Dialektbloggen

Imjölke, brudpiska och bomullsgräs

Nu i augusti står mjölken (eller mjölkörten) i full blom. Det är en anslående växt, högrest och med cerisefärgade blommor. Man kan träffa på den på många olika ställen, men den växer gärna på platser som är röjda, t.ex. där det brunnit eller där järnväg dragits fram, vilket avspeglas i folkliga benämningar som eldmärke och det vanligt förekommande rallarros.

Växten har ett mycket stort antal dialektala benämningar. Inte sällan ingår mjölk på något sätt i orden. I mjölkblomma och mjölkros syftar mjölk på växtens förmåga att öka mjölkproduktionen hos kor om den används som foder.

En rad varianter av efterleder tros ursprungligen också ha med mjölk att göra. Imjölke, almycke, ållonmark och eldmärke är exempel på ord med sådana efterleder.

Benämningar som kalvrumpa och brudpiska liknar den långsträckta blomställningen vid en svans eller piska och blommornas färg ligger bakom brudbloss, bondpiga (pigorna bar röda kläder) och rödblomster. Efter blomningen bildas ett långt, ulligt fröhår, vilket är motivet till benämningen bomullsgräs.

/Eva Thelin