Ta hit en bröbulla!

Brödbulle är ett ord som tycks kunna orsaka viss förvirring. Vi fick nyligen in en fråga från en kvinna som hört ordet sedan hon flyttat till Småland från norra Sverige. Hon undrade om ordet är dialektalt och tyckte att det klingar så märkligt: ”som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, och dels i kaffebröd”.

Ja vad betyder då ordet? Om någon ber dig om en brödbulle, vad plockar du fram? Detta verkar skifta lite i olika delar av ordets utbredningsområde:

I Småland

Jag som är från Öland med småländska föräldrar hörde ofta ordet användas hemma under min uppväxt på 80-90-talen. Betydelsen var då alla slags portionsbröd, alltså ’frallor’, ’småfranska’.

Vår frågeställare, bosatt i Växjö, antyder ju också att ordet än idag verkar vanligt förekommande i delar av Småland. En titt i våra dialektordsamlingar visar dock, lite förvånande ska sägas, enbart ett fåtal belägg på ordet från detta landskap. Betydelse anges bara på en av lapparna och där står det ’rågbulle’ (det vill säga fralla gjord på rågmjöl). Uttal på de småländska beläggen anges som bröbulle eller bröbullä.

I Dalarna och Västmanland

Flest belägg på brödbulle i våra samlingar har vi från Dalarna. Det antyder naturligtvis att ordet varit vanligt förekommande här, men vi får också ha i åtanke att dialektforskarna som byggde upp våra dialektordsamlingar var väldigt intresserade av just Dalarna. Alltså har vi generellt mycket material insamlat från just Dalarna, medan vissa andra landskap är underrepresenterade. (Detta gäller dock inte Småland, så det är inte därför vi har få belägg därifrån!)

I dialekterna i Dalarna visar sig betydelsen på brödbulle vara lite annorlunda mot i Småland: ’brödkaka’, ’brödbit’, ’kaka av jäst bröd’, ’runt, mjukt bröd’, ’halvtjock, ca 1 cm tjock brödkaka av råg’, ’spisbröd’. Det vanligaste uttalet här är bröbulla men även bröbullä finns upptecknat.

Vi har också några få belägg på brödbulle från Västmanland och betydelsen är också här ’brödkaka’ och ’brödbit’. Uttalet anges som bröbullä eller bröbulle.

Ett par språkprov får illustrera hur ordet har kunnat användas i Dalarna (notera att L står för tjockt l-ljud och ô för ett öppet ö-ljud mellan å och ö):

• Så hadd vi en håL bröbulla mä ôss, smör o litä missmör i e lita träbytta, 'så hade vi en hård brödbit med oss, smör och lite messmör i en liten träbytta' (Stora Skedvi socken, Dalarna)
• Ta hit en bröbulla, 'räck mig en brödkaka' (Hedemora socken, Dalarna)

I Gästrikland, Uppland och Närke

Övriga landskap med belägg på ordet brödbulle i våra samlingar är Gästrikland, Uppland och Närke. Uttalet växlar även i dessa landskap mellan bröbulla, bröbullä och bröbulle.

I Gästrikland och Uppland anges betydelsen som ’limpa’. I ett belägg från Uppland står det också: ’bröd i form av limpa, ej kaka’. Så vi ser tydligt att det är en viss betydelseskillnad här mot i Dalarna och Västmanland. En annan lite avvikande betydelse från Uppland är dessutom ’hårdbröd’.

Från Närke saknas betydelseuppgifter för de få belägg som finns. Däremot finns härifrån ett språkprov på ordets användning:

• Så kLöv-an bröbulln å slog på fLäskafLôte, 'så klöv/delade han brödbullen och slog på fläskflottet' (Ekeby socken, Närke)

Ordets utbredning

Jag var tidigare inne på att det var lite underligt med så få belägg från Småland, där jag vet att ordet brödbulle är vanligt förekommande än idag. Spridningen i våra samlingar är också lite oväntad: vi har belägg från ett sammanhängande område som omfattar Dalarna, Gästrikland, Uppland, Västmanland och Närke. Sedan har vi ingenting från Östergötland och Västergötland men däremot från södra halvan av Småland.

Så kan språket naturligtvis utvecklas. Ett och samma ord kan uppstå på skilda håll utan kontakt mellan områdena. Då är det också naturligt att betydelsen inte blir helt densamma. Men det kan också vara så att ordet varit mer allmänt förekommande och sedan försvunnit på vissa ställen, så även i standardspråket, medan det lever kvar i vissa dialekter.

Hur det är med brödbulle går inte helt att fastslå. Ordet finns inte med i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och inte heller i Svensk ordbok (SO). En sökning på brödbulle i Svenska Akademiens ordboks (SAOBs) nätupplaga uppdagar dock något lite underligt. Ordet finns med som betydelseangivelse under uppslagsordet bröd i dess betydelse nummer 2: ’brödkaka eller brödbulle’. Så bröd definieras här med ordet brödbulle! Men sedan finns det inte med som eget uppslagsord … Hur kan detta komma sig?

Sådana här små missar kan vi hitta i de tidiga delarna av SAOB, har jag fått höra av min kollega Annika Karlholm. Hon var tidigare redaktör för SAOB men arbetar nu med Svenskt dialektlexikon som är ett pågående projekt hos oss på Isof.

Det kan vara så att brödbulle tidigare varit ett vanligt förekommande ord även i standardspråket. Det band av SAOB där uppslagsordet bröd ingår publicerades 1924. Vi vet dock inget med säkerhet. Det skulle i så fall kunna vara en förklaring till varför vi har så få belägg på ordet i våra dialektordsamlingar. Ord som förekommer i standardspråket var inte lika intressanta för dialektforskarna som med sin insamling ville bevara våra dialekter för eftervärlden.

Det är formen som är bullig, inte smaken

Vi återgår nu till sist till vår norrländska frågeställare i Växjö, som tyckte att brödbulle klingar märkligt: ”som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, och dels i kaffebröd”.

Vi är ju numera mest vana vid att ordet bulle används om fikabröd, som kanelbullar eller kardemummabullar. Jag är också uppvuxen med att det talades om släta bullar, alltså sådana bullar som används då man gör semlor eller fastlagsbullar som det kallades därhemma av min småländska och blekingska släkt.

Men bulle har faktiskt i sig inget med smaken att göra; det beskriver i själva verket att formen är bullig, alltså välvd, rundad. Ordet brödbulle blir ju då inte så konstigt egentligen; det är ju helt enkelt ett bröd som har en bullig form, alltså ett jäst bröd.

I norra delarna av Sverige har historiskt sett istället tunnbröd varit det vanligaste brödet, vilket kan hjälpa till att förklara varför vi inte har några belägg på brödbulle från något landskap norr om Gästrikland. Det kan också vara en förklaring till varför vår frågeställare från Norrland inte stött på ordet i annat sammanhang än gällande just kaffebröd. Notera förresten också att vi ju säger kaffebröd här. Så ordet bröd i sig betyder inte heller att det inte gäller något sött! Det är nog en vanlig uppfattning annars. Men vi säger ju också matbröd för att skilja det från fikabröd eller kaffebröd.

Är inte språket fascinerande, så säg!

/Lovisa Alvtörn