Dialektbloggen

Flänna

Verbet flänna med betydelsen 'gråta' (ibland även 'kinka, gnälla, klaga') har åtminstone i äldre dialekt förekommit i hela Västerbottens län och – intressant nog – i västligaste Värmland.

I Västerbotten kan det, förutom 'gråta', även betyda 'dra upp överläppen och visa tänderna, grina illa' (särskilt i fråga om djur, t.ex. hästar). En variant med s på slutet, alltså flännas, finns belagd från Norrbotten, men bara i betydelsen 'flina'. På andra sidan Bottniska viken, i Österbotten, betyder flännas 'lägga öronen bakåt och vilja bitas' när det sägs om hästar, således ungefär detsamma som 'visa tänderna'. När det handlar om personer betyder det 'vara retlig och irriterad'.

Flänna hör av allt att döma samman med flina, som i äldre svenska betydde just 'visa tänderna'. Det är i sin tur besläktat med dialektordet flen som betyder 'bar, naken'. Ortnamnet Flen innehåller ett flen med betydelsen 'kal berghäll, kalt berg'. Flens by ligger nämligen på en höjd, där berggrunden går i dagen.