Dialektbloggen

Skillnader och likheter i finlandssvenska och sverigesvenska

Svenska talas på många ställen i världen, och i två länder har det status som nationellt språk: Sverige och Finland, där det talas sverigesvenska och finlandssvenska. Men samtalar svenskspråkiga på samma sätt i Sverige och Finland? Även om det är samma språk som talas kanske det ändå finns en del skillnader?

Svensk och finsk flagga som vajar i vinden.

Svenska i Sverige och Finland

Eftersom svenska har status som nationellt språk i både Sverige och Finland, är det ett så kallat pluricentriskt språk, det vill säga ett språk som har nationell eller officiell status i mer än ett land, precis som till exempel engelska, franska och spanska. Pluricentriska språk ger oss möjligheten att jämföra hur olika språkhandlingar utförs på olika platser, och genom att ta reda på till exempel hur vi hälsar på och tilltalar varandra på samma språk men i olika länder kan vi få syn på kulturella mönster och praktiker. Just det här har undersökts av forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP), ett samarbete mellan forskare i Sverige (Stockholms universitet och Isof) och Finland (Helsingfors respektive Åbo universitet).

Över tusen inspelningar

För att kunna jämföra sverigesvenska och finlandssvenska samtal krävs ett stort material, och forskningsprogrammet IVIP spelade in nästan 1300 samtal på 18 orter i Sverige och Finland. Samtalen ägde rum i allt från biljettluckor, bibliotek, kulturinstitutioner och i lärandesituationer på högskolor och friskvårdssamtal till aktiviteter med personlig tränare, massagebehandling och näringsterapisamtal och det mesta är inspelat på video. På så vis går det att få en ganska god bild av hur vi samtalar med varandra i Sverige och Finland.

Likheter och skillnader

Det visar sig att det är ganska lika samtalsmönster i Sverige och Finland: När till exempel en kund kommer in till en biljettkassa går hen fram till disken, hälsar, presenterar sitt ärende, personalen hanterar ärendet och sedan avslutas samtalet genom tackande och avsked. Men precis hur de här olika sakerna går till skiljer sig lite åt. I Sverige uttrycker man sig gärna informellt och skapar närhet genom att använda t.ex. du ofta och lägga vikt vid återkoppling med ord som jättebra och kanon. I Finland kan man välja att uttrycka sig på ett liknande sätt men man kan också välja att hålla en viss distans genom att uttrycka sig mer opersonligt och neutralt. Båda strategierna har som syfte att visa att man uppskattar den man talar med – antingen genom att understryka det gemensamma eller genom att visa hänsyn genom att inte komma för nära.

Vi tar efter varandra

Men, vad beror de här skillnaderna på? Varför skapas olika samtalsmönster i olika länder? Enkelt sagt tar vi människor gärna efter varandra. Om de flesta i en grupp hälsar eller tilltalar på ett visst sätt är det stor chans att vi själva också börjar göra så. När tillräckligt många gör på ett visst sätt kanske vi börjar se det som en del av den lokala kulturen (kultur innebär just gemensamt meningsskapande). På så vis har vissa mönster kommit att bli vanligare i Sverige, och andra i Finland.

Vill du veta mer om några typiska likheter och skillnader i finlandssvenska och sverigesvenska så kan du titta på en kort film om IVIP Länk till annan webbplats..

Du kan också läsa mer om forskningsprogrammets viktigaste resultat i en längre slutrapport Länk till annan webbplats., och hitta information om IVIP samt många av programmets publikationer på IVIPs hemsida Länk till annan webbplats..

/Jenny Nilsson