Kulturarvslistor, världsarv och världsminnen

Det kan vara svårt att förstå skillnaden mellan internationella kulturarvslistor, världsarv och världsminnen. Här reder vi ut de olika sätten att trygga och synliggöra olika typer av kulturarv.

I Sverige och världen pågår arbeten för att levandegöra, trygga och skydda immateriella och materiella kulturarv. Detta internationella kulturarvsarbete samordnas av Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization). Det svenska övergripande arbetet med kulturarven samordnas av Svenska Unescorådet.

Vad är kulturarv?

Kulturarv kan vara både materiella (till exempel byggnader, monument, föremål, fornlämningar) och immateriella (till exempel traditioner, kunskap, berättelser, namnskick). Ordet kulturarv avser i dag sådant som skapats av människor och i någon form förs vidare mellan människor och generationer och det är levande och föränderligt.

Unescos immateriella kulturarvslistor

Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv lyfter fram levande traditioner från hela världen. Tanken med listan är att synliggöra immateriella kulturarv från olika delar av världen, öka kunskapen om det immateriella kulturarvets betydelse och främja dialog mellan människor. Unesco har även en internationell lista över immateriella kulturarv som har behov av omedelbart tryggande och ett internationellt register över goda metoder.

Alla länder som har undertecknat Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet kan enligt tydliga nomineringsprocesser nominera traditioner till Unescos internationella listor och register. I Sverige är Isof den myndighet som arbetar med nomineringar och rapporteringar för det immateriella kulturarvet.

Läs mer om Unescos arbete med immateriellt kulturarv på Svenska Unescorådets webbplats.

Unescos världsarvslista

Unescos världsarvslista lyfter fram materiella kulturarv (en plats, ort eller miljö) som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia och är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. När kulturarvet tagits upp på Unescos världsarvslista ska det garanteras skydd och vård för all framtid.

Alla länder som har undertecknat Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, den så kallade världsarvskonventionen, kan enligt tydliga nomineringsprocesser nominera världsarv till Unescos världsarvslista. I Sverige är det Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket som arbetar med nomineringar och rapporteringar för världsarven.

Läs mer om Unescos arbete med världsarv på Svenska Unescorådets webbplats.

Unescos register över världsminnen

Unescos register över världsminnen lyfter fram och uppmärksammar det skrivna kulturarvet genom hela arkiv och enskilda dokument i form av texter, ritningar, målningar, fotografier och filmer. Idén med världsminnen är att de bidrar till kunskapsbyggande och informationsinhämtande. Målsättningen är att öka digitaliseringen och främja bevarandet av arkiv och dokument .

I Sverige finns en nationell expertkommitté med ansvar för samordning av landets befintliga världsminnen och beredning av nya nomineringsförslag.

Läs mer om Unescos arbete med världsminnen på Svenska Unescorådets webbplats.

Läs mer om Unescos konvention

Levande kulturarv logga

På webbplatsen levandekulturarv.se Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Du hittar också den nationella förteckningen över immateriella kulturarv samt information om immateriella kulturarv och Unescos konvention.