Emigrationen till Amerika

Runt förra sekelskiftet emigrerade nästan en tredjedel av Sveriges befolkning till Amerika.

Svartvitt fotografi med stor amerikabåt som ligger förtöjd vid kaj där det står en stor folksamling

Fartyget Aristo tog utvandrarna från hamnen i Göteborg till engelska Hull. Bilden är från hamnen i Göteborg runt förra sekelskiftet. Foto: Västergötlands museum (CC BY-NC-ND).

Historiens största folkvandring

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika, något som har kallats historiens största folkvandring. Den tidiga utvandringen till Amerika på 1800-talet utgick från nordvästra Europa, framför allt från England, Irland och Tyskland. Efter sekelskiftet 1900 var det istället från södra och östra Europa som de flesta utvandrarna kom.

Irland var det land som förlorade flest invånare till Amerika – mellan åren 1845 och 1911 sjönk Irlands befolkning från 8,3 miljoner till 4,4 miljoner. Den näst högsta emigrationen i förhållande till folkmängden hade Norge, därefter Storbritannien och på fjärde plats Sverige.

Far hade alltid myror i baken på sina byxor, samt amerikafeber, således blev det att köpa biljetter till Amerika. Den första april 1895 landade vi i New York.

Berättat av Gustave som utvandrade till Amerika år 1895

Läs hela Gustaves berättelse Länk till annan webbplats.

1,2 miljoner svenskar emigrerade

Den europeiska massutvandringen till Amerika inleddes på 1820-talet, men i Sverige var det först på mitten av 1850-talet som den samlade utvandringen tog fart. Nödåren på slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen kulminerade på 1880-talet. 1900-talets utflyttning koncentrerade sig till de första åren efter sekelskiftet och året 1923.

Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. Bland de tidiga utvandrarna fanns mest familjer som reste tillsammans med tjänstefolk och släktingar. Med tiden ökade andelen ensamresande. Till att börja med var det mest män som utvandrade, men andelen kvinnor ökade successivt och under den senare delen av emigrationen var det periodvis mest kvinnor som utvandrade.

De flesta utvandrade till Nordamerika, men tusentals svenskar sökte sig till också till Brasilien och Argentina, något du kan läsa mer om här:

svartvitt fotografi med en familj och häst med vagn som står uppställda framför ett litet timrat hus.

Emigranten Olof Olsson från Nerikes Kil med familj i Rush City, Minnesota, år 1887. Foto: Nordiska museet.

Svenskbygderna i Amerika

En stor del av de utvandrade svenskarna sökte sig till platser där det redan bodde många andra svenskar. Många bosatte sig till exempel i Minneapolis och trakten kring Chisago Lake i Minnesota. Fortfarande i dag vittnar många svenska ortnamn i dessa områden om den omfattande invandringen från Sverige. Chicago hade runt det förra sekelskiftet omkring 100 000 svenskar i staden – fler än i Göteborg eller Malmö vid samma tid.

I svenskbygderna hölls det svenska språket vid liv i en särskild amerikasvenska, och det bildades särskilda skolor, kyrkor och föreningar. På 1960-talet gjorde Isofs arkiv i Uppsala tre inspelningsresor till Nordamerika för att dokumentera svenskamerikanernas språk och folkkultur.

Orsaker till emigrationen

Flera faktorer möjliggjorde en svensk och europeisk massemigration till Amerika på 1800-talet. En viktig förutsättning var ångmaskinens genombrott, ångfartygen gjorde resan över Atlanten effektivare, bekvämare och billigare. Under 1800-talet fick också liberalismen sitt genombrott, och liberala idéer om ekonomi, politik och den enskilda människans frihet gjorde att de europeiska länderna i allt högre grad började tillåta emigration.

Ekonomiska motiv

För de enskilda utvandrarna i Sverige såväl som i Europa var motiven främst ekonomiska. De olika emigrationstopparna från mitten av 1800-talet fram till 1930 gick hand i hand med konjunkturen – när det var dåliga tider i Sverige ökade utvandringen.

Mot slutet av 1860-talet drabbades Sverige av flera missväxtår som i kombination med en snabb befolkningsökning och konkurrens om arbetstillfällen och jord satte fart på emigrationen. År 1862 stiftades de amerikanska homesteadlagarna (Homestead Act) och de fick betydelse för den tidiga utvandringen. Lagarna, som stiftades för att stimulera jordbrukare att etablera sig på ouppodlad mark, innebar att det var god tillgång på billig jord i Amerika samtidigt som det på många håll var brist på jord i Sverige. Från amerikanskt håll välkomnades och underlättades invandringen, de olika staterna sökte fler invånare och industrierna sökte arbetskraft.

Hos utvandrarna fanns också andra motiv än de rent ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste också för äventyret och resan i sig eller för drömmen om ett annat slags liv.

