen i dag’ – Traryd i Småland, han ä rafäan sau han kåmmå frau att ’han slarvar så att han kommer ifrån det’ – Göteryd i Småland, an va sau rälet rafäingder au se ’han var inte noga med hur han utförde en sak’ – Mjällby i Blekinge, da ta ed så ra`jjennt da treo se ’de tar det så lättvindigt de vågar’ – Veinge i Halland, åmm ja jinge rahe´nndare åd ed så finge ja ennra’d sien ’om jag utförde det på ett lättvindigare sätt så skulle jag behöva ändra det sedan’ – Hedeskoga i Skåne.

Bland övriga sammansättningar märks adverben radhåll och radväg. Båda kan betyda ’direkt’ och ’rakt’, och det senare är även belagt i betydelser som ’genast’, ’strax’, ’nästan’, ’rent av’, ’alldeles’. Båda uttalas stundom som två ord (och inte som sammansättningar). Exempel: han jik ra håll hemm ’han gick direkt hem’ – Regna i Östergötland, ja trodde at-an ra veg skulle slô tell me ’jag trodde att han genast skulle slå till mig’ – Östervåla i Uppland, jâ höl raväg på å ramLâ ikull ’jag höll nästan på att ramla omkull’ – Årsunda i Gästrikland, hä kan du få nu raväg ’det kan du få nu med detsamma’ Delsbo i Hälsingland, han jekk raväg ne i vaka å drattnä ’han gick rakt ner i vaken och drunknade’ – Högsjö i Ångermanland, hann ä raväg rik ’han är rent av rik’ – Gudmundrå i Ångermanland, gå nu ra väg ti skola å stann int på vägän ’gå nu raka vägen till skolan och stanna inte på vägen’ – Fredrika i Lappland.

/Jan Hellström