Jojkens variationsrikedom

I Isofs arkiv finns många inspelningar med samisk jojk. De äldsta inspelningarna gjordes för över 100 år sedan.

Kvinna utanför kåta.

Sara Brita Sáráhkká Steggo fotograferad framför sin kåta vid Vátjamjávrre i Arjeplogs socken år 1944. Foto: Israel Ruong (Isof, ULMA 18395, s. 131).

Samisk sångtradition

Jojkning är en samisk sångtradition. Den har en stor variationsrikedom vad gäller till exempel tema, melodi, ton, styrka och tempo. Den kan låta på olika sätt i olika språkområden, och ha en bestämd eller improviserad text.

Jojkningen beskrivs av den nordsamiska författaren Johan Turi (1854−1936) som en minneskonst – det är ett sätt att i sång gestalta exempelvis människor, djur, platser och händelser. I framförandet jojkar man därför inte om en person eller en plats utan man jojkar personen eller platsen.

Det svenska verbet jojka kommer från ett samiskt verb ’att jojka’ vars nordsamiska form är juoigat, lulesamiska form juojggat, pitesamiska form juajjgat, umesamiska form juajggat och sydsamiska form joejkedh. Det man framför kallas i sydsamiskan för vuelie (’jojk’), i umesamiskan för vuöllie ’personjojk’ eller juajggame ’jojk, jojkning (inte person)’, i pitesamiskan vuolle (’jojk’), i lulesamiskan vuolle (’jojk’) och i nordsamiskan luohti (’jojk’).

Karl Tiréns inspelningar

I Isofs arkiv finns många inspelningar av jojk. De äldsta gjordes för över 100 år sedan av folkmusikinsamlaren Karl Tirén som började dokumentera den samiska jojken i Arvidsjaur och Arjeplog år 1913. I dag finns över 300 av hans inspelningar bevarade på vaxrulle. Några av dem finns i Isofs arkiv, medan de flesta förvaras hos Svenskt visarkiv på Musikverket. Alla inspelningar är digitaliserade och går att lyssna på via sidan Karl Tiréns fonografinspelningar Länk till annan webbplats. på Musikverkets webbplats. Där finns också webbutställningen Samiska röster/Sáme jiena Länk till annan webbplats. som bland annat handlar om Karl Tirén och hans dokumentation av samisk jojk.

I Isofs arkiv finns även många andra inspelningar av jojk, och ett urval av dem kan du ta del av på den här sidan.

Lyssna på jojk

De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

  • Friarhistoria

    Pavva Lars Tuorda berättar en friarhistoria som avslutas med en vuolle. Ljudupptagning i Jokkmokk, Lappland, år 1943.

  • Vuoleh om Klupmafjället

    Inga Steggo jojkar en vuoleh om Klupmafjället (talkes Klupma). Ljudupptagning i Arjeplog, Lappland, år 1943.

  • Vuolle från södra Arjeplog

    Israel Ruong jojkar en vuolle från södra Arjeplog. Ljudupptagning i Vilhelmina, Lappland.

  • Mors jojk

    Anders Ferdinand Grahn framför sin mors jojk. Ljudupptagning i Sorsele, Lappland, år 1943.

  • Vuolle om betesmarker

    Sara Maria Norsa framför en vuolle om betesmarkerna vid Ruonsistjavelk. Ljudupptagning i Arvidsjaur, Lappland, 1943.

  • Jojk om dopkyrkan

    Sara Fjällman jojkar om kyrkan där hon döptes. Ljudupptagning i, år 1944. Insamlat av Israel Ruong.

  • Personlig jojk

    Nils Skott jojkar sig själv. Ljudupptagning i Vilhelmina, Lappland, år 1944.