- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- Lär dig mer om övriga namn
- Stormar och oväder
Stormar och oväder
Större stormar och oväder i Norden får egna namn från landets väderinstitut.
Stormen Laura i Varberg i mars 2020.
Några stormar som namngivits i Sverige under 2000-talet är Gudrun (2005), Per (2007) och Alfrida (2019). Stormarna får personnamn, namn som får stort genomslag och använts flitigt i rubriker och väderinformation.
Lång tradition
Att större oväder och stormar eller andra extrema väder får ett officiellt namn av vädertjänsten är i sig inget nytt. Tidigare har de oftast fått namn efter platsen eller tiden för stormen, till exempel Ölandsstormen (1985), allhelgonaorkanen (1969) och yrväderstisdagen (1850). Förutom den officiella namngivningen har stormar och andra naturfenomen i alla tider fått olika inofficiella namn på en mer lokal nivå.
Sedan mitten av 1990-talet namnger norska vädertjänsten särskilt svåra oväder och år 2013 följde danska och svenska vädertjänsten efter. SMHI ger framför allt namn till oväder och stormar som uppstår i Sverige och väljer då något av ovädersdagens namn enligt almanackan. Har norska eller danska vädertjänsten redan namngett ett oväder använder SMHI samma namn när det drar in över Sverige.
Stormnamn i Storbritannien
Ibland nås vi av stormar som bildats över Atlanten och först drabbar de brittiska öarna. Också de stormarna brukar få behålla sina namn när de drar vidare norrut. I Storbritannien har man skapat ett system för att namnge stormar, som baseras på förslag som folk har sänt in. Det gör de i samarbete med Irlands och Nederländernas väderlekstjänster, och tanken är att det ska spegla mångfalden i dessa länder. Varannan storm ska få ett kvinnonamn och varannan ett mansnamn. De har alltså en färdig lista som de ger de stormar som blir så starka att de behöver ett namn. Läs mer om namngivningen av brittiska stormar här.
Länk till annan webbplats.
Stormnamn i Finland
När stormarna sedan fortsätter in över Finland byter de oftast namn, och omtalas i Finland med det namn som står i finska almanackan den dag stormen kommer in över landet. Till exempel bytte stormen Alfrida som drabbade Sverige i början av januari 2019 namn till Aapeli när den kom in över Finland.
Lästips stormnamn
Några namngivna oväder
- Laura (mars 2020)
- Alfrida (januari 2019)
- Urd (december 2016)
- Egon (december 2015)
- Simone (oktober 2013)
- Per (2007)
- Gudrun (januari 2005)
Namn på tropiska cykloner
Internationellt finns det en lång tradition att namnge tropiska cykloner. Tropiska cykloner har fått officiella personnamn sedan 1950-talet. Anledningen är att det är lättare att komma ihåg och referera till ett namn snarare än ett årtal eller tekniska termer. De tropiska cyklonerna namnges efter i förhand fastställda namnlistor från National Hurricane Center och World Meteorological Organization.
För Atlanten och östra Stilla Havet används en lista med 21 namn som roteras vart sjätte år. År 2020 var stormarna dock så många att namnen tog slut. Då tog man det grekiska alfabetet i bruk i tillägg och gav cyklonerna namnen Alpha, Beta osv. I resten av världen där tropiska cykloner förekommer används även rullande listor. Förr gavs alla cykloner kvinnliga namn, men sedan slutet av 1970-talet finns även mansnamn med.
På SMHI kan du läsa mer om hur tropiska cykloner får sina namn? Länk till annan webbplats.
