Märkesdagar

Märkesdagar är särskilda dagar i almanackan som i äldre tid fungerade som hålltider för arbetsåret och vädertydor. Många märkesdagar hör ihop med almanackans helgondagar.

Till märkesdagarna har folk knutit såväl tidsbestämning av särskilda sysslor som förutsägelser om framtida väder och grödors tillväxt, grundat på naturens och hushållsårets kretslopp. ”En viss kalenderdag har blivit märkesdag därför att den infallit under en tidsperiod då ett visst arbete regelbundet borde uträttas, påbörjas eller avslutas eller ett visst väderlekstillstånd kan väntas inträffa” skriver etnologen Sigfrid Svensson. Genom att knyta speciella göromål eller händelser till speciella dagar på året fick människor hjälp att komma ihåg och få struktur på sin tillvaro. Bruket av olika märkesdagar har varierat mellan platser i landet och olika tider, och i och med att den gregorianska tideräkningen infördes år 1753 uppstod ytterligare variationer.

Märkesdagar på namnsdagar

Många av märkesdagarna sammanfaller med helgondagar från det katolska kyrkoåret, och rim, ordspråk och uttryck bildades till dagens helgonnamn. Exempel på detta är ”Anna med kanna”, som betyder att på Annadagen den 9 december Öppnas i nytt fönster. ska julölet börja bryggas för att vara färdigt till jul. Även lutfisken skulle läggas i blöt den här dagen.

Den 17 maj på Rebeccadagen så skulle linet sås i västra Sverige medans det i södra Sverige skulle ske på Carolinadagen den 20 maj. Ju längre en kvinnas namn är, desto högre kommer linet att växa. På Olofsdagen den 29 juli Öppnas i nytt fönster. skulle säden skördas, det vill säga om den gått i ax på Eriks namnsdag den 18 maj.

Eftersom flera av helgonnamnen behållit sin plats i almanackans namnlängd lever vissa av de gamla märkesdagarna kvar i föreställningar och uttryck. Det gäller särskilt de dagar som kopplats till olika vädertydor.

Vädertydor på märkesdagar

Flera gamla väderförutsägelser baseras på Bondepraktikan, en handbok för bönder som först gavs ut i Tyskland 1508. År 1666 översattes den till svenska, spreds bland folket och lästes av många. I Bondepraktikan kan man till exempel läsa om hur vädret ska bli de kommande tolv månaderna baserat på de tolv juldagarna – från juldagen till trettondagen. Vädret på juldagen förutspådde januari månad, vädret på annandagen förutspådde februari månad och så vidare.

För många har vädrets betydelse ändrats, och vi är kanske inte längre lika beroende av vädret när det gäller våra arbeten i samma utsträckning som man var i det gamla bondesamhället. Samtidigt vet många av erfarenhet hur sårbara vi är vid svår torka eller kraftiga regn. Men i dag är vi snarare intresserade av att förutsäga vilken typ av väder det blir vid tider för olika stora festligheter. Bondepraktikan och andra metoder för väderprognoser används gärna för att citeras för skojs skull – till exempel av media under upptakten till jul, midsommar eller sommarsemestern.

I folkminnesarkiven finns en mängd äldre förutsägelser om hur vädret kan vara knutet till olika märkesdagar i almanackan. Du kan läsa mer om vädertydor i Folkminnesbloggens inlägg Väderprognoser från Isofs arkiv.

Anders braskar

Ett exempel på ett rim som de flesta svenskar nog fortfarande känner till handlar om Andersdagen den 30 november Öppnas i nytt fönster.: ”Anders braskar, julen slaskar” eller ”Anders slaskar, julen braskar”. I de äldre folkminnesuppteckningarna finns flera varianter av detta rim och ett handlar i stället om Mårten den 11 november Öppnas i nytt fönster.: ”Då Mårten gås dansar på isen, dansar julabocken i skiten”.

Greta väter nöten

Under sommaren sägs det till exempel att det ofta regnar under fruntimmersveckan den 18–24 juli Öppnas i nytt fönster.. Begreppet fruntimmersveckan är känt sedan 1840-talet och från början var det främst Margaretadagen som förknippades med regn (”Greta väter nöten” innebär dåliga nötter). Om det sedan regnar på sjusovardagen den 27 juli Öppnas i nytt fönster. så blir det regn de kommande sju veckorna.

Spekulationer och farhågor om regn under just den här perioden handlar om att detta var den viktiga tiden för skörden. Och regn skulle kunna förstöra allt. I dag handlar det snarare om att vi är mitt i industrisemester Öppnas i nytt fönster. och sommarlov Öppnas i nytt fönster., men med den senaste tidens alltför torra somrar med förlorade skördar, vattnings- och grillförbud blir nog många av oss i stället glada för lite regn.