Båtnamn

Från Ormen Långe till Cinderella. Båtar och skepp har namngivits i alla tider.

Närbild på två båtar med synliga namn och en tavla med flera olika båtnamn på en trävägg.

Båtnamn – en lång tradition

Så långt tillbaka vi har skriftliga källor verkar båtar och skepp ha namngivits. Redan från omkring 2 600 f.Kr. känner vi till ett skeppsnamn från det faraoniska Egypten som i engelsk översättning lyder Praise of the Two Lands. För nordisk del känner vi till flera båtnamn från den västnordiska litteraturen, till exempel i kungasagorna som berättar om kungen Olav Tryggvasons långskepp Ormen långe och skeppet Bókaskreppan. Andra båtnamn från historien är Gustav Vasas skepp Elefanten och regalskeppet Vasa.

Olika namntyper under olika tider

På medeltiden och 1500-talet fick skeppen ofta namn efter härkomst, till exempel Lybske svan 'svanen från Lübeck'. Tittar man på krigsmaktens skepp går det att se att det blev större variation på namnen från 1600-talet och framåt. Bland annat blev det populärt med namn ur klassisk mytologi, nationalistiskt präglade namn samt namn efter kungligheter och kända personer.

Under 1800-talet började rederier namnge sina fartyg utifrån särskilda mönster eller teman, så kallad systembunden namngivning. Det här är vanligt fortfarande i dag och ett känt exempel är Viking Lines kryssningsfartyg som bär namn som Cinderella, Mariella, Amorella, alltså alla namn som slutar på –ella.

Fritidsbåtar

närbild på mindre segelbåt med namnet i fokus: hakuna matata

Namn på mindre och privata båtar finns inte på samma sätt i de skriftliga källorna, och är därför svårt att belägga längre tillbaka i historien. I dag är det vanligt att även små båtar och fritidsbåtar får namn. Här är variationen och uppfinningsrikedomen stor, och det finns många olika sätt att namnge fritidsbåten. Förutom vanliga personnamn är det vanligt med humoristiska namn som Costa Plenty eller Queen Elizabeth som namn på en liten jolle.

Lästips båtnamn

Berg, Lars-Otto, 1993: Gref Wachtmeister och Cajsa Warg, Göta Rike och Alnösund, Lejonet och Kramsfågeln. Om svenska örlogsfartygsnamn efter 1680. I: Forum Navale 49.

Haasum, Sibylla, 1994: Från Ormen Långe till kemikalietankern Flamenco – kring svenska båtnamn – alla kategorier genom alla tider. I: Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991.

Højgaard Holm, Liliane, 1994: Om Danmark, Lillebelt, Valdemar, Marie – og alle de andre! Et studie i danske færgers og ruteskibes navne. I: Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991.

Johannessen, Ole Jørgen, 2015: Innovasjon i navnemønstre til sjøs og i luften. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013.

Kennedy, Don H., 1974: Ship Names. Origins and Usage during 45 Centuries.

Modéer, Ivar, 1956: Skeppsnamn och skärgårdsnamn.

Schybergson, Anita; 2009: Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 Länk till annan webbplats..

Schybergson, Anita, 2012: Adonis och Aallotar. Finländska fartygsnamn i historiskt perspektiv.