Namn i rörelse

Det egna namnet följer med i flytten, och kan ibland förändras i mötet med ett annat språk eller ett annat namnskick. Migration påverkar också hur namnskicket i ett område förändras och utvecklas.

Namn och migration

Flyttar till, från och inom landet har i alla tider påverkat namnkulturen i Sverige. Under vikingatiden fick de inhemska nordiska förnamnen konkurrens från inlånade kristna namn, och under tidig medeltid blev de nya, kristna namnen blev så populära att många av de tidigare använda fornsvenska eller fornnordiska förnamnen helt kom ur bruk. Tack vare handelsförbindelser med det nordtyska handelsförbundet Hansan kom under medeltiden också många tyska förnamn in i den svenska namnfloran. 1600-talet var en omvälvande period i svensk historia och de ökade kontakterna med kontinenten fick stor påverkan på namnskicket. Till exempel är det nu som flera förnamn och fasta efternamn får fäste i Sverige.

Namn i exil

Namn och namnskick skiljer sig åt mellan olika länder och kulturer i världen. För den som flyttar till ett land med andra namntraditioner och språk kan det uppstå krockar. Många namn förändras i det nya hemlandet, till exempel genom ändrad stavning, uttal eller form.

Men när han kom till Amerika ändrade han till ’John’, istället för ’Jon’, de kunde inte säga Jon. Det var svårt för dem som pratade engelska att säga ’Östlund’. Så de ville att han skulle ändra det till ’Eastland’. Pappa sa nej. You change my first name from Jon to John, good enough, leave the Östlund.

Kenneth, vars föräldrar emigrerade från Sverige till Amerika år 1901 och 1906

Läs hela Kenneths berättelse Länk till annan webbplats.

Mitt namn är Qadijo. När jag kom till Sverige gjorde de fel med mitt namn, och jag fick namnet Badijo. Jag väntade i ungefär två år på att få mitt uppehållstillstånd. Sedan gick jag till Skatteverket och sa att jag ville ändra mitt namn, för det är fel. Jag väntade jättelänge. Sedan fick jag ett nytt namn: Khadijo. Jag är väldigt ledsen för att det måste vara Khadijo och inte Qadijo. Problemet är att jag inte kan hjälpa mina barn som är kvar i Somalia. Det står inte samma mammas namn på deras dokument som på mitt.

Qadijo som flyttat från Somalia till Sverige

Svenska namn i Amerika

Många av de svenskar som emigrerade till Amerika runt det förra sekelskiftet bytte eller förändrade sitt namn. Det kunde till exempel handla om anpassningar av stavningen (Karl till Carl, Eriksson till Ericson) eller byte till en anglifierad form av namnet (Maria till Mary, Östmark till Eastmark).

De svenska förnamnen försvann ofta efter en eller ett par generationer. En undersökning av namn och namnskick bland svenskar och svenskättlingar i Argentina visar att de svenska förnamnen och namntraditionerna ofta höll i sig i den första generationen. Svenska förnamn förblev vanligt även i andra och tredje generationen men fick allt oftare förspanskade former (Karl blev Carlos, Alfred blev Alfredo, Anna blev Ana och Helena blev Elena). Det var vanligare att pojkar fick namn i förspanskade former, sannolikt för att underlätta framtida jordinnehav eller anställning i det offentliga.

Släktnamnen hade bättre förutsättningar att leva kvar. I Amerika finns fortfarande i dag tusentals släktnamn med svensk bakgrund.

Somaliska namn i Sverige

För många somalier som flyttar till Sverige kan det uppstå krockar mellan det somaliska och svenska namnskicket. Det kan bland annat leda till praktiska problem i kontakter med exempelvis skola och vård.

Somalia har ett namnskick som skiljer sig på flera sätt från det traditionellt svenska. I somaliskt namnskick används till exempel inte fasta släktnamn. Även skillnader i uttal kan leda till missförstånd. 

Svenska ortnamn i utlandet

På flera håll i världen finns ortnamn med svenskt ursprung. Det gäller framför allt områden dit svenskar har flyttat i större omfattning och där språket under en längre tid haft en stark ställning.

På de brittiska öarna finns det många skandinaviska ortnamn efter den nordiska närvaron på vikingatiden. Men här är det språkliga arvet från vikingarna inte specifikt svenskt utan snarare fornnordiskt (svenskan utvecklades från fornnordiskan någon gång på 900-talet, något du kan läsa mer om i kunskapsbanken om svenska språket).

I USA skvallrar hundratals ortnamn om den svenska invandringen. Bishop Hill, Bronx, Swedesboro och Yalmar är några exempel. De flesta finns i gamla svenskbygder i övre Mellanvästern, särskilt i Minnesota. Läs mer om de svenska ortnamnen i Amerika här:

Källor och lästips

Om personnamn

Gunvor Flodell (2002): ”De verkar te å gå bakåt”. Språk, etnicitet och identitet belyst utifrån emigrant- och dialektmaterial Länk till annan webbplats.. I: Kulturens frontlinjer. Skrifter från orskningsprogrammet Kulturgräns. Umeå.

Märit Frändén (2017): »Det är ju så vi alltid har uttalat det». Om ursprungliga och försvenskade uttal av några invandrade efternamn Länk till annan webbplats.. I: Studia Anthroponymica Scandinavica, nr 34.

Märit Frändén (2015): »Vi bestämde oss för att skriva namnet på ett svenskt sätt». Förnamnsval i sverigefinska familjer Länk till annan webbplats.. I: Studia Anthroponymica Scandinavica, nr 32.

Fatima Grönblad (2017): Så färdas namn över språkgränserna Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen nr 2/2017.

Maria Löfdahl, Sofia Tingsell & Lena Wenner (2017): Möten, motstånd och gränser – flerspråkiga namnstrategier. I: Svenskans beskrivning 35 Länk till annan webbplats.. Red. av Emma Sköldberg et al. Göteborg. S. 189–200.

Maria Löfdahl och Lena Wenner (2018): »Att säga sitt namn är att berätta sin släkts historia». Somaliska namn i svenskspråkig kontext Pdf, 196.1 kB.. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2018.

Maria Löfdahl och Lena Wenner (2018): Mellan tal- och skriftsystem. Om personnamn i en migrationssituation. I: Katharina och namnen. Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018. Red. av Leila Mattfolk & Kristina Neumüller (huvudred.), Josefin Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette C. Torensjö. Uppsala. (Namn och samhälle 30.) S. 101‒105.

Om ortnamn

Folke Hedblom (1966): Ortnamn i emigrantsamhälle. Om svensk ortnamnsbildning i Amerika. I: Namn och bygd, nr 54/1966).

Otto Robert Landelius (1985): Swedish place-names in north America.

Leila Mattfolk och Ritva Liisa Pitkänen (2015): Språkkontakt i ortnamn Länk till annan webbplats.. I: Språkbruk nr 1/2015.

Berit Sandnes (2016): Case study: Nova Suecia. I: The Oxford Handbook of Names and Naming 2016.

Cecilia Christner Riad (2014): Vikingar strödde byar över öarna Länk till annan webbplats.. I: Språktidningen nr 8/2014.

Gudrun Utterström (1998): Nova Suecia – ortnamn och språk. I: Namn och bygd 1998.