Snöra
Första gången min man sa att ”Hé bá snöör iväg en” förstod jag verkligen inte vad han menade.
För mig betydde snöra att knyta skorna eller möjligtvis att halsen snörde ihop sig av sorg men för maken som kommer från Västerbotten hade snöra fler betydelser än så. ”Hé bá snöör iväg en” betydde helt enkelt ”det är bara att kasta bort den", i det här fallet, trasiga fotbollen.
Betydelse
På dialekt kan snöra betyda kasta, vrida, linda, springa omkring, skynda sig och att ta en tupplur. Tittar vi på norska dialekter kan vi också hitta ordet snøra och där betyder det vrida om, svänga, fara virvlande samt att skynda. I finlandssvenska hittar vi också snöra i betydelsen kasta bort eller vända.
Var används ordet
Snöra i betydelsen kasta används i Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Hälsingland och i delar av övre Dalarna. Ett exempel från samlingarna på hur ordet används som kasta är från Knaften som ligger i Lycksele, Lappland, ”Snör int stein onga” (kasta inte sten barn) eller ”snör ut ka´tta” (kasta ut katten). Snöra kan också betyda att man kastar i väg något med mer kraft kanske då även i vredesmod.
I Norrbotten och Västerbotten kan man även använda snöra i betydelsen kastat sig ner på bädden för att sova: ”snört sig ned för att sova” och att ta en tupplur ”snöra sig”.
Varifrån kommer ordet
Snöra är släkt med verben snara och sno i betydelsen att man tvinnar något eller att man gör något snabbt. Så om du försov dig i morse var du kanske tvungen att snöra i dig frukosten för att sedan raskt sno dig iväg till jobbet.