Immateriella kulturarv i världen

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet tillkom 2003. Ett av målen för konventionen är att främja och sprida kunskap om levande traditioner.

Det immateriella kulturarvet...

... är av stor betydelse för kulturell mångfald och en garanti för hållbar utveckling

... har en ovärderlig roll när det gäller att föra människor närmare varandra och främja utbyte och förståelse mellan dem

Från Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet trädde i kraft år 2006. Tanken med konventionen är att främja och sprida kunskap om immateriella kulturarv. Med immateriella kulturarv menas levande traditioner, uttryck, färdigheter och kunskaper som överförs mellan människor. Det kan till exempel handla om olika former av hantverk, ritualer, musik eller berättelser.

Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet har likheter med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, den så kallade världsarvskonventionen. De båda konventionerna är inriktade mot olika delar av kulturarvet – det materiella (till exempel byggnader och monument) och det immateriella (till exempel hantverk och musik). Unesco har ytterligare en konvention inom kulturområdet: Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck (Mångfaldskonventionen).

Mål med konventionen

Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet har fyra huvudsakliga mål:

  • Att trygga och främja det immateriella kulturarvet.
  • Att säkerställa att det immateriella kulturarvet i lokalsamhällen, grupper och hos enskilda personer respekteras.
  • Att sprida kunskap om det immateriella kulturarvet på lokal, nationell och internationell nivå.
  • Att främja internationellt samarbete och bistånd.

Konventionen handlar om immateriella kulturarv som förs vidare mellan människor, och som kan sägas vara en del av människors gemenskap och identitet. De kulturarv som omfattas av konventionen ska också vara förenliga med mänskliga rättigheter, respekt för kulturell mångfald och hållbar utveckling.

Eftersom konventionen handlar om levande immateriella kulturarv, alltså traditioner och kunskaper som praktiseras i dag, är utövarna själva centrala i arbetet. Det går till exempel inte att nominera traditioner till de internationella listorna utan att utövarna själva deltar.

Internationell organisation

År 2020 hade sammanlagt 180 länder antagit Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det gemensamma arbetet organiseras i två olika beslutande organ: generalförsamlingen (General Assembly) och den mellanstatliga kommittén (The Intergovernmental Committee).

Generalförsamlingen

Alla konventionsstater ingår i generalförsamlingen som är konventionens högsta beslutande organ. Generalförsamlingens uppdrag är att ta fram strategiska riktlinjer för konventionsarbetet.

Den mellanstatliga kommittén

Den mellanstatliga kommittén ansvarar för genomförandet av konventionen på internationell nivå. Det innebär bland annat att bestämma över gemensamma satsningar och vilka traditioner som förs upp på de internationella listorna och registret.

Kommittén består av 24 stater, som väljs av generalförsamlingen. Under år 2020–2024 ingår Sverige i kommittén.