Carl Nelson emigrerade från Västra Lillaverke i Småland till Amerika år 1896. Under 1960-talet brevväxlade han med folklivsforskaren Karl Gösta Gilstring, och berättar där för honom:

Många reste för att på några år tjäna pengar så de kunde komma hem och köpa sig en liten gård, så de ej behövde gå som dräng hos en snål bonde, vilket var ett hatat arbete. Några av dem kom tillbaka, men de flesta stannade i Amerika, och byggde sitt hem där. Några reste för att komma ifrån värnplikten. Andra reste för att klasskillnaden var så stor i Sverige och de hade hört att i Amerika var det ingen klasskillnad.

Berättat av Carl Nelson som utvandrade till Amerika år 1896

Läs hela Carls berättelse Länk till annan webbplats.

Emigrationsutredningen

Runt sekelskiftet växte oron för den stora utvandringen från Sverige, och år 1907 tillsatte riksdagen Emigrationsutredningen som pågick till år 1913. Resultatet blev ett 900 sidor långt betänkande som idag finns digitaliserat och sökbart via Göteborgs universitets elektroniska arkiv Länk till annan webbplats..

I Emigrationsutredningens bilaga 7, Utvandrarnas egna uppgifter, har hundratals svenska utvandrare intervjuats. I texterna är drömmen om ett bättre liv och mer pengar ett återkommande motiv till flytten.

Några röster från utredningen

Det hade varit A:s mening att stanna i Sverige, men hon hade funnit lefnadsförhållandena så dyra och kvinnoarbetet så lågt betaldt, att det hade varit omöjligt. 25-årig kvinna från Stockholm

O. hade ej vågat köpa bolagsjord, och annan jord fanns ej att få som dugde att bruka, och därför beslöt han sig för att emigrera. 33-årig man från Västernorrland

Vanligen hade hon ej så mycket tid, att hon kunde laga sina kläder. »Vi flickor fara till Amerika», sade hon, »därför att vår arbetstid är så ohyggligt lång och vår lön så knapp i förhållande till hvad allting kostar, och så ha vi inget anseende — en piga är int’ exmerad för nå’et.» 18-årig kvinna från Värmland

Han hade emigrerat, emedan han ansåg sig icke ha möjligheter att förbättra sin ekonomiska ställning hemma och skaffa sig en bättre framtid. 20-årig man från Stockholm

Nya Sverige

1800-talets utvandrare var inte de första svenskarna som bosatte sig i Amerika. 1638–1655 hade Sverige en koloni, Nya Sverige (New Sweden, Nova Suecia), vid Delawarefloden i Nordamerika.

År 1637 startades ett handelskompani på hälften svenskt och hälften nederländskt kapital. Året därpå anlände två svenska skepp till Delawarebukten där befälhavaren Peter Minuit köpte jord och anlade Fort Christina vid nuvarande Wilmington. Kolonin växte under 1640-talet, men relationerna till de nederländska och engelska kolonierna var spända. I en stor svensk expedition år 1654 köptes ännu mer mark och kolonin blomstrade en kort period innan först nederländarna och senare engelsmännen erövrade området.

De svenska kolonisterna på plats i Nya Sverige var förhållandevis få, som mest några hundra invånare med svenskt ursprung bodde i området.

Svenskamerikanskt material i Isofs arkiv

I Isofs arkiv finns en stor samling med dokumentation av svenskamerikanernas språk och folkkultur. Från arkivet i Uppsala gjordes tre inspelningsresor till Nordamerika på 1960-talet. Mer än 850 inspelningar gjordes med människor som utvandrat eller deras barn. De berättar om sina liv och minnen, ofta på dialekt, den enda talade svenska de lärt sig. Inspelningarna och fotografierna från resorna förvaras i dag vid arkivet i Uppsala.

Senare inspelningar gjordes år 2011 och 2012 inom projektet Svenskan i Amerika Länk till annan webbplats..

Källor och lästips

Litteratur

Ann-Marie Ivars (2020): Amerikaminnen. Återvandrare och invandrare berättar. Länk till annan webbplats. Svenska litteratursällskapet i Finland.

Ola Larsmo (2016): Swede Hollow.

Vilhelm Moberg (1949–1959): Utvandrarserien (Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige).

Lennart Pehrson (2014–2015): Utvandringen till Amerika, del 1–3 .

Lilly Setterdahl (2018): Kvinnornas roll i byggandet av Bishop Hill, Illinois Länk till annan webbplats.. I: Sverigekontakt nr 2/2018. Sid 22–27.

Länkar

Nationalencyklopedin: Emigration Länk till annan webbplats. och Nya Sverige Länk till annan webbplats.

Podden Allt du velat veta: Om utvandrarna med Lennart Pehrson Länk till annan webbplats. (april 2016)

Statistiska Centralbyrån: Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning Länk till annan webbplats.

Emigrationsutredningen 1907–1914 Länk till annan webbplats.