Väsen i populärkulturen

Folktrons väsen tillhör inte bara det förflutna. I vår tid syns de inte minst i populärkulturen.

Gott om väsen i böckernas värld

Barn vet i regel vad en drake är, de kan beskriva en vampyr och kan redogöra för trollkarlar och häxor. De kan också berätta om monster och om en uppsjö figurer som de sett eller som de hört talas om. Kända mytomspunna figurer är allmänt kända i barnens föreställningsvärld. Vi kan tänka på böckernas vampyr Dracula, Frankensteins monster, Dr. Jekylls alter ego Mr. Hyde, alver, enter och dvärgar ur Tolkiens sagovärld, det snälla talande lejonet och den elaka snödrottningen ur C. S. Lewis böcker om Narnia, troll och drakar ur Harry Potter eller rent av Grendel ur den anglosaxiska dikten Beowulf? Astrid Lindgren har också hittat på ett flertal märkliga figurer som ser ut att vara hämtade direkt ur svensk folktro: vildvittror, grådvärgar och rumpnissar. Vi kan också tänka på figurer som många fortfarande tror på som snömannen (yeti), spöken, änglar och demoner, rymdvarelser och den mystiske Bigfoot.

Serietidningar och tv-spel

De tecknade filmernas och seriernas rika utbud av mångahanda figurer utgör en viktig källa till kunskap om väsen och sagofigurer. I dessa världar samsas superhjältar med enhörningar och sockersöta, gulliga figurer. Serietidningarnas inflytande kan också vara av stor betydelse, oavsett om det gäller japanska manga- eller västerländska serietidningar. Den som har läst Kalle Anka – särskilt pocketutgåvorna – har kanske upplevt hur Kalle och hans vänner måste lösa mysterier som kan utspela sig i andra kända världar, som exempelvis i det finska nationaleposet Kalevala.

Också tv-spel bildar på ett sätt en egen mytologi där Super Mario, ett stort antal pokemonfigurer och prinsessan Zelda medverkar i olika digitala fantasivärldar. I dessa spelvärldar, som alla är en del av barnens vardag, förekommer folktrons gamla väsen vid sidan av helt nya figurer. Tar vi Super Mario och Zelda som exempel så märker vi snabbt att spelens grundhistoria är den gamla sagan om hur en hjälte måste rädda en prinsessa som hålls fången hos en elak drake (eller en elak trollkarl).

Populärkulturen utgör en viktig källa för barns kunskap om omvärlden, både i nutid och om äldre tid. Berättelserna kan också fungera som en moralisk vägvisare, där det goda vinner över det onda och där det gäller att handla rättvist och vänligt för att nå framgång.

Gamla sagor blir nya sagor

Något som är typiskt för berättelser är att de förändras. Förr i tiden berättades sägner och sagor framförallt muntligt. Då var det helt naturligt att innehållet kunde omskapas och skifta beroende på situation, publik och berättare. När sedan berättelser började tryckas i böcker och tidskrifter blev de så att säga förstenade i en form, men det betyder inte att de slutade förändras. Nya utgåvor av samma sagor kunde ändra dess innehåll, ta bort och censurera sådant som ansågs opassande, eller tillföra sådant som ansågs angeläget. Även andra författare och berättare inspirerades av det som de hört eller läst och byggde vidare på dem när de skapade nya berättelser. Detta är något som fortfarande pågår i dag när vi möter nya utformningar av gamla berättelser och när vi tycker oss känna igen handlingsmönstret. Det står alla fritt fram att föra vidare berättelser och varje person (berättare) har sin chans att sätta sin unika prägel på det som skildras.

Folksagor blir Disneyfilmer

För många är ett första möte med folksagor den i underhållningskoncernen Walt Disneys tolkning. Från början gjorde de kortfilmer som delvis var inspirerade av folksagor och myter, fast det är framförallt deras långfilmer som blivit berömda. Några som är direkt baserade på äldre folksagor är Askungen, Snövit, Törnrosa, Fantasia, Svärdet i stenen, Prinsessan och grodan, Mulan, Aladdin, Björnbröder och Trassel. Andra filmer har baserats på kända romaner med sagomotiv. En författare som inspirerat till flera av Disneys filmer är den danske författaren Hans Christian Andersen: Den lilla sjöjungfrun, Kejsarens nya kläder och Frost. Både författare och filmproducenter låter sig inspireras av folksagan, men omskapar den så att den anpassas till en ny miljö och de moraliska värderingar som gäller just då.

