Sisare
Jag fick nyligen veta av en bohuslänning att de förr hade olika benämningar för olika typer av saxar. Man sade sax (med mörkt a-ljud) om en sax som man klipper får med, medan man sade sesser om en sax med två skänklar kring en axel. En skillnad var också att en sesser var mindre i storlek.
Liten sax
När jag grävde i myndighetens ordsamlingar visade det sig att ordet sesser inte är unikt för bohuslänska. Sesser kommer av ett ord sisare som förekommer dialektalt i stora delar av Sverige och syftar just på en liten sax. Enligt SAOB är sisare en liten sax som framför allt används för att klippa hår eller skägg med. Det finns även ett verb sisa som betyder ’skära’. Till detta verb är sisare bildat och det används om en person som skär stora stycken när hen skär kött och skinka.
Latinska anor
Redan i fornsvenskan fanns ordet sisar. Det fanns även i äldre tyska och franska. I franskan stod ordet vanligen i plural – cisoires eller cisors. Härifrån har vi också engelskans scissors. Går vi ännu längre tillbaka i tiden finner vi det latinska ordet cisoria som betyder ’sax’. Det är bildat till ett annat latinskt ord, caedere, som betyder ’slå, fälla och skära’. Caedere ligger också till grund för cesur som används i musiksammanhang när man gör ett kort uppehåll, en paus, innan musiken fortsätter.
Sax i ortnamn
Ordet sax i sin tur är bildat till en rot sek som betyder ’skära’. Även ordet sekatör som kommit in i vårt språk via franskan är bildat till denna rot. Vissa ortnamn innehåller sax i betydelsen ’kniv; svärd’, exempelvis Saxtorp i Skåne. Möjligen syftar namnet här på en nedskärning i terrängen. Det finns också ortnamn där förleden sax är av ett helt annat ursprung och har en helt annan betydelse, exempelvis Saxnäs i Lappland. Förleden sax- är i detta fall en försvenskad sammandragning av det samiska namnets förled saadteske som betyder ’sandig’ eller ’sandstrand’.
%20Lena%20Wenner_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)