Visböcker

Musik, sång och visor har varit en viktig del av livet för människor i alla tider. I vår digitala värld samlas låttexter kanske främst på internet – men i historien finns en lång tradition av nedtecknade visböcker.

omslaget och ett handskrivet uppslag i gammal anteckningsbok

Botwid Pärsons visbok skrevs till största delen 1795 och innehåller cirka 27 visor. Visböcker från den här tiden, skrivna i allmogemiljö, är ovanliga vilket gör Botwids samling speciell. Klicka på bilden för att öppna hela visboken som pdf (öppnas i nytt fönster).

Lång tradition

En visbok är egentligen precis vad det låter som – en bok med visor. De bestod ofta av små böcker med mjukt omslag där ägaren skrev ner texter till visor som hen ville minnas, lite liknande en personlig poesisamling eller ett fotoalbum, och var vanligt förekommande över hela landet. Det var alltså inte bara uttalade trubadurer som skrev visböcker, utan något som gemene man kunde ägna sig åt oavsett kön eller sysselsättning.

Visboken kunde skrivas av olika anledningar

Utöver att vara en samling av, enligt författaren, minnesvärda visor kunde visboken uppfylla fler syften. Den kunde fungera som ett verktyg för att öva sig i skrift genom att man skrev av visor i form av skillingtryck i en egen bok. Författaren kunde även vara motiverad av samlandet, alltså tanken att bevara visorna för eftervärlden.

Det är osäkert om traditionen att skriva visböcker kulminerade mot slutet av 1800-talet när läs- och skrivkunnigheten ökade i Sverige, eller om det helt enkelt är så att de tidigaste visböckerna inte har bevarats i samma utsträckning. Oavsett finns det belägg för att man skrev visböcker även på 1500-talet, men då främst inom adeln.

Visorna och den muntliga traditionen

Precis som i dag spreds många visor muntligt. Att den muntliga traditionen är en stor del av visans historia märks också på flera visors utformning. Till exempel kan ofta förekommande upprepningar ha fungerat som ett verktyg för att komma ihåg en visa. Den muntliga traditionen har också gjort att många visor cirkulerar i flera olika variationer. Lika, men ändå olika.

Vissa personer i historien förknippas ofta med visor. En av dem är Carl Michael Bellman (1740–1795), och för många visor som sjungs än i dag hänvisar man till honom som upphovsman. Carl Michael Bellman lånade dock, som många andra, melodier och ordvändningar från visor som redan cirkulerade. Samtidigt har många av de visor som Bellman skrivit och som spridits med skillingtryck vandrat vidare genom muntlig tradition. Med tiden kunde han, liksom andra upphovsmän, glömmas bort och ersättas av trad. eller anonymus.

Visböcker i våra arkiv

I Isofs arkiv finns många visböcker från sent 1700-tal fram till våra dagar, och på de här sidorna kan du läsa om några av dem. Äldst är Botwid Pärsons visbok från slutet av 1700-talet. Johan Carl Schedins visbok är från andra hälften av 1800-talet, och innehåller både noter och texter till 67 sånger. Syskonen Petterssons visbok är från förra sekelskiftet och innehåller populära låtar, visor och en och annan anekdot.

Länkar och lästips om visböcker

Svenskt visarkiv: Att samla visor Länk till annan webbplats.

Svenskt visarkiv: Handskrivna visböcker från Gotland Länk till annan webbplats.

Litteratur

Nordström, Annika. Jag måste bliva sjöman vid marinen -: Bohuslänska mäns handskrivna visböcker från flottan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ingår i: Noterat 1. Svenskt visarkiv, Stockholm (1995).

Ternhag, Gunnar (red.) Samlade visor: perspektiv på handskrivna visböcker: föredrag vid ett symposium på Svenskt visarkiv 6-7 februari 2008. Kungl. Gustav Adolfs Akademien, Uppsala (2009).

Ternhag, Gunnar. Till vissamlandets försvar: Att samla visor för livet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ingår i: Människor som skriver i vardagen - igår och idag. Kungl. Skytteanska samfundet, Umeå (2013).

Visor och recept

En inte helt ovanlig kombination var vis- och receptböcker. I våra arkiv finns en kopia av en bok med handskrivna vistexter och recept efter Ruth Karolina Helge f Björklund (1893–1981). I boken finns även husmorstips och vävnotor. Du kan läsa mer om Ruth Helges vis- och receptbok på webbplatsen Matkult.se: Ruth Helges vis- och receptbok Länk till annan webbplats..