I Sverige har även en samling av sagor under namnet Bland tomtar och troll varit synnerligen populär sedan serien startade år 1906. I den blev konstnären John Bauer berömd och hans bilder av troll har i stort format hur vi ser på troll idag. Ett undantag är kanske nättroll som är ett ord som används om sådana personer som skriver dumma kommentarer på nätet, utan annan anledning än att provocera. Sveriges television har också sänt flera julkalendrar baserade på folktrons väsen och sagofigurer. Ett par av dem är Trolltider (1979 och 1985) och Selmas saga (2016).

Sagor och väsen inspirerar

En lista på författare och filmer som baserats på och inspirerats av sagor och folktrons väsen kan göras lång. I Sverige är Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf goda exempel, medan ett par internationellt kända författare i denna kategori är J.R.R. Tolkiens böcker om Midgård och J. K. Rowlings böcker om Harry Potter. Även rymdeposet Stjärnornas krig har en handling som vi känner igen från gamla sagor: en fattig bondpojke växer upp och inser att han är en ädling med oanade krafter; han tränas sedan till att bli en nobel riddare av en äldre mästare, för att slutligen besegra en ond kejsare. Filmerna börjar också med de berömda orden ”För länge, länge sedan, i en galax långt, långt borta”. Jämför detta med den klassiska sagoinledningen: ”För länge, länge sedan, i ett kungarike långt, långt borta”.

Varulvar och vampyrer

Ett väsen som vi ofta stöter på i filmer, serietidningar, dataspel och romaner är varulven. Det är en person som vid specifika tider förvandlas till en varg eller vargmänniska. Ett annat väsen som ofta förekommer är den blodsugande vampyren. I populärkulturens gestaltningar är dessa väsen oftast varandras fiender; de har båda smittats av ett bett från en annan varulv eller vampyr. I svensk folktro finns det mängder av berättelser om varulvar, men ytterst få om vampyrer. De om varulvar är också gamla medan de om vampyrer sällan är särskilt gamla, vilket är ett tydligt tecken på att just vampyren är en nykomling i Sverige.

Penntroll, mumintroll och pokemon

Det finns ett flertal figurer som för tankarna till folktrons väsen. Till denna grupp hör helt påhittade figurer som blivit populära genom litteratur, spel, leksaker och film. Några exempel på detta är pokemon, mumintroll och penntroll. Ingen har trott att dessa existerar i verkligheten, men de är omtyckta och ser ut att kunna tillhöra folktrons område.

Penntroll, eller lyckotroll som de också kallas, skapades under slutet av 1950-talet i Danmark och blev snabbt populära som leksaker. Inte minst som små figurer vilka kan fästas på pennor. De små charmiga trollen med färgglatt hår är huvudfigurer i en långfilm från 2016 av filmstudion Dreamworks.

De söta figurerna som utgör pokemon skapades först under namnet ”Pocket Monsters” för Nintendo av en man vid namn Satoshi Tajiri under mitten av 1990-talet. De fick ett nytt uppsving under 2016 i och med det amerikanska mobilspelet Pokémon Go. Särskilt är det den lilla elektriska, gula musen Pikachu som står som symbol för den uppsjö av pokemon som utformats i flera så kallade pokemongenerationer och består idag av över åttahundra olika figurer (med olika utvecklingsformer). Figurerna ser ut att ha sitt ursprung i japansk folktro, men det är bara ett par av dem som inspirerats av landets rika utbud av väsen – resten är påhittade skrivbordsprodukter. Pokemon är väldigt populära och syns i allt från spel och filmer till leksaker och kläder.

Den finska författaren Tove Jansson skapade under mitten av 1940-talet sina mumintroll. Trots att de älskvärda mumintrollen och andra figurer i muminvärlden ser ut att ha sina rötter i folktrons värld så har de inget med den att göra, utan är ett resultat av en fantasifull författares fantasivärld och hennes intryck av personer i hennes närhet.

Mer om väsen i populärkulturen

Kuusela, Tommy: Bakgrund till J. R. R. Tolkiens världar. Kalevala och andra källor. I: Chaos. Skandinavisk tidsskrift for religionshistoriske studier 59 (2013).

Kuusela, Tommy. Folktro och magi i Västerbotten: Förr och nu. Länk till annan webbplats. Västerbottens museum 2020.