Mörska kväller
När höstmörkret smyger sig på är det dags att mörska kväller. I våra samlingar berättas om denna stund som innebar att hela familjen satt stilla för att njuta av lite arbetsfri tid medan skymningen övergick i mörker. Ofta satt fadern i högsätet – gärna i gungstol – medan barnen satt på golvet. Det var inte ovanligt att man hade någonting att äta på och att det samtidigt berättades historier om sådant som hänt förr i världen.
Ordet mörska betyder 'skymma, kvällas' och förekommer enligt Rietz dialektlexikon i Västergötland. Det finns uttalsvarianter för mörska – man kan också säga myska eller myskja. Myska är bildat till musk som betyder 'mörker'. Förr kunde musk också användas om en person som gav ett mörkt eller dolskt utseende, exempelvis om personen hade mörka och yviga ögonbryn. I dag lever betydelsen kvar i ordet svartmuskig.
Myska 'skymma' förekom i standardsvenskan på 1700-talet, men numera är det enbart dialektalt, främst i Västergötland, som myska påträffas. Oftast är det då inte i betydelsen 'skymma', utan i betydelsen 'ta sig en liten aftonsömn medan det kvällas'. Andra uttryck för att vila medan mörkret faller på är fira skymning och sitta huk. Frågan är om inte alla dessa begrepp är på väg att försvinna. I många hem har stunden där familjen är samlad och lyssnar på historier ersatts av tevetittande eller andra aktiviteter. När vi inte längre mörskar kväller finns det ju inte heller anledning att prata om det.
/Lena Wenner
%20Lena%20Wenner_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)