Dialektanvändningens sociala betydelse – ett exempel från Småland
Vilken är dialektens sociala betydelse bland unga vuxna? I min masteruppsats (Pålsson 2022) undersökte jag detta ur ett folkdialektologiskt perspektiv på centralorten Sävsjö och den mindre orten Rörvik i Sävsjö kommun i Småland.
Sävsjö, Småland. Foto: Pontus Pålsson, Isof
Bakgrund
Dialektforskningen i Sverige dominerades långt in på 1900-talet av dialektgeografiska undersökningar. Genom att samla in stora mängder material från dialekttalare runt om i landet ämnade man få kunskap om dialektala företeelsers geografiska utbredning inklusive uppkomsten av dessa.
På 1960-talet växte sedermera forskningsgrenen sociolingvistik fram, varpå dialektforskare nu också började studera dialektanvändning i förhållande till variabler såsom klass, kön och ålder.
Under senare år har forskningsintresset även kommit att handla om att undersöka dialektens betydelse för den enskilde individen, inklusive vilka sociala funktioner den kan ha i vardagen. Dialekten kan exempelvis användas för att konstruera sociala identiteter och att positionera sig gentemot andra talare inom en grupp.
Dialekten som konstruktion av identitet
Den första aspekten jag vill beröra handlar om dialektens roll vid identitetskonstruktion. Informanterna på båda orterna i min undersökning, och i synnerhet i Rörvik, tenderade i hög grad att associera sitt eget talspråk med den sociala aspekten ”bonnighet”. De hävdade dessutom att deras dialekt kunde särskiljas från andra (större) orter i Småland, där invånare ansåg att de lät extra lantliga. En av deltagarna sade exempelvis att hans vänner i Jönköping ofta brukade påpeka för honom att han talade ”bonnadialekt”. En annan menade att hans talspråk kunde förknippas med en snusande fabriksarbetare med buffligt beteende.
I studien kunde här slutsatsen dras att en tydlig lantlig social identitet kunde utläsas utifrån deltagarnas dialektanvändning. Genom att både de själva och utomstående tenderade att associera deras språkbruk med landsbygd bidrar deras dialektanvändning till att konstruera en viss social identitet.
Social positionering
I studien kom jag även fram till att dialektanvändningen hos informanterna fungerade som ett verktyg för social positionering i förhållande till andra individer. Deltagarna i både Sävsjö och Rörvik menade att de talade mer dialekt vid umgänge med nära vänner, personer inom familjen, andra talare av småländska och äldre människor från närområdet. Således blir dialekten ett verktyg som används för att positionera sig i förhållande till den sociala omgivningen. Den bidrar också till att skapa en slags ”vi-känsla”, där informanterna genom att anpassa sitt språkbruk till andra samtalsdeltagare inom gruppen visar en tydlig strävan efter samhörighet.
Dialektdrags sociala betydelse
Går vi över till detaljnivå har också bruket av vissa dialektala språkdrag särskilda sociala signalvärden. I min studie ansåg merparten av deltagarna på båda orterna att det fonologiska draget bortfall av r inuti ord (jfr. hönan värper ägg – hönan väpeR ägg) är starkt kännetecknande för språkbruket i det egna närområdet. Härmed skulle enligt dem en person från Sävsjö kommun aldrig uttala Rörvik som det stavas, utan skulle istället säga Rövik.
Även bruk av det bakre r-ljudet ansågs (i synnerhet i Rörvik) vara särskilt utmärkande för den egna dialekten, där en av Rörviksdeltagarna också hävdade att man på orten hade de ”riktiga” r:en. Med anledning av att dessa dialektdrag tenderar att omtalas i termer av korrekthet (dvs. att informanterna menade att det finns ett korrekt respektive inkorrekt uttal för dem) kan de betraktas som stereotypa, dvs. så välkända bland allmänheten att de kan utgöra en källa till imitation och karikatyr, bland smålänningar i allmänhet och Rörviksbor i synnerhet.
Rörvik, Småland. Foto: Pontus Pålsson, Isof
Avslutning
Ovanstående exempel från min studie i Småland visar att dialektanvändning på olika nivåer har hög social betydelse bland språkbrukare. Det är alltså inget fenomen som sker i ett vakuum utan anknytning till ett sammanhang. Vidare forskning i form av samtalsanalytiska studier (interaktionell dialektologi) behövs för att se hur enskilda språkliga variabler används i samtal mellan individer inom en grupp.
/Pontus Pålsson
Referenser
Pålsson, Pontus, 2022: Dialekt i hjättat av Småland. En studie om dialektens sociala betydelse och dialektrealisation hos unga vuxna i Sävsjö och Rörvik. Masteruppsats. